Innehållsförteckning |
---|
...
5 Spärrhantering inom sammanhållen journalföring
Det är endast patienten själv som kan begära att information ska spärras.
Spärrar kan:
- Läggas till
- Hävas permanent
- Tillfälligt hävas
- Ta bort tillfällig hävning (spärr blir då åter aktiv)
- Makuleras (felaktigt registrerad).
Spärrar hanteras lokalt, normalt via en lokal spärrtjänst (som kan vara installerad lokalt eller tillhandahållas såsom molntjänst av Inera) eller i verksamhetens vårdsystem.
Samtliga spärrar som hanteras lokalt av verksamheten ska replikeras (kopieras) upp till den nationella spärrtjänsten, för att kunna få en samlad bild av samtliga spärrar för en patient, oavsett vårdgivare.
Skapande av spärr, hävning av spärr, borttagning av spärr (felregistrerad) sker således på lokal nivå.
Administration av spärrar bör ske genom en utsedd funktion för detta inom verksamheten. Det kan finnas behov av att kunna administrera spärrar (hävning av spärr) under dygnets 24 timmar.
5.1 Information till patienten om patientens möjligt att sätta spärr
Vårdgivaren är skyldig att informera patienten om patientens rättighet att begränsa åtkomst till patientens journalinformation och hur detta kan gå till.
Vårdgivaren ska upplysa patienten om vilka risker det kan medföra att begränsa åtkomsten till journalinformation, lämpligen i dialog med patienten. Det är viktigt att patienten informeras om att spärrar kan utgöra en patientsäkerhetsrisk för patienten.
Informationen till patienten bör innehålla punkterna enligt bilaga "Informationsblad - Patient" .
5.2 Administration av spärrar
Spärras kan läggas till, hävas permanent, hävas tillfälligt, ta bort tillfällig hävning, samt spärr makuleras (felaktigt registrerad).
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en dokumenterad rutinbeskrivning till stöd för de som administrerar spärrar. Rutinbeskrivningen ska tydligt ange samtliga processteg för hur en spärr sätts.
Nedan beskrivs de 2 vanligaste processerna: Sätta spärr samt häva spärr.
5.2.1 Lägga till spärr
Nedan beskrivs en generisk process för att lägga till spärr.
Process sätta spärr
Process | Beskrivning |
---|---|
Anmäla spärr | Patienten meddelar sitt önskemål avseende spärr till vårdgivaren, lämpligen för ändamålet utsedda personer. Av vårdgivaren utsedd personal tillhandahåller patienten en spärrblankett och informerar patienten om vad spärr av sammanhållen journal innebär, lämpligen genom dialog samt att ge patienten ett informationsblad. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten. Av vårdgivaren utsedd personal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration. |
Kontrollera blankett | Spärrblankett inkommer till spärradministrationen. Spärradministratören kontrollerar att spärrblanketten är korrekt ifylld. Om uppgifter saknas i spärrblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten. |
Registrera spärr | Spärradministratören registrerar spärr, enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (för lokal spärrtjänst/vårdsystem). |
Spärr registrerad | Spärrblanketten diarieförs enligt lokala rutiner I förekommande fall ska blanketten skickas tillbaka till vårdgivaren. Bekräftelse om införd spärr skickas till patienten. |
5.2.2 Häva spärr
En spärr kan hävas antingen genom att en patient begär/godkänner detta eller vid en nödsituation (blåljus).
Hävningen kan vara permanent (normalt baserat på en begäran av patienten) eller temporär (normalt baserad på en nödsituation).
Nedan visas en generisk process där en spärr hävs på begäran av patienten.
