Innehållsförteckning |
---|
...
Datum | Version | Namn | Kommentar |
---|---|---|---|
2018-11-16 | PA01 | Björn Skeppner | Första utkastet till stomme & innehåll |
2018-12-17 | PA02 | Björn Skeppner | Påbörjat med innehåll |
2019-01-09 | PA03 | Björn Skeppner | Kompletterat kapitel 5 & 6 |
2019-01-17 | PA04 | Björn Skeppner | Diverse justeringar |
2019-01-17 | PA04 | Björn Skeppner | Diverse justeringar |
2019-01-23 | PA05 | Björn Skeppner | Ändrat struktur och diverse mindre kompletteringar |
2 Inledning
5
Förutsättningar5.1 Regulatoriska krav
Här beskrivs kortfattat ett antal lagar, föreskrifter och riktlinjer som påverkar hantering av personens spärrar.
Patientens möjlighet att begränsa elektronisk åtkomst för vårdsyfte
4 § Personuppgifter som dokumenterats för ändamål som anges i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2 hos en vårdenhet eller inom en vårdprocess får inte göras tillgängliga genom elektronisk åtkomst för den som arbetar vid en annan vårdenhet eller inom en annan vårdprocess hos samma vårdgivare, om patienten motsätter sig det. I sådana fall ska uppgiften genast spärras.
Vårdnadshavare till ett barn har dock inte rätt att spärra barnets uppgifter.
Uppgift om att det finns spärrade uppgifter får vara tillgänglig för andra vårdenheter eller vårdprocesser.
5 § En spärr enligt 4 § första stycket får hävas av en behörig befattningshavare hos vårdgivaren, om
1. patienten samtycker till det, eller
2. patientens samtycke inte kan inhämtas och informationen kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver.
Uppgift om vårdenheter eller vårdprocesser som spärrat uppgifterna ska i det fall som avses i 2 göras tillgängliga.
Därefter får bara sådana uppgifter som kan antas ha betydelse för vården av patienten göras tillgängliga.
4 kap. Åtkomst till uppgifter om patienter
Åtkomst till ospärrade uppgifter om en patient vid sammanhållen
journalföring
6 § Vårdgivaren ska ansvara för att en behörig användares åtkomst till ospärrade uppgifter om en patient hos en annan vårdgivare föregås av att användaren kontrollerar att förutsättningarna för behandling av personuppgifter enligt 6 kap. 3 § eller 3 a § patientdatalagen (2008:355) är uppfyllda och därefter gör ett aktivt val för att ta del av uppgifterna.
Åtkomst till uppgift om spärrade uppgifter vid sammanhållen
journalföring
7 § Vårdgivaren ska ansvara för att det framgår av systemet med sammanhållen journalföring att det finns spärrade uppgifter om en patient hos någon annan vårdgivare.
Vårdgivaren ska även ansvara för att information om vilken eller vilka vårdgivare som har spärrade uppgifter om en patient endast görs tillgängliga efter att en behörig användare har gjort ett aktivt val.
Nödöppning vid sammanhållen journalföring
8 § En vårdgivare som är ansluten till systemet med sammanhållen journalföring ska säkerställa att behöriga användare får tillgång till de uppgifter om en patient som kan antas ha betydelse för den vård patienten oundgängligen behöver när det föreligger fara för hans eller hennes liv eller allvarlig risk för hans eller hennes hälsa.
Vid en sådan situation som avses i 6 kap. 4 § patientdatalagen (2008:355) ska vårdgivaren ansvara för att åtkomst till information om vilken eller vilka vårdgivare som har uppgifter om en patient föregås av att den behörige användaren gör ett aktivt val.
Vidare ska vid en sådan situation åtkomsten till ospärrade uppgifter om en patient hos en annan vårdgivare föregås av ytterligare ett aktivt val. Om uppgifterna är spärrade, ska en begäran om åtkomst göras hos den vårdgivare som har spärrat uppgifterna.
5.2 Lokal dokumentation
För de fall där detta ramverk ej täcker upp det lokala behovet av tydliga rutinbeskrivningar kring spärrhantering, t.ex hur man i sina lokala vårddokumentationssystem alternativt spärrsystem administrerar spärrar så ska dessa tas fram av berörd verksamhet.
