...
- Arkitekturella krav
Beskriver de arkitekturella egenskaper som är gemensamma för virtuella tjänster. - Systemsamverkan
Ger en översiktlig bild av vilka system som samverkar samt dess primära roller i denna samverkan - Användningsfall
Beskriver de användningsfall som har störst påverkan på designen. - Logisk vy
Beskriver designens logiska uppdelning. - Deploymentvy
Beskriver hur lösningen skall driftsättas i QA och produktionsmiljöer. - Testvy
Beskriver integrationstester som behövs för att säkerställa den totala lösningens funktionalitet. - Implementationsvy
Beskriver centrala delar av implementationen.
Arkitekturella krav
Icke funktionella krav
Prestandakrav
Införandet av en virtuell tjänst i samverkan mellan tjänstekonsument och tjänsteproducent beräknas tillföra mindre än 40 millisekunder, i förhållande till ett anrop utan mellanhand.
Skalbarhet
Virtualiseringsplattformen stödjer gängse modeller för lastbalansering, så som klustring. Virtualiseringsplattformen skalas på samma sätt som vanliga web-applikationer.
Säkerhet
All kommunikation säkras enligt RIV Tekniska Anvisningar Basic Profile 2.0 (https med ömsesidig autentisering). Detta innebär att båda parter skall presentera giltiga certifikat vid upprättandet av en säker förbindelse (sk SSL-handshake). Virtualiseringsplattformen utför även behörighetskontroll av anropande tjänstekonsument för den resurs som efterfrågas.
Systemsamverkan
- Virtuell tjänst
En virtuell tjänst erbjuder en anslutningspunkt per tjänstekontrakt som standardiserats genom RIVmetoden. I praktiken finns det ofta många tjänsteproducenter (regionala, landstingsspecifika eller gemensamma för ett antal vårdgivare) för ett standardiserat tjänstekontrakt. Virtuella tjänster döljer detta förhållande för tjänstekonsumenter i syfte att öppna upp för kontinuerlig konsolidering mot nationella tjänsteproducenter. [2]. - Virtualiseringsplattformen
Virtualiseringsplattformen virtualiserar nationella tjänstekontrakt genom att exponera en anslutningspunkt för tjänstekontraktet. Virtualiseringsplattformen ansvarar därefter för adressering, behörighetskontroll och dirigering till den verkliga tjänst som logiskt adresserats av tjänstekonsumenten.
...