Process häva spärr
Process | Beskrivning |
---|---|
Häva spärr | Patienten meddelar sitt önskemål avseende hävning (borttagande) av spärr till vårdgivaren, lämpligen för ändamålet utsedda personer. Av vårdgivaren utsedd personal tillhandahåller blankett för hävning av spärr och informerar patenten om vad hävning av spärr innebär. Patienten ska legitimera sig. Patienten fyller i och skriver under blanketten. Av vårdgivaren utsedd personal skriver under blanketten, som därefter skickas till verksamhetens spärradministration |
Kontroll av blankett | Spärrblankett inkommer till spärradministrationen. Spärradministratören kontrollerar att spärrblanketten är korrekt ifylld. Om uppgifter saknas i spärrblanketten tar spärradministratören kontakt med ansvarig hälso-/sjukvårdspersonal eller med patienten. |
Hävning av spärr | Spärradministratören tar bort spärr enligt spärranmälarens önskemål enligt lokala rutiner (för lokala spärrtjänsten/vårdsystem) |
Spärr hävd | Bekräftelse skickas till patienten om att önskad/önskade spärrar är hävda Blanketten avslutas och diarieförs. För privata vårdgivare skickas blanketten tillbaka till vårdgivaren |
6.3.4 Läsa/kontrollera spärrar, best practice
De vårdsystem som samverkar inom sammanhållen journalföring måste ha kännedom om det finns spärrar lagrade för en patient (se 6.3).
Vårdsystemet kan lösa detta på flera sätt, nedan anges några exempel som kan tjäna som rekommendationer för hur man ansluter sitt vårdsystem för åtkomst till spärrinformation.
Metod | Tjänstekontrakt | Inparameter | Typisk vårdgivare (VG) / Journalsystem | Kommentar |
---|---|---|---|---|
Kopiera hem samtliga spärrar & hävningar från nationella tjänsten (NTS) till lokal spärrtjänst | GetBlocks | VG-id(en) | VG med flera journalsystem som behöver ha åtkomst till spärrinformation för sina vårdgivare och därmed vill ha en egen lokal instans av spärrtjänsten. Vårdsystemen anropar då den lokala spärrtjänsten på det sätt som de finner mest lämpligt. | Flera VG-id:n kan skickas samtidigt i anropet. Not: Om något journalsystem är konsument av sammanhållen journalföring så anropas GetBlocks utan vårdgivarId |
Kopiera hem samtliga spärrar och hävningar från NTS till lokalt journalsystem (cache i journalsystemet | GetBlocks | VG-id(en), createdOnOrAfter | VG med ett eller ett fåtal journalsystem som var-och-en cachar spärrarna lokalt för sina vårdgivare. Spärrarna hämtas från den nationella spärrtjänsten. | Flera VG-id:n kan skickas samtidigt i anropet. Not: Om något journalsystem är konsument av sammanhållen journalföring så anropas GetBlocks utan vårdgivarId |
Direktanrop från journalsystem till NTS som avgör om information är spärrad eller ej | CheckBlocks | Se TKB | VG med ett journalsystem som är konsument inom sammanhållen journalföring med ett begränsat antal anrop/h. Lämpligen <800 anrop/h | Exempelvis NPÖ |
Hämta hem spärrar för specifik patient från NTS | GetBlocks | PatientId | VG med ett journalsystem som är konsument inom sammanhållen journalföring med ett begränsat antal anrop/h. Lämpligen <800 anrop/h | Normalt ett journalsystem som söker efter spärrar baserat på ett patientId. Ev returnerade spärrar används för att begränsa vilken information som visas för aktören. Ett användningsfall som är ganska effektivt då det vanligaste svaret är 0 spärrar. |
Hämta hem en lista på patienter som har en spärrinformation registrerade. Denna lista används därefter för att hämta spärrar för enbart de patienter som finns i listan. | GetPatientIds | VG-id | Vårdgivare med ett journalsystem som har ett begränsat antal VG (<50) | Ett journalsystem som batchvis 1ggn/dygn hämtar en lista på vilka patienter som har spärrar och cachar denna lista. Denna lista genomsöks varje gång en sökning sker i journalsystemet på en patientidentitet. Detta är en bra metod för att bara anropa spärrtjänsten då det finns spärruppgifter på en patient. Denna metod gör att även hävningar av spärr fångas. Kräver dock lite mer logik i journalsystemet. |
Förkortningar: VG = Vårdgivare, NST = den nationella spärrtjänsten
En konsument av spärrar (journalsystemen) har att hantera eventuellt avbrott till en spärrtjänst (både lokal och nationell).
Om en konsument ej kan erhålla information om det finns spärrar eller ej, så bör det bli ett verksamhetsbeslut om informationen ska visas eller ej. Ett skäl till att ändå visa information utan tillgång till ev spärrar kan vara en akut situation kring patienten (s.k blåljusfunktion). Det måste således finnas rutiner för hur en verksamhet hanterar denna situation i sitt journalsystem.