...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

Image Removed

VI-bok

...

Innehåll

1. Inledning

...

Inledning

Det här dokumentet är ett stöd till de som arbetar med strukturering och analys av information i utvecklings- och förvaltningsuppdrag på Inera har efterfrågats.

Detta är den, sedan länge efterfrågade, samlade dokumentationen framtagen för att stödja verksamhets- och informationsanalysarbete på Inera. Motsvarigheten till T-boken som funnits länge. 

Verksamhet Informatik (VI) -boken är tänkt att användas av projekt och förvaltningar som utvecklar gemensamma (nationella) tjänster. Verksamhetsbeskrivningar/processer är en absolut nödvändig grund till ett fortsatt bra informatik- och teknikarbete. Med verksamhet menas de ska använda tjänsten och ställt kraven på hur den ska fungera för att stödja dem i sitt arbete.

Olika personer och kompetenser i ett projekt har nytta av olika delar, men vägledningen bör läsas och förstås av alla som arbetar i projektet. Det är viktigt att alla projektdeltagarna i de gemensamma (nationella) projekten kommunicerar den gemensamma arkitekturen och regelverket. 

Till stöd för denna bok finns en ordlista och förkortningar sist. 

Figur 1 Bilden illustrerar sambanden mellan hela den semantiska utvecklingsprocessen.

Image Removed

Processanalys analyserar verksamhetens processer och vilka aktörer som behöver vilken information.

Begreppsanalys analyserar de centrala begreppen så att vi kan mäta och mena samma sak.

Säkerhetsanalysen är viktig del i verksamhetsanalysen. Analysen omfattar följsamhet till Ineras anvisningar, följsamhet till säkerhetsdelarna i T-boken samt följsamhet till de krav som fallit ut från rättsutredning.

Processanalys, Begreppsanalys och säkerhetsanalys utgör tillsammans Verksamhetsanalysen. 

Informationsanalys beskriver hur all information sitter ihop så att rätt person kan få rätt information vid rätt tillfälle.

Terminologibindning beskriver vilken (eller vilka) koder som skall användas för ett visst attribut av en viss datatyp i en tillämpad modell.

Informationsanalys och Terminologibindning utgör tillsammans Informatikanalysen.

Analyserna resulterar i material som kravställer tekniska lösningars utformning och realisering för att på rätt sätt stödja verksamheten.

1.1 Syfte

Bakom både VI- och T-boken står Arkitektur och Regelverk (A&R) på Inera. VI-boken består av denna sammanhållande dokumentation samt ett antal dokument för regelverk, anvisningar, mallar och exempel. De olika delarna i VI-boken fyller olika funktioner i olika stadier av ett projekt. Det övergripande syftet med VI-boken och dess ingående delar är att bidra till adekvat kvalitet i de tjänster som utvecklas och att bidra till förbättrad informationsförsörjning i kommuner och regioner.

VI-boken är främst tänkt som stöd för projekt och förvaltningar som utvecklar gemensamma (nationella) tjänster, men den kan även fylla en viktig funktion i regionala eller lokala projekt. Även på regional eller lokal nivå kan det vara angeläget att följa regelverket för att till exempel lättare kunna integrera med gemensamma tjänster vid behov.

Boken ska i första hand presentera styrande principer, vägledande exempel samt verksamhets- och informatisk referensarkitektur och ska ses som ett stöd till informatiker som deltar i utvecklings- och förvaltningsuppdrag på Inera. Den utgör på så sätt en plattform för att samlat kunna delge stöd och regler till dem som utför informatikuppdrag.

Den ska även ge ökad tydlighet och en möjlighet för uppdragstagare att själva ta del av stöd och regler för ett informatikuppdrag.

1.2 Beroenden

Avdelningen Arkitektur och Regelverk på Inera (A&R)

Arkitekturgemenskapen 

T-boken Referensarkitektur för vård och omsorg - T-boken

Projektet Stöddokumentation för integrationer på Inera

StandIn Projektet  

2. Informatisk vision

Ineras informatiska vision är att möjliggöra och tillgängliggöra en ändamålsenlig och adekvat interoperabilitetsförmåga av typen semantisk och organisatorisk inom våra ägares samtliga verksamhetsbehov som Inera har i uppdrag att stötta. Det innebär att alla av Ineras uppdrag omfattade informationsrelaterade behov som verksamheten har kan realiseras med hjälp av Ineras tjänster, anvisningar, referensarkitekturer eller metodkunskaper.

