...

För viss information kunde det vara så att det är många mottagare som behövde tillfrågas för att få ett samlat svar. Avsändaren kunde då välja att adressera Massutskicksfunktionen. Den hade ett index engagemangsindex som för varje mall pekade ut de mottagare som behövde kontaktas. Funktionen gjorde sedan utskicken, och samlade ihop svarsbreven i en kartong. Denna returnerades sedan till avsändaren.

...

1. En tjänstekonsument bestämmer sig för att skicka ett meddelande till en logisk adressat för att begära information, enligt specifikationen i ett tjänstekontrakt.

2. Förfrågansmeddelandet (“requesten”) populeras, och skickas till den närmaste tjänsteplattformen. Det kan vara en regional eller den nationella tjänsteplattformen. Det är adresserat med den logiska adressen till slutmottagaren. TLS används och information om tjänstekonsumentens certifikat, och HSA-id, medföljer anropet.

3. Mottagande tjänsteplattform tar emot meddelandet och certifikatsinformationen. Därefter sker följande:

   1. Kontroll av att certifikatet är korrekt. Konsumentens HSA-id plockas fram.

   2. Kontroll i TAK-ens adressregistret av att den logiska adressen är känd för det kontrakt som används (dvs, kontraktet + adressen → mottagare).

   3. Kontroll i TAK-ens behörighetsregister av att konsumenten har rätt att skicka meddelanden baserat på aktuellt kontrakt till adressaten.

4. Om kontrollerna ovan går bra skickas meddelandet vidare till nästa part. Om denna part är en tjänsteplattform upprepas kontrollerna.

5. Om meddelandet lyckas passera de mellanliggande tjänsteplattformarna når det till slut tjänsteproducenten. En producent kan representera många logiska adressater. Det är sedan upp till producenten att se till att informationen når adressaten.

6. Ett svar formuleras, baserat på tjänstekontraktet. Svaret skickar sedan tillbaka enligt samma väg som det anlänt.

Lexikon

Man tog även fram ett lexikon vid införandet av det digitala meddelandeutbytet.

Men vad är meningen

...