5.3 Tekniska förutsättningar för spärrhantering
En vårdgivare som medverkar inom sammanhållen journalföring måste kunna hantera eventuella spärrar som en patient har. Dels spärrar som en annan vårdgivare kan ha satt, dels spärrar som är satta inom den aktuella vårdgivaren. För att patientens spärrar ska finnas tillgängliga oavsett hos vilken vårdgivare som har skapat dem så kräver den nationella arkitekturen för spärrhantering att när en vårdgivare sätter en spärr så ska den kopieras till den nationella instansen för spärrar, Inera's spärrtjänst. Inera's spärrtjänst ska således ha information om samtliga spärrar för en patient, oavsett vårdgivare. Detta innebär att en vårdgivare som samverkar inom sammanhållen journalföring och därmed får tillgång till vårdinformation hos andra vårdgivare, är skyldig att ansluta sig till Inera's spärrtjänst för att få tillgång till eventuella spärrar.
5.3.1 Integrationsmönster spärrhantering (olika sätt att administrera spärrar)
Med spärradministration så åsyftas både att sätta spärr, häva spärr (även temporärt) samt borttagning av spärr.
Spärradministrationen kan ske på följande sätt:
A: Spärrar administreras i det lokala vårdsystemet. Detta system lagrar spärrarna i en lokal spärrtjänst.
Den lokala spärrtjänsten kopierar sedan över spärrarna till den nationella spärrtjänsten
B: Spärrarna administreras direkt i en lokal spärrtjänst.
Den lokala spärrtjänsten kopierar sedan över spärrarna till den nationella spärrtjänsten
5.3.2 Kopiering/replikering av administrerade spärrar till den nationella spärrtjänsten
Den verksamhet som administrerar spärrar ansvarar för att de replikeras upp till den nationella spärrtjänsten.
Verksamheten ansvarar således för att det finns en teknisk anslutning till den nationella spärrtjänsten och att spärrar som är administrerade på lokal nivå replikeras till den nationella spärrtjänsten.
Normalt så sker denna replikering via följande tjänstekontrakt:
Tjänst som avregistrerar/raderar en befintlig spärr i den nationella spärrtjänsten, om spärren finns.
Tjänst som avregistrerar/raderar en tillfällig hävning i den nationella spärrtjänsten, om hävningen finns.
Replikeringen bör ske momentant med att förändringen ske på lokal nivå, iallafall vad gäller hävning (även temporär hävning) av spärr.
En lång fördröjning av replikering av en hävd spärr kan utgöra en patientsäkerhetsrisk, en lång fördröjning av satt spärr kan utgöra en risk för kränkt patientintegritet.
Följande tider är maximala tider för replikering av spärr till den nationella spärrtjänsten:
5.3.3 Kopiering/replikering av spärrar från den nationella spärrtjänsten
För de fall då en verksamhet har ett vårdsystem som ska hämta information från en annan vårdgivare eller vårdenhet inom ramen för sammanhållen journalföring, så behöver detta system få information om eventuella spärrar på aktuell patient.
Detta kan ske på följande sätt:
- Vårdsystemet integrerar direkt med den nationella spärrtjänsten, ex via kontraktet GetBlocks och med patientens pnr med i anropet för att ta reda på om det finns några spärrar för den aktuella patienten.
- Vårdsystemet integrerar med en lokal spärrtjänst som i sin tur integrerar med den nationella spärrtjänsten. Den lokala spärrtjänsten svarar för att replikera ned relevant spärrinformation från den nationella spärrtjänsten, ex via tjänstekontraktet GetBlocks regelbundet och lämpligen baserat på attributet "createdOnOrAfter" för att undvika att hämta tidigare hämtad spärrinformation.
- Vårdsystemet håller en lokal cache över spärrar inom sammanhållen journalföring. Det lokala vårdsystemet svarar för att replikera ned relevant spärrinformation från den nationella spärrtjänsten, ex via tjänstekontraktet GetBlocks regelbundet och lämpligen baserat på attributet "createdOnOrAfter" för att undvika att hämta tidigare hämtad spärrinformation.
Replikering av spärrar från den nationella spärrtjänsten till en lokal spärrtjänst/lokal cache i vårdsystem ska normalt ej ske med en frekvens höger än 1ggn/dygn.
Hävning av spärr för vårdgivares spärrar som hanteras lokalt (lokal spärrtjänst/lokal cache) hanteras i den lokala spärrtjänsten/lokal cache.
Replikering av hävd spärr till den nationella spärrtjänsten bör ske momentant.
6 Spärrhantering inom sammanhållen journalföring
Det är endast patienten själv som kan begära att information ska spärras.