Detta gör Inera genom att:
Inera har uppdraget att koordinera regionerna och kommunernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-tjänster, teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder. En viktig del i arbetet består av att beskriva och underhålla en gemensam arkitektur, dvs. att skapa gemensamma tekniska och logiska förutsättningar för att kunna utbyta information inom vård och omsorg på ett enhetligt sätt.

3. Målgrupper

VI-boken riktar sig till flera målgrupper som var och en kan ha nytta av olika delar av dokumentet. Tabellerna nedan är indelade i de roller som är utförare (tabell 1) respektive mottagare (tabell 2). Detta är tänkt för att ge en vägledning till den som skriver materialet inom området.  

Tabell 1 Utförare

...

Tabell 2 Mottagare

...

Förstå att det behöver finnas (och finns) en gemensam arkitektur, vad den innebär och dess betydelse. 

Använda informationsspecifikation (IS), se punkt 5.1, vid mappning till källsystem i samband med anslutning/införande till nationell tjänst.

...

Nationella företrädare och myndigheter som stödjer regioner och kommuner

...

4. Framtagning av modeller 

Det saknas idag förutsättningar för en gemensam rekommendation om en och samma metod för hela Sverige. På ett övergripande plan beskriver Arkitekturgemenskapen området på sidan Informationsarkitektur, se beroenden ovan.

Här hittar du allmän information om: 

• Beskrivning av begreppssystem och begreppsmodeller
• Informationsbehovsanalys
• Informationsstrukturanalys
• Informationsflödesbeskrivning
• Vidareutvecklingsförslag

Nationell informationsstruktur (NI) version 2019 hittar du på Socialstyrelsens hemsida 

4.1 Standarder som kan användas som referensmodeller 

Referensmodell är en övergripande modell som representerar information om grundläggande begrepp samt dessa begrepps egenskaper och som är avsedd för att specialiseras för specifika informationsmängder i verksamheten.

En förutsättning för semantisk interoperabilitet är att använda gemensamma och standardiserade referensmodeller. Modellerna inom nationell informationsstruktur (NI) skall i tillämpliga fall alltid följas, men vid behov kan andra överenskomna och standardiserade strukturer och kodverk användas. Erfarenheter visar att NI, som Socialstyrelsen har tagit fram på uppdrag av regeringen inom ramen för vision 2025, inte täcker behovet för alla typer av uppdrag. Exempel på detta är läkemedel, organisation, vårdadministration, sjukvårdsekonomi, kommunala verksamheter utöver socialtjänst.

Det saknas idag förutsättningar för en gemensam rekommendation om en och samma referensmodell för hela Sverige. Flera projekt och aktiviteter pågår för att lösa detta och under tiden har vi att välja lämplig referensmodell för respektive uppdrag. Det kan också vara så att process-, begrepps och informationsmodell behöver var och en sin referensmodell för att få relevant stöd. 

Här beskrivs ett antal, nu aktuella, standarder som kan bli relevanta att använda som referensmodell:

...

Nationell informationsstruktur (NI) är ett ramverk för strukturerad dokumentation inom vård och omsorg. NI består av process-, begrepps- och informationsmodeller som används som referensmodeller för att utveckla strukturerad dokumentation kring patienter och brukare. 

Modeller som möter svensk lag och författningar inom vård och omsorg

http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa/nationellinformationsstruktur

...

Processmodell,

Begreppsmodell,

Informationsmodell

...

HL7 FHIR hälsovårdsstandard som hanterar den stora variationen som orsakas av olika hälsoprocesser.

https://www.hl7.org/fhir/

...

Hälso- och sjukvårdsinformatik - Begreppssystem som stöd för kontinuitet i vården (ContSys). Processmodell för klinisk process

https://contsys.org/

https://www.sis.se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/begreppsstandard-inom-e-halsa-nu-pa-svenska/

...

Organisation som utvecklat och byggt upp ett bibliotek med arketyper (kliniska modeller) och template(mallar) samt specifikationer på en teknisk plattform för hantering och lagring av klinisk information.

http://www.openehr.org/ 

...

Gemensam Informationsmodell om Verksamhet och Organisation.

https://www.ehalsomyndigheten.se/satsningar/samordning/

...

https://www.iso.org/standard/62303.html

...

I takt med att tjänster utvecklas för kommunal verksamhet behöver troligen fler standarder identifieras. Vi följer pågående arbete och publiceras i takt med att beslut fattas inom olika nivåer och områden.

