...
Postkontoren måste byggas och utrustas med lämpliga sorteringsbord. Dessutom måste samtliga kontor sätta upp ett adress- och ett behörighetsregister.
Adressregistret måste fyllas i. Det kommer kom att innehålla gatuadressen för alla adressater som skall kunna nås från aktuellt postkontor (sker per mall).
Behörighetsregistret måste fyllas i. Det berättar berättade vilken avsändare som här rätt att adressera en viss adressat (per mall).
Mallarna för de olika meddelandetyperna måste designasdesignades.
Samtliga parter som skall skulle ingå i meddelandeutbytet måste var tvungna att skaffa sigill.
Meddelandeflödet
...
En avsändare bestämmer sig för att skicka ett meddelande till en adressat för att be om information. En för frågan lämplig mall väljs.
Frågan formuleras, och sedan skickas meddelandet till det närmaste postkontoret, adresserat med adressatens adress. Det kan vara ett regionalt kontor eller så kan meddelandet, i vissa fall, skickas direkt till det nationella kontoret. En kopia av Avsändarens sigill skickas med.
Mottagande postkontor tar emot sigill och meddelande. Därefter sker följande:
Kontroll av att sigillet är korrekt. Avsändarens identitet plockas fram.
Kontroll i adressregistret av att adressen är känd för den mall som används (dvs, mallen + adressen → mottagare).
Kontroll i behörighetsregistret av att avsändaren har rätt att skicka meddelanden baserat på aktuell mall till adressaten.
Om kontrollerna ovan går bra skickas meddelandet vidare till nästa part. Om denna part är ett postkontor upprepas kontrollerna.
Om meddelandet lyckas passera de mellanliggande postkontoren når det till slut mottagaren. En mottagare kan representera många adressater. Det är sedan upp till mottagaren att se till att informationen når adressaten.
Ett svar formuleras, baserat på mallen. Svaret skickar sedan tillbaka enligt samma väg som det anlänt.
Massutskick
För viss information kan kunde det vara så att det är många adressater som måste behövde tillfrågas för att få ett samlat svar. Avsändaren kan kunde då välja att adressera Massutskicksfunktionen. Den har hade ett index som för varje mall pekar pekade ut de adressater som behöver behövde kontaktas. Funktionen gör gjorde sedan utskicken, och samlar samlade ihop svaren. Det samlade svaret returneras returnerades sedan till avsändaren.
Digitalisering
Meddelandesystem Meddelandesystemet användes under många år. Med tiden ökade dock kraven och trycket på att digitalisera flödet. En ny generation arkitektur återvände till de vita tavlorna. Det resulterade i:
Man valde att använda digitala tjänstekontrakt (mall)mallar) baserat på WSDL-filer och XML-scheman. Dessa bestämde formatet och det tillåtna innehållet på de meddelandena som skulle skickas.
Alla parter som skall ingå i meddelandeutbytet ska inneha ett SITHS-certifikat (sigill) som gör att de säkert kan identifieras. Partens HSA-id (identitet) framgår av sigilletcertifikatet.
En tjänsteadresseringskatalogTjänsteAdresseringsKatalog, TAK. Den innehåller:
Ett system med logiska adresser så att meddelanden kunde hitta fram till rätt mottagare.
En kontrollmekanism som såg till att styra anropsbehörigheter, vem som hade rätt att skicka meddelande till en viss adress.
En central, nationell tjänsteplattform. Här skulle alla meddelanden passera som gick mellan olika regioner. I dess TAK finns det nationella adress- och behörighetsregisterna.
Regionala tjänsteplattformar i varje region. Det hanterar meddelandeflödet inom regionen, men också meddelanden till och från regionen, via den nationella tjänsteplattformen. I dessa plattformar finns en regional TAK.
Ett system för aggregerande tjänster (massutskick). Kopplat till detta system finns ett engagemangsindex som pekar ut vilka adresser som innehåller information för en viss individ.
Till detta kopplas tjänstekonsumenter (avsändare) och tjänsteproducenter (mottagare).
...
Administration i den digitala världen
Lite text om certifikat, TAK-ning mm
Det digitala meddelandeflödet
...
Initialt
Det var en hel del som behövde sättas upp innan meddelandena kunde börja flöda.
Tjänsteplattformarna med sin TAK (adress- och behörighetsregister) behövde implementeras och driftsättas. De behövde också hämta ut ett SITHS-certifikat per miljö.
Engagemangsindex och en plattform för aggregerande tjänster sättas upp.
Tjänstekontrakt utvecklades. Dessa grupperades i sk tjänstedomäner (~mappar) för att förenkla den praktiska hanteringen.
De system som ska agera tjänsteproducenter måste bygga stöd för att kunna leverera information enligt tjänstekontrakten.
De system som ska agera tjänstekonsumenter måste bygga stöd för att kunna hämta information enligt tjänstekontrakten.
Efter hand
När en ny tjänsteproducent skall anslutas:
Hämta ut ett SITHS-certifikat
Definiera vilka logiska adresser som producenten skall betjäna
TAK-a: Beställ en producentanslutning hos “tjänsteplattformarna” (vilket innebär uppdaterings av TAK-ens Adressregister). Tjänsteproducentens HSA-id i certifikatet används som nyckel i TAK-databasen.
När en ny tjänstekonsument skall anslutas:
Hämta ut ett SITHS-certifikat
Erhåll godkännande att få ansluta mot tjänsteproducenternas logiska adresser.
TAK-a: Beställ en konsumentanslutning hos “tjänsteplattformarna” (vilket innebär uppdaterings av TAK-ens Behörighetsregister). Tjänstekonsumentens HSA-id i certifikatet används som nyckel i TAK-databasen.
Det digitala meddelandeflödet
Själva utbytet av meddelandet följde en bestämd sekvens.
En tjänstekonsument bestämmer sig för att skicka ett meddelande till en logisk adressat för att begära information, enligt specifikationen i ett tjänstekontrakt.
Förfrågansmeddelandet (“requesten”) populeras, och skickas till den närmaste tjänsteplattformen. Det kan vara en regional eller den nationella tjänsteplattformen. Det är adresserat med den logiska adressen till slutmottagaren. TLS används och information om tjänstekonsumentens certifikat, och HSA-id, medföljer anropet.
Mottagande tjänsteplattform tar emot meddelandet och certifikatsinformationen. Därefter sker följande:
Kontroll av att certifikatet är korrekt. Konsumentens HSA-id plockas fram.
Kontroll i TAK-ens adressregistret av att den logiska adressen är känd för det kontrakt som används (dvs, kontraktet + adressen → mottagare).
Kontroll i TAK-ens behörighetsregister av att konsumenten har rätt att skicka meddelanden baserat på aktuellt kontrakt till adressaten.
Om kontrollerna ovan går bra skickas meddelandet vidare till nästa part. Om denna part är en tjänsteplattform upprepas kontrollerna.
Om meddelandet lyckas passera de mellanliggande tjänsteplattformarna når det till slut tjänsteproducenten. En producent kan representera många logiska adressater. Det är sedan upp till producenten att se till att informationen når adressaten.
Ett svar formuleras, baserat på tjänstekontraktet. Svaret skickar sedan tillbaka enligt samma väg som det anlänt.