Spärrar kan:
- sättas
- hävas
- hävas temporärt
- temporär hävning kan återkallas (spärr blir då åter aktiv)
- spärr kan tas bort (felaktigt registrerad).
Spärrar hanteras lokalt, normalt via en lokal spärrtjänst (som kan vara installerad lokalt eller tillhandahållas såsom molntjänst av Inera) eller i verksamhetens vårdsystem.
Samtliga spärrar som hanteras lokalt av verksamheten ska replikeras (kopieras) upp till den nationella spärrtjänsten, för att kunna få en samlad bild av samtliga spärrar för en patient, oavsett vårdgivare.
Skapande av spärr, hävning av spärr, borttagning av spärr (felregistrerad) sker således på lokal nivå.
Administration av spärrar bör ske genom en utsedd funktion för detta inom verksamheten. Det kan finnas behov av att kunna administrera spärrar (hävning av spärr) under dygnets 24 timmar.
6.1 Information till patienten om patientens möjligt att sätta spärr
Vårdgivaren är skyldig att informera patienten om patientens rättighet att begränsa åtkomst till patientens journalinformation och hur detta kan gå till.
Vårdgivaren ska upplysa patienten om vilka risker det kan medföra att begränsa åtkomsten till journalinformation, lämpligen i dialog med patienten. Det är viktigt att patienten informeras om att spärrar kan utgöra en patientsäkerhetsrisk för patienten.
Informationen till patienten bör innehålla punkterna enligt bilaga "Informationsblad - Patient" .
6.2 Administration av spärrar
Spärras kan sättas, hävas, hävas temporärt , temporär hävning kan hävas, samt spärr kan tas bort (felaktigt registrerad).
Administration av spärrar bör ske genom en utsedd funktion för detta inom verksamheten. Det kan finnas behov av att kunna administrera spärrar (hävning av spärr) under dygnets 24 timmar vilket talar för att denna funktion bör vara en central funktion.
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en dokumenterad rutinbeskrivning till stöd för de som administrerar spärrar. Rutinbeskrivningen ska tydligt ange samtliga processteg för hur en spärr sätts.
Nedan beskrivs de 2 vanligaste processerna: Sätta spärr samt häva spärr.
6.2.1 Sätta spärrar
Nedan beskrivs en generisk process för att sätta spärrar.
Process sätta spärr
Patienten meddelar sitt önskemål avseende spärr till hälso-/sjukvårdspersonal.
Hälso-/sjukvårdspersonal tillhandahåller spärrblankett och informerar patienten om vad spärr av sammanhållen journal innebär, lämpligen genom dialog samt att ge patienten ett informationsblad. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten.
Hälso-/sjukvårdspersonal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration.
Spärrblankett inkommer till spärradministrationen.
Spärradministratören kontrollerar att spärrblanketten är korrekt ifylld.
Om uppgifter saknas i spärrblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten.
Spärradministratören registrerar spärr, enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (för lokal spärrtjänst/vårdsystem).
Spärrblanketten diarieförs enligt lokala rutiner
I förekommande fall ska blanketten skickas tillbaka till vårdgivaren.
Bekräftelse om införd spärr skickas till patienten.
6.2.2 Häva spärrar
En spärr kan hävas antingen genom att en patient begär/godkänner detta eller vid en nödsituation (blåljus).
Hävningen kan vara permanent (normalt baserat på en begäran av patienten) eller temporär (normalt baserad på en nödsituation).
Nedan visas en generisk process där en spärr hävs på begäran av patienten.
Process häva spärr
Häva spärr
Patienten meddelar sitt önskemål avseende hävning (borttagande) av spärr till hälso-/sjukvårdspersonal.
Hälso-/sjukvårdspersonal tillhandahåller blankett för hävning av spärr och informerar patenten om vad hävning av spärr innebär. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten.
Hälso-/sjukvårdspersonal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration
Spärrblankett inkommer till spärradministrationen.
Spärradministratören kontrollerar att spärrblanketten är korrekt ifylld.
Om uppgifter saknas i spärrblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten.
Spärradministratören tar bort spärr enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (för lokala spärrtjänsten/vårdsystem)
Bekräftelse skickas till patienten om att önskad/önskade spärrar är hävda
Blanketten avslutas och diarieförs.
För privata vårdgivare skickas blanketten tillbaka till vårdgivarenSpärrhantering inom sammanhållen journalföring
Det är endast patienten själv som kan begära att information ska spärras.