5. Leverablerna i utvecklingsprocessen

Under kapitel Inledning är utvecklingsprocessen beskriven. Här nedan beskrivs de mallar som ingår i processen. Samtliga mallar finns publicerade på rivta.se

• Tjänstekontraktsbeskrivning (TKB): Teknisk beskrivning se T-boken
• Informationsspecifikation (IS): Se punkt 5.1
• Arkitekturella beslut (AB): Beslut som påverkar arkitekturens utformning. Här skriver man om avvikelser görs från ramverken/regelverken.
• Tillämpningsanvisning (TA): Se punkt 12
• Software Architecture Document (SAD): Teknisk beskrivning. SAD blir relevant när ett system realiserar stöd för ett tjänstekontrakt. 

Figur 2.  Här beskrivs vad som ingår i mallbiblioteket för utveckling av framförallt tjänstekontrakt och versionskrav kopplat till olika scenarier. 

Image Removed 

5.1 Informationsspecifikation  

Informationsspecifikation (IS) är en sammanställning där man redovisar resultatet från såväl verksamhets-, begrepps- och informationsanalys samt att informationssäkerhet ska genomsyra allt arbete. Den är till för att på ett gemensamt och strukturerat sätt beskriva informationsbehovet ur ett verksamhetsperspektiv. Syftet är att informationen blir förberedd för elektronisk hantering på ett gemensamt och standardiserat sätt. 

Mall för IS ägs och förvaltas av A&R-informatik. Mallen innehåller hjälptext och exempel inför varje kapitel. Den finns som worddokument men är också inarbetad i verktyget Visual Paradigm (VP) för att underlätta framtagandet. Den uppdateras en gång per termin med publicering i maj respektive november.

Kvalitetssäkring av pågående arbete

• Inera har en mall för granskning av IS, den kan användas som underlag till självskattning för den som utför informatikuppdrag på Inera.
• Mallen ägs och förvaltas också av A&R-informatik gruppen och uppdateras vid samma tidpunkt som IS mallen
• Den används av A&R vid en begärd granskning av inskickad IS. Det kan vara en förhandsgranskning eller slutgranskning och då erhålls ett dokumenterat granskningsresultat.
• Använd alltid den senaste versionen av IS mallen för bästa kvalité och aktualitet inom området

Komponenterna som ingår i en informationsspecifikation hänger ihop med varandra i ett ramverk som ingår i arkitekturen och relaterar till varandra.

6. Verksamhetsanalys

Verksamhetsanalysen innefattar både processmodell, arbetsflöden, användningsfall, flödesbeskrivning, aktörer och säkerhetsanalys för att skapa en djupare och gemensam förståelse av en verksamhet. Om man vill utveckla IT-stöd som, med säkerhet, stödjer verksamheten är det nödvändigt att det föregås av en verksamhetsanalys. Viktigt att ta fram ett nuläge och ett nyläge där verksamhetsutveckling jobbar för ett framtida hållbart och gemensamt arbetssätt.  

Utifrån processmodell för hälso- och sjukvård alternativt socialtjänst i nationell informationsstruktur identifieras var i patientens eller brukarens individanpassade process som informationsbehovet föreligger. Om inte processmodellerna från NI kan användas som referens, peka då på annan tillämpbar referens. Beskrivningstexten för varje processteg i processmodellen ger stöd för konsekvent användning. Processbeskrivningen ger stöd i att identifiera vilka begrepp som är centrala att hålla information om utifrån det aktuella verksamhetsbehovet samt ge stöd i att identifiera vilken information som bör eller kan ha dokumenterats tidigare i den individanpassade processen och därmed kan återanvändas istället för att dokumenteras på nytt.

Processbeskrivningen kan dokumenteras med valfri notation ex. BPMN 2.0 (den visuella) och beskriv sedan in-värde och ut-värde ifrån varje steg i en efterföljande beskrivningstabell.

Processmodellen består av ett flöde av olika processteg. Processtegen motsvarar en serie aktiviteter som syftar till ett gemensamt mål. Varje processteg har ett namn som beskriver den eller de aktiviteter som utförs inom det processteget.

När arbetsflöden ska beskrivas bör man ta reda på om det finns befintliga processbeskrivningar i verksamheterna och använda dessa som en del av underlaget. För att komma fram till hur ett arbetsflöde ska beskrivas kan användningsfall vara en metod för att få fram arbetsflöden. Socialstyrelsens generella beskrivningar för den funktion/information som är tänkt att belysas är också en viktig utgångspunkt.

