Förord

Den första utgåvan av tekniska arkitektur, populärt kallad för T-boken, togs fram ensidigt av landstingsrepresentanter och speglade därmed i huvudsak landstingsperspektivet för vård och omsorg.

T-boken kommer att vara ett av underlagen när Arkitektur och regelverk inom Inera granskar de nationella projekt och förvaltningsobjekt som pågår för att realisera strategin för nationell eHälsa. En stor fördel som har uppnåtts genom medverkan från kommunrepresentanter är därmed den ökade möjligheten att de nationella projekten och förvaltningsobjekten inom ramen för Inera på sikt även följer en teknisk arkitektur som passar kommuner.

Utgångspunkten för arbetet med den tekniska arkitekturen har varit vård och omsorg. T-boken är en del av det arbete som drivs inom Arkitektur och regelverk inom Inera.  

Förord till Revision C

...

• e-tjänster för invånare, företagare och utförare behöver integreras med informationskällor och verksamhetssystem inom myndigheter
• e-tjänster för såväl invånare som professionen behöver sammanställa uppgifter om den enskilda invånaren baserat på informationskällor spridda över många organisationer och IT-system
• offentliga och privata aktörer inom vård och omsorg behöver integrera sina system med statliga myndigheters e-tjänster (t ex Socialstyrelsen, Försäkringskassan och eHälsomyndigheten)
• medarbetare behöver e-tjänster som spänner över flera informationskällor och verksamhetssystem
• offentliga och privata aktörer inom vård och omsorg behöver utbyta information eller nå skalfördelar, såsom ekonomiska stordriftsfördelar, genom att dela e-tjänster
• medarbetare inom olika organisationer behöver meddela sig med varandra elektroniskt rörande gemensamma ärenden på ett säkert och robust sätt

...

...

Runtom i landet finns det ett stort antal kvalitetsregister inom sjukvården som innehåller information om diagnoser, åtgärder och utfall av olika klinikers vårdarbete. Denna form av data ger varje enskild klinik möjlighet att jämföra sig med riksgenomsnittet, diskutera och analysera internt och vid behov vidta kvalitetsförbättrande åtgärder. Insamling av data till kvalitetsregister av olika slag är i dag belastande för vård- och omsorgspersonal. Samtidigt ökar insikten av värdet och därmed uppstår ytterligare krav på datainsamling.

...

Utmaningarna inom IT-området kan mötas genom utveckling av förmågor (capabilities) inom tjänstehantering (IT Service Management, ITSM), arkitektur och (tjänste)förvaltning. Arkitekturen har en betydande roll i utvecklingen av tjänster, processer och system i perspektiven verksamhet, information, teknik och säkerhet.

Eftersom de olika delarna påverkar varandra måste helheten, Enterprise Architecture, och sambanden mellan de olika perspektiven adresseras oavsett viket av dem som är i fokus för stunden.

...

När det gäller tjänstehantering är det mest använda ramverket, internationellt sett, ITIL v3 (IT Infrastructure Library version 3) Därför är det viktigt att den tekniska arkitekturen harmonierar med ITIL, utan att för den skull förutsätta att ITIL används. Ramverket ITIL är uppdelat i fem faser:

• Tjänstestrategi, Service Strategy (ITIL v3)
• Tjänsteutformning, Service Design (ITIL v3)
• Tjänsteöverlämning, Service Transition (ITIL v3)
• Tjänstedrift, Service Operation (ITIL v3)
• Kontinuerlig tjänsteförbättring, Continual Service Improvement (ITIL v3)

En bärande tanke med ITIL är att tjänster ska kunna hanteras genom hela livscykeln. Tjänstehantering i sig definieras som en uppsättning specialiserade organisa­toriska förmågor som kan skapa värde för verksamheten i form av tjänster. För att uppnå de fördelar som eftersträvas måste det finnas processer, styrning och ledning som säkerställer och kvalitetssäkrar arbetet.

...

