Begrepp

Innebörd

Personuppgiftstjänsten (PU-tjänsten)

Nationell tjänst från Inera som hanterar personuppgifter från Skatteverket (Navet), personens kontaktuppgifter och reservidentiteter.

På Ineras hemsida finns mer information om Personuppgiftstjänsten ( https://www.inera.se/personuppgiftstjansten ).

Person

Då Personuppgiftstjänsten idag används inom hälso- och sjukvården i landsting och kommun syftar begreppet person i ramverket på en vårdtagare.  Om Personuppgiftstjänsten i framtiden börjar användas inom andra offentligt finansierade verksamheter kan begreppet behöva utökas ytterligare.

Personnummer

En identitetsbeteckning för varje folkbokförd person i Sverige som fastställts av [1]. Personnumret är unikt och alltid kopplat till samma person [1].

Samordningsnummer

Samordningsnumret är en identitetsbeteckning på en person som inte är och aldrig har varit folkbokförd i Sverige. Ett samordningsnummer är unikt och alltid kopplat till samma person. Om en person som har fått samordningsnummer senare blir folkbokförd kopplas samordningsnumret ihop med personnumret [1]. 

Samordningsnumret tilldelas av Skatteverket efter begäran från en statlig myndighet eller enskild utbildningssamordnare [2].

Reservidentitet (Reservnummer)

Samlingsbegrepp för lokal reservidentitet och Nationell Reservidentitet. 

Tillfällig identitetsbeteckning för individ som knyts till information tillhörande person som inte kan (eventuellt inte vill) identifiera sig, exempelvis då person- eller samordningsnummer saknas eller är okänt [1]. 

Reservidentitet är det rekommenderade begreppet då formatet på identitetsbeteckningen inte nödvändigtvis är numeriskt.

Lokal reservidentitet (Lokalt reservnummer)

Lokal reservidentitet (ofta kallat reservnummer) är reservidentiteter som ges ut och hanteras lokalt i en organisation, t.ex. i ett landsting eller en kommun [2].

Nationell reservidentitet (Nationellt ReservID)

Ett nationellt format för reservidentiteter för användning i samverkan mellan organisationer, nationella liksom regionala [2]. Formatet för Nationell reservidentitet har tagits fram av Inera tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter från landstingen/regionerna [3].

Samverkanslösning

Gemensam IT-lösning över organisatoriska och systemmässiga gränser, exempelvis nationella e-tjänster som Nationell Patientöversikt (NPÖ), Webcert och Svevac.

Personidentifierare

En identitetsbeteckning för att identifiera en person. Exempelvis personnummer, samordningsnummer eller reservidentitet [2].

LMA-kortnummer

Migrationsverkets dossiernummer, det unika numret på LMA-kortet.

Vårdgivare

Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) [4].

Vårdenhet

Organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård [5].

Huvudidentitet

Den nu gällande personidentifieraren för en individ. Eftersom flera personidentifierare kan identifiera samma individ (t.ex. reservidentitet, samordningsnummer, personnummer) har Personuppgiftstjänsten stöd för koppling av personidentifierare. När personidentifierare kopplas ihop så kommer alltid en identitet anses vara den nu gällande. Denna kallas huvudidentitet. Huvudidentiteten är en unik identitetsbeteckning som alltid är kopplad till samma person [6]. 

Exempel 1:

En person har ett samordningsnummer. Personen blir senare tilldelad ett personnummer. Personnumret blir personens nya huvudidentitet. [2] 

Exempel 2:

En person i vården som inte är folkbokförd i Sverige får en Nationell reservidentitet tilldelat hos en vårdgivare, eftersom personen saknar personnummer/samordningsnummer. Senare konstateras hos vårdgivaren att personen också haft en lokal reservidentitet där man dokumenterat en tidigare vårdkontakt. Vårdgivaren knyter den lokala lokal reservidentiteten till personens Nationella reservidentitet, vilket är personens huvudidentitet. [2]

Skyddade personuppgifter

Personer som är utsatta för ett allvarligt och konkret hot kan ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Personerna kan exempelvis vara utsatta för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier. Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring (kvarskrivning) och fingerade personuppgifter.

Skyddad folkbokföring

En person som har beviljats skyddad folkbokföring fr o m 2019-01-01 har ett starkare sekretesskydd, jämfört med den person som endast beviljats en sekretessmarkering. Uppgift om adress kommer inte att finnas på personen utan endast en särskild postadress, på samma sätt som personer med kvarskrivning fått sin adress hanterad tidigare. De kommer att vara folkbokförda ”på kommunen”, vanligtvis i den kommun de senast var bosatta i.