För att förstå och hantera en komplicerad verklighet kan man använda arbetsflödesmodeller. Arbetsflöden kan till exempel beskrivas som processkartor eller i form av användningsfall.

Projektets behov avgör ”nivån” eller ”upplösningen” på beskrivningarna.

Ett användningsfall är en kort beskrivning i vardagligt språk av vad en användare vill uppnå. Den ska beskriva vad tjänsten ska göra, utifrån en aktörs perspektiv, som vill uppnå ett specifikt mål. Den ska vara på en lagom detaljeringsnivå och inte inkludera detaljer och användargränssnitt eller skärmbilder. Intuitiva och lätta att förstå.

Flödesbeskrivning kan göras i form av en grafisk modell och textuell beskrivning av arbetsflödet och aktörer inom aktuellt verksamhetsområde, exempel på flödesbeskrivning är simbanediagram. Aktör är en person, organisation eller ett externt system som interagerar med den nationella tjänsten eller din tjänst på ett eller flera sätt

Resultatet av verksamhetsanalysen kan kategoriseras på följande sätt:

• Stöd för samverkan i vård- och omsorgsprocessen.
• Stöd för välinformerade och delaktiga medborgare.
• Stöd för uppföljning.
• Stöd för kunskapsstyrning.
• Stöd för resurshantering.

Läs mer om detta i T-boken

7. Begreppsanalys

Med verksamhetsanalysen som grund görs här ett terminologiskt arbete där centrala begrepp beskrivs i både diagram och text.

Utifrån vald/a referensbegreppsmodell/er samt den framtagna beskrivningen av processen identifieras de begrepp som det måste hållas information om för det aktuella verksamhetsbehovet. Begreppens definition eller beskrivning säkerställer att rätt begrepp används på ett entydigt sätt även om verksamheten tidigare använt en annan term för samma begrepp. De flesta begreppen i någon av de tre generiska begreppsmodellerna i nationell informationsstruktur återfinns också i Socialstyrelsens termbank. Vid behov av begrepp som inte finns i vald referensbegreppsmodell används i första hand termbanken för att identifiera dessa och i andra hand Snomed CT.

De specifika relationerna mellan begreppen beskrivs för att tillgodose den efterfrågade funktionaliteten och verksamhetsbehovet. De relationer som finns beskrivna i referens­­begreppsmodellerna är till för att definiera begrepp och beskriva hur den bakomliggande företeelsen relaterar till andra begrepp och företeelser och inte för att uttrycka specifika verksamhetsbehov.

Vid tillämpning av begreppsmodeller behöver inte alla mellanliggande begrepp ritas ut, utan bara de som behövs för det specifika verksamhetsbehovet. Genom att beskriva hur de olika begreppen i begreppsmodellerna representeras i informationsmodellerna, ger detta stöd i övergången från begrepp till informationsklass. Om ett begrepp inte finns med i aktuell version av den nationella informationstukturen ska det i tillämpliga fall rapporteras som ändringsförslag till förvaltningen av den nationella informationsstrukturen alternativt till förvaltningen av termbanken på socialstyrelsen.

I begreppsmodellen ska spårbarhet till informationsmodellens klasser anges så man dokumenterat kan följa hur delarna i processen hänger ihop. 

Om ingen begreppsmodell tas fram ska avsteget beskrivas och motiveras i dokumentet ”arkitekturellt beslut” på https://rivta.se.

8. Informationsanalys

Informatiken är länken mellan verksamheten och tekniken. Den översätter verksamhetens behov till strukturerade krav som kan omvandlas till IT-lösningar. Utifrån vald/a referensinformationsmodell/er samt beskrivningen av processen och begreppsmodellen identifieras hur den identifierade informationen ska struktureras i informations-, sambands- och deltagandeklasser med attribut. Den visar också vilka koder och kodverk som ska användas. 

Utifrån vald/a referensinformationsmodell/er samt beskrivningen av processen och begreppsmodellen identifieras hur den identifierade informationen ska struktureras i information-, samband- och deltagandeklasser med attribut. Den visar också vilka koder och kodverk som ska användas.

Vid användning av NI kan i tillämpliga fall informationsmodellen modelleras som ett instansdiagram av en av de tre informationsmodellerna och visa vilka klasser och attribut som representerar det aktuella behovet. Informationsstrukturen som finns beskriven i de tre informationsmodellerna i NI visar de totala dokumentationskraven för en vårdgivare utifrån de perspektiv som de är utvecklade utifrån. Endast de attribut och klasser som är aktuella i det specifika fallet ska inkluderas i de informationsmodellerna. De specifika relationer som identifierats i begreppsmodellen hanteras i informationsmodellen genom klassernas samband och deltagande. Genom att beskriva och rita ut mellan vilka klasser som det finns relationer i form av samband eller deltagande och ge varje relation ett kodat värde blir det möjligt att illustrera funktionaliteten på ett sätt som gör det möjligt att uppnå semantisk interoperabilitet.