1. Verksamhetens företrädare uttrycker de behov som finns.
2. Tjänstestrategiprocessen verkar utifrån den så kallade Tjänsteportföljen med att definiera marknaden, utveckla tjänsten, utveckla strategiska tillgångar samt förbereda införandet. Processens resultat är styrande för arkitekturprocessen.
   I Tjänstestrategiprocessen fångas också behoven från verksamheten upp och beskrivs. Uttryckta behov av servicenivåer, kvalitetsaspekter och andra parametrar dokumenteras och hanteras. Om det behövs tas användningsfall fram för att underlätta utvecklingsprocessen. Behoven vägs och bedöms mot gemensamma policyer och principer som är förankrade i verksamheten.
3. Programkontoret analyserar, designar och utvärderar alternativ samt köper in och/eller utvecklar lösningar. I denna process levererar arkitekturen underlag i form av referens- och lösnings-arkitekturer för vidare bearbetning i de ingående underprocesserna. Ett uppdrag kan behöva itereras, det vill säga växla, mellan arkitekturprocessen och programkontoret flera gånger innan ett fullgott resultat uppnås. Arkitekturfunktionen granskar arbetet för att säkerställa att det följer referens- och lösnings­arkitekturer.
4. Tjänsteöverlämning kan liknas vid ett stafettlopp; en överlämning av stafettpinnen (Release) från Tjänsteutformning till Tjänstedrift. Här gäller det att kombinera snabbhet och säkerhet för ett bra resultat. För­ändrings­kraven som kommer från programkontoret resulterar i lösningar som kan användas i den operativa miljön. I den mån arkitektur­ella beskrivningar finns på plats och är användbara kan det hanterade upp­draget gå vidare, i annat fall måste det till insatser från arkitekturfunktionen för att få fram nödvändiga underlag. Ett viktigt verktyg för att arkitekturfunktionen på ett effektivt sätt ska kunna granska projekt och operativ verksamhet är den så kallade konfigurationsdatabasen. Strukturen i databasen bör ägas av arkitekturfunktionen medan processen för Hantering av tjänstetillgångar och konfigurationer  ( Service Asset and Configuration Management (ITIL v3)) ansvarar för instanseringen. Uppdatering sker i huvudsak av processen för Release och driftsättningshantering (Release and Deployment Management (ITIL v3)) Konfigurations­data­basens struktur och instansering hjälper till att identifiera relationer mellan olika konfigurationsenheter vilket är ovärderligt i support­situationer, för­ändrings­hanteringens analys av en föreslagen ändrings inverkan på infra­struktur och/eller processer samt som underlag för kostnads­beräkning av de tjänster som utvecklas.
5. Tjänstedrift kan liknas vid IT-avdelningens fabrik. Här levereras IT-tjänster enligt avtalade Tjänstenivåmål. Den stora utmaningen i Tjänste­driftprocessen är att hitta en god balans mellan 
   • internt fokus i förhållande till externt
   • fokus på stabilitet i förhållande till fokus på tillmötesgående
   • fokus på kvalitet i förhållande till fokus på kostnad
   • fokus på reaktivitet i förhållande till fokus på proaktivitet
6. Tjänsteförvaltningsprocessen kontrollerar utfallet mot börläge och återkopplar bakåt till lämpliga processteg. Strategiska och taktiska inriktningsbeslut omsätts till en användbar planering. Tjänste-förvaltningens aktiviteter utförs givetvis på redan realiserade objekt. Modellen visar Förvalt­ningsprocessens positionering ur ett styrningsperspektiv.
7. Tjänsten avslutas och livscykeln är fullbordad.

...

Observera att semantisk bryggning av information till vårdens referensmodell förutsätter en nationell förvaltning av anpassningstjänster.

• Befintliga system behöver anpassas till nationella tjänstekontrakt. Detta kan göras av leverantörer direkt i produkten, eller genom fristående integrationskomponenter (”anslutningar”). En anslutning bör ligga nära (logiskt vara en del av) det system som ansluts, oavsett om det är i rollen som konsument eller producent för anslutningen som genomförs.
• Interoperabla standarder för meddelandeutbyte tillämpas, så att integration med till exempel en Web Service kan utföras utan att anropande system behöver tillföras en för tjänsteproducenten specialskriven integrationsmodul (s.k. agent).

...

E-tjänster till invånare levereras genom nationella, regionala och lokala kanaler. Ett exempel på en nationell kanal för e-tjänster inom vård och omsorg är 1177 e-tjänster, som kanaliserar e-tjänster för kontakt mellan invånaren och vård- och omsorgsgivare. Visionen för e-tjänstekanaler är att varje kanal ska ge invånaren en sammanhållen användarupplevelse – oberoende hur många parter som försörjer kanalen med e-tjänster. Målbilden för varje e-tjänstekanal är en ”virtuell portal”, där lokalt, regionalt och privat utvecklade e-tjänster kan inordnas och ge samma användarupplevelse som om de vore en del av en för kanalen central portalinfrastruktur. Vård och omsorg ges därmed möjlighet att som komplement till programstyrd utveckling av nationella e-tjänster ta tillvara innovationskraften på marknaden och hos huvudmännen.

...

Figuren illustrerar ett exempel på anslutningsarkitektur i federation med lokal (inom huvudman) instans av referensarkitekturen, där integration sker över internet och Sjunet. (Observera att federation här syftar till informationsutbyte. Federation i syfte att stödja navigering mellan e-tjänster över huvudmannagränser (SAML, SSO) är en frågeställning som är oberoende av detta exempel, men som också täcks av IT6.)

Grundläggande egenskaper i arkitekturen:

...