Spärrar kan:
- sättas
- hävas
- hävas temporärt
- temporär hävning kan återkallas (spärr blir då åter aktiv)
- spärr kan tas bort (felaktigt registrerad).
Spärrar hanteras lokalt, normalt via en lokal spärrtjänst (som kan vara installerad lokalt eller tillhandahållas såsom molntjänst av Inera) eller i verksamhetens vårdsystem.
Samtliga spärrar som hanteras lokalt av verksamheten ska replikeras (kopieras) upp till den nationella spärrtjänsten, för att kunna få en samlad bild av samtliga spärrar för en patient, oavsett vårdgivare.
Skapande av spärr, hävning av spärr, borttagning av spärr (felregistrerad) sker således på lokal nivå.
Administration av spärrar bör ske genom en utsedd funktion för detta inom verksamheten. Det kan finnas behov av att kunna administrera spärrar (hävning av spärr) under dygnets 24 timmar.
5.1 Information till patienten om patientens möjligt att sätta spärr
Vårdgivaren är skyldig att informera patienten om patientens rättighet att begränsa åtkomst till patientens journalinformation och hur detta kan gå till.
Vårdgivaren ska upplysa patienten om vilka risker det kan medföra att begränsa åtkomsten till journalinformation, lämpligen i dialog med patienten. Det är viktigt att patienten informeras om att spärrar kan utgöra en patientsäkerhetsrisk för patienten.
Informationen till patienten bör innehålla punkterna enligt bilaga "Informationsblad - Patient" .
5.2 Administration av spärrar
Spärras kan sättas, hävas, hävas temporärt , temporär hävning kan hävas, samt spärr kan tas bort (felaktigt registrerad).
Administration av spärrar bör ske genom en utsedd funktion för detta inom verksamheten. Det kan finnas behov av att kunna administrera spärrar (hävning av spärr) under dygnets 24 timmar vilket talar för att denna funktion bör vara en central funktion.
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en dokumenterad rutinbeskrivning till stöd för de som administrerar spärrar. Rutinbeskrivningen ska tydligt ange samtliga processteg för hur en spärr sätts.
Nedan beskrivs de 2 vanligaste processerna: Sätta spärr samt häva spärr.
5.2.1 Sätta spärrar
Nedan beskrivs en generisk process för att sätta spärrar.
Process sätta spärr
Process | Beskrivning |
---|---|
Anmäla spärr | Patienten meddelar sitt önskemål avseende spärr till hälso-/sjukvårdspersonal. Hälso-/sjukvårdspersonal tillhandahåller spärrblankett och informerar patienten om vad spärr av sammanhållen journal innebär, lämpligen genom dialog samt att ge patienten ett informationsblad. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten. Hälso-/sjukvårdspersonal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration. |
Kontrollera blankett | Spärrblankett inkommer till spärradministrationen. Spärradministratören kontrollerar att spärrblanketten är korrekt ifylld. Om uppgifter saknas i spärrblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten. |
Registrera spärr | Spärradministratören registrerar spärr, enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (för lokal spärrtjänst/vårdsystem). |
Spärr registrerad | Spärrblanketten diarieförs enligt lokala rutiner I förekommande fall ska blanketten skickas tillbaka till vårdgivaren. Bekräftelse om införd spärr skickas till patienten. |
5.2.2 Häva spärrar
En spärr kan hävas antingen genom att en patient begär/godkänner detta eller vid en nödsituation (blåljus).
Hävningen kan vara permanent (normalt baserat på en begäran av patienten) eller temporär (normalt baserad på en nödsituation).
Nedan visas en generisk process där en spärr hävs på begäran av patienten.
Process häva spärr
Process | Beskrivning |
---|---|
Häva spärr | Patienten meddelar sitt önskemål avseende hävning (borttagande) av spärr till hälso-/sjukvårdspersonal. Hälso-/sjukvårdspersonal tillhandahåller blankett för hävning av spärr och informerar patenten om vad hävning av spärr innebär. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten. Hälso-/sjukvårdspersonal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration |
Kontroll av blankett | Spärrblankett inkommer till spärradministrationen. Spärradministratören kontrollerar att spärrblanketten är korrekt ifylld. Om uppgifter saknas i spärrblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten. |
Hävning av spärr | Spärradministratören tar bort spärr enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (för lokala spärrtjänsten/vårdsystem) |
Spärr hävd | Bekräftelse skickas till patienten om att önskad/önskade spärrar är hävda Blanketten avslutas och diarieförs. För privata vårdgivare skickas blanketten tillbaka till vårdgivaren |