Om en klass inte finns med i aktuell version av den nationella informationstukturen ska det i tillämpliga fall rapporteras som ändringsförslag till förvaltningen av den nationella informationsstrukturen. När domänmodell/informationsmodell innehållsmässigt inte matchar vald referensmodell får man istället se det som en matchning mot datatyp, kodverk eller term snarare än informationsmässigt.

I informationsmodellen ska klasser från olika referensbegreppsmodeller visualiseras med färgkod. 

Till informationsmodellen skall det tas fram tabeller för att beskriva respektive klass och dess attribut. För varje klass ska det finnas en beskrivande text och information om mappning till referensmodell. Det ska också finnas spårbarhet till ställda verksamhetskrav så att man dokumenterat visar hur delarna i processen hänger ihop.

Informationsmodellen är en grund till informationssystemvy som tas fram i den tekniska processen. Du kan fortsätta läsa mer om detta i T-boken.

9.  Datatyper

För att informationsmodellen ska tillhandahålla en struktur som i detalj beskriver vad som ska dokumenteras behöver attributens format anges. Med format avses hur information i ett attribut representeras, till exempel i form av ett datum, en text eller ett kodat värde. Det format som informationen i ett attribut antar benämns som datatyp. 

De datatyper som listas i mallen används enbart inom informationsspecifikationen och inte av tjänstekontraktsbeskrivningar

9.1 Pågående arbete inom datatyper

Ett arbete gällande vilka datatyper som ska används vid framtagning av IS och TKB pågår under 2019.  

10. Terminologibindning

Terminologibindning är länken mellan informationsmodellen och terminologin. Vid terminologibindningen anges vilket värde ett attribut i informationsmodellen ska ha. Det kan göras genom att visa vilka valbara värden som är tillåtna eller vilket värde ett specifikt attribut ska ha.
Terminologibindningen handlar även om de regler som gäller för hur man får koppla samman terminologin med informationsmodellen.

11. Kodverk i nationella tjänstekontrakt

Inera upprätthåller en sammanställning av alla de kodverk som används av tjänstekontrakt i den nationella samverkansarkitekturen. Varje kodverk har bedömts utifrån mognadsgrad och utifrån fastställda kriterier för kodverk, såsom om det har ett unikt id och fungerande förvaltning. I samband med arbetet med kvalitetssäkring av kodverk på Inera uppstod ett behov av att ta fram enhetliga definitioner för centrala begrepp inom området. Inera tillhandahåller även uppdaterade definitioner av kodverk och klassifikationer. 

Länk som tar dig till;

• Kodverkslista över de kodverk som används i den nationella tjänstekontrakten
• Metod för framtagande och uppdatering av kodverk beskrivs i processer och regelverk som kodverksförvaltningen följer vid granskning och beslut
• Kodverksmall för enhetlig presentation av kodverk
• Kontaktinformation till kodverksförvaltningen

11.1 Översättning av kodverk som ej är på svenska

Den som är i behov av ett kodverk som är på annat språk än svenska ansvara för att det blir översatt på ett korrekt sätt. Man ska säkerställa att det överensstämmer med källan. Det ska även säkerställas att kodverket får förändras genom översättning.

Rutinen för översättning av kodverk är enl följande:

• Identifierar rätt kodverk och ansvarar själva för, och utför, översättningsarbetet av originalmaterialet.
• Säkerställ att översättning av kodverket är tillåtet.
• Skicka in förslaget till Ineras kodverksförvaltning, via kundservice
• Ineras kodverksförvaltning behandlar förslaget. Är det en annan organisation, ex HL7, än Inera så skickas förslaget dit. Vid behov förs dialog med kund.
• Beslut tas om godkänd översättning. Finns det en bakomliggande organisation kan det vara de som beslutar.
• Publicering av översatt kodverk.

Kriterier på kodverket

• Kodverken måste innehålla namn på kodverket,
• ID på kodverket (OID, URL, UUID etc)
• Klartext på svenska och originalspråk och eventuell kommentar/beskrivning.
• Det ska tydligt framgå var källan finns och vilken version och status originalet har.
• Det ska tydligt framgå vilken organisation samt ansvarig person ifrån den organisationen som står för översättningen, med kontaktuppgifter till denna. 

11.2 Pågående kodverksarbete

Ineras terminologitjänst: Avsiktsförklaring ute nu. https://www.inera.se/aktuellt/programkontorets-arendelista/pagaende-arenden/terminologitjanst/

Socialstyrelsens kodverksserver: SoS har regeringsuppdrag att utveckla en kodverksserver för ett antal terminologier, klassifikationer och kodverk som förvaltas av Socialstyrelsen. Detta har bland annat inneburit: − Färdigställande av kravspecifikation. − Test av funktionalitet med ett system. Testet avslutas i mars 2019, därefter vidtar upphandling. https://kdbapi.socialstyrelsen.se

12. Tillämpningsanvisning  

I de fall där informationsspecifikationen är generisk, eller ska delas mellan flera tjänster, kan den behöva kompletteras. Detta görs i en Tillämpningsanvisning (TA) tjänstekontrakt mall.  För tillfället löses detta med en mall som ägs och förvaltas av A&R informatikgruppen tills dess att Projektet Stöddokumentation för integrationer på Inera kommer med sitt resultat. En checklista finns också publicerad som visar vad vi tittar på vid en granskning av en sådan ifylld mall. 

13. Från informationsspecifikation till identifiering av tjänstekontrakt

Vårdsverige är stort och komplext och det är många organisationer och myndigheter som ska samverka och vill vara delaktiga i att ta emot och dela information. Informationsmodellen analyseras och utifrån dess innehåll och på så sätt identifieras om ett nytt tjänstekontrakt behöver tas fram. I vissa fall innehåller informationsspecifikationen information som redan stöds av befintliga kontrakt. Viktigt då att återanvända dessa för att uppnå semantisk interoperabilitet inom funktionsområdet. I andra fall kan det räcka med ett tillägg i befintliga tjänstekontrakt för att inte skapa överlappning. I det tredje fallet kan det bli aktuellt med ett helt nytt tjänstekontrakt. Önskvärt är att ta fram tjänstekontrakt som kan återanvändas för flera tjänster, flera tjänster med EN gemensam informationsstruktur.

Informationsmodellen är en leverans till den utvecklare som tar fram tjänstekontraktet. Läs om tjänstekontraktsutveckling i T-boken 

Figur 3. Bilden illustrerar att en IS är underlag för att identifiera behov av tjänstekontrakt.

Image Removed

14. Ordlista och förkortningar 

Här har vi samlat definitionerna på de begrepp/termer som används inom informatikarbetet på Inera.  

Definition av kodverk och klassifikationer

14.1 Förkortningar

...

VI

...

15. Kontakt för hjälp/frågor

För att lämna synpunkter eller på annat sätt bidra till arbetet med den gemensamma arkitekturen, kontakta arkitektur och regelverket via Ineras kundservice kundservice@inera.se 

16. Följande personer har deltagit i framtagandet av VI-boken

...

. Den beskriver de principer som vägleder informatikarbetet och den metod som ligger till grund för det. 

VI-boken är främst tänkt att läsas av de personer som arbetar med verksamhetsarkitektur och informationsarkitektur. Dock är den relevant att ha kännedom om även för övriga roller i ett projekt eller förvaltning.

Syfte

VI-boken har som syfte att tillhandahålla en vägledning för de roller som arbetar med utveckling och förvaltning av IT-stöd till verksamheten. Den är primärt inriktad mot de människor som arbetar med Ineras tjänster, men kan användas även av aktörer utanför Inera. En bärande princip vid tjänsteutveckling är att de som tar fram tjänsten är de som bäst förstår och kan beskriva den. Det vi tillhandahåller här är vägledning till hur beskrivningen bör gå till och förklaring till varför vissa saker bör göras i en viss ordning. I slutändan är det dock projektet eller förvaltningen själv som ansvarar för sin tjänst och dess dokumentation. De olika delarna i VI-boken fyller olika funktioner i olika stadier av en tjänsts livscykel. Det övergripande syftet med VI-boken och dess ingående delar är att bidra till adekvat kvalitet i de tjänster som utvecklas och att bidra till förbättrad informationsförsörjning i kommuner och regioner.

Målgrupper

VI-boken riktar sig till olika roller som var och en kan ha nytta av olika delar av dokumentet. Dessa finns listade i tabellen nedan.

Tabell 1 Roller

Vision

Följande vision är hämtad från Vision eHälsa 2025 och fungerar som vägledande även för Ineras insatser inom tjänsteutvecklings- och interoperabilitetsområdet.

Individen som medskapare

En förutsättning för personcentrerade verksamheter är att utgå ifrån patienters och brukares behov och förutsättningar och möjliggöra för alla att vara aktiva medskapare. Patienter, brukare och närstående behöver ha förutsättningar att vara välinformerade, ges insyn i och överblick över processer och kontakter med hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt kunna vara delaktiga på nya sätt. En hälso- och sjukvård och socialtjänst som erbjuds där invånare befinner sig, när invånare har behov av det och på det sätt invånare önskar.

Rätt kunskap och information

En förutsättning för en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård och socialtjänst av god kvalitet är att medarbetare har rätt information och kunskap i mötet med patienter och brukare. Det ska vara lätt att få del av den information som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifterna och bästa möjliga kunskap eller evidens ska finnas tillgänglig i varje möte. Den digitala arbetsmiljön behöver stödja de processer som medarbetarna verkar i.

Trygg och säker informationshantering

Förmågan att hantera och skydda information på ett ändamålsenligt sätt behöver ständigt utvecklas i takt med att omvärlden förändras. Individer vill att uppgifter om till exempel hälsa och livssituation ska finnas tillgängliga i mötet med verksamheterna. Samtidigt är det viktigt att uppgifterna hanteras säkert och skyddas från att obehöriga får tillgång till uppgifterna. Det är även viktigt att uppgifterna är korrekta, att den enskilde kan påverka hur uppgifterna används samt att det är möjligt för den enskilde att få veta vilka uppgifter som finns, hur de används och av vem. Därför är en trygg och säker informationshantering central för att behålla och stärka tilliten i digitaliseringsarbetet.

Utveckling och digital transformation i samverkan

Digitaliseringen förändrar förutsättningarna för verksamheter i alla sektorer. Teknikutvecklingen gör att människor såväl ändrar beteende som får nya förväntningar på till exempel olika välfärdstjänster. För att Sverige ska kunna ta till vara digitaliseringens möjligheter krävs ett långsiktigt arbete för att stödja förmågan till verksamhetsutveckling och rusta individer och verksamheter med de färdigheter, förmågor och förutsättningar som krävs.

VI-principer

För att hjälpa de projekt som beställer och utvecklar IT-stöd att navigera mot en verksamhets- och informationsarkitektur enligt de långsiktiga behoven, har ett antal VI-principer fastställts som bland annat säkerställer spårbarhet, skalbarhet, flexibilitet och interoperabilitet.

VI-principerna är:

• vägledande för beslutsfattande i frågor om samverkansarkitektur.

• redskap för löpande beslutsfattande under framtagning och vidareutveckling av referensarkitekturer.

• ett stöd vid granskning av resultatet av nyutveckling och förvaltning.

Principerna behöver kommuniceras och tillämpas hos beställare och utförare.  Det är arkitekturfunktionens uppgift att styra utveckling och förvaltning av arkitekturen, samt att ansvara för övervakning och vägledning kring principernas tillämpning och deras förvaltning.

VIP1 - VI-principerna är styrande för verksamhets- och informationsarkitekturen

Det finns en uppsättning styrande principer för tillämpad arkitektur.

Motiv

Följsamhet mot principerna möjliggör löpande styrning mot målbilden för samverkansarkitekturen.

Förutsättning

• Principerna kommuniceras och tillämpas hos beställare och utförare genom arkitekturfunktionen, som vägleder utveckling och förvaltning av arkitekturen, samt har ansvar att övervaka och vägleda principernas tillämpning och deras förvaltning.

• Arkitekturfunktionen är integrerad i processer hos tillämpliga programkontor, beställarfunktioner, projektorganisationer och systemförvaltningar.

• Principerna kommuniceras och tillämpas av dem som styr utveckling och förvaltning inom IT-infrastruktur, vårdgivartjänster och invånartjänster.

• Arkitekturfunktionen underlättar följsamhet mot principerna genom anvisningar och vägledande exempel.

• I möjligaste mån bör principerna tillämpas, men om principer och regelverk står i konflikt med ett projekts leveransförmåga rekommenderas det att avvikelser klassificeras och dokumenteras så att uppföljning kan ske av lämplig arkitekturfunktion.

VIP2 - Utformning av tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder skall tas fram utifrån identifierade verksamhetsbehov

Motiv

Informationsutbytet som möjliggörs via tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder skall utgöra ett stöd till verksamheten och inte agera begränsande eller bromsande för verksamhetsutvecklingen.

Förutsättning

• Ett metodstöd för verksamhetsanalys och ett dokumentationssätt av resultaten behöver finnas på plats för att resultaten ska bli jämförbara och garantera en grundläggande nivå på leveranskvalitet.

• En process och rutiner för kvalitetssäkring av resultaten behöver finnas på plats. Arkitekturfunktionen är den instans inom organisationen som ansvarar för att kvalitetskontrollen genomförs.

VIP3 - Varje framtaget tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder skall ha ett tydligt och dokumenterat syfte och användningsområde

Motiv

En vägledning behövs för att värdera redan framtagna alternativ för informationsutbyte utifrån verksamhetsbehov. Vägledning behövs också för att fatta beslut om huruvida ett tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder ensamt är lämpligt för att omhänderta verksamhetens behov av informationsutbyte för ett visst syfte, eller om fler olika diton behöver tas fram.

Förutsättning

• En uttalad princip för hur informationsutbyte inom samverkansarkitekturen ska ske behöver finnas på plats. Principen skall ge vägledning om huruvida fler men mer specifika tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder är att föredra eller om färre men mer generella diton är lämpligast ur ett helhetsperspektiv. Utfallet påverkas av fler aspekter än enbart det informatiska vilket gör att ansvaret för frågan behöver lyftas till en övergripande arkitekturnivå.

• En form och plats för dokumentation av syfte och användningsområde behöver fastställas.

VIP4 - Varje framtaget tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder skall dokumenteras i enlighet med den struktur som utpekats

Motiv

En på förhand överenskommen struktur på hur lösningar dokumenteras möjliggör att viktig information om lösningen alltid blir dokumenterad. Det vägleder de som ska dokumentera lösningen och ger möjlighet att enklare dra inspiration från andra lösningars beskrivning. Det förenklar också för läsaren om dokumentationen är likartad oavsett vilken lösning den beskriver.

Förutsättning

• Arkitekturfunktionen ansvarar för att ta fram och förvalta den gällande dokumentationsstrukturen.

• Dokumentationsstrukturen måste finnas publicerad på en allmänt tillgänglig plats.

• Kunskap kring hur verksamhetsbehoven beskrivs i enlighet med den gällande dokumentationsstrukturen behöver finnas hos de projekt och förvaltningar som tar fram tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder.

• Metodstöd och vägledning skall kunna erbjudas de projekt och tjänsteförvaltningar som tar fram tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder i syfte att höja kvaliteten på leveransen. Det stödet erbjuds av arkitekturfunktionen.

VIP5 - Tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder ska designas utifrån förutsättningen att speditionen av innehållet inte har beroende till specifik teknologi eller arkitektur 

Motiv

Teknisk lösning för överföring av information såväl som syntaktisk standard för detta kan komma att ändras över tid medan de semantiska definitionerna sannolikt är mer stabila.

Förutsättningar

• Separation mellan teknik, syntax och semantik i specifikationerna
• Informationsbehovet på verksamhetsnivå beskrivs med logiska informationsmodeller som inte har beroende till specifik implementerbar teknisk standard.
  • Till exempel ska det gå att överföra innehållet med hjälp av SOAP- såväl som REST-baserade webbtjänster eller genom filöverföring.​
• Tillämpningen av olika standarder för informationsstrukturer ska kunna beskrivas som profileringar.

VIP6 - Informationsstrukturer ska, om möjligt, baseras på nationella eller internationella referensmodeller

Motiv

Att inte återuppfinna hjulet genom att ta tillvara på det som är genomarbetat och överenskommet på nationell eller internationell nivå bidrar till att arbetet vilar på en genomarbetat, kvalitetssäkrad grund. Det möjliggör också i högre grad mappning mellan olika informationsstrukturer genom att man förhåller sig till en gemensam referens.

Förutsättningar

• En uppdaterad och prioriterad lista över nationella och internationella referensmodeller inom olika verksamhetsområden finns framtagen och tillgängliggjord.

VIP7 - Återanvänd framtagna informationsstrukturer och -element när så är möjligt

Motiv

Att återbruka redan framtagna informationsstrukturer och -element bidrar till att effektivisera arbetet och i förlängningen göra lösningarna mer enhetliga.

Förutsättningar

• Kvaliteten på det sen tidigare framtagna materialet är av tillräckligt god kvalitet.
• Det tidigare framtagna materialet är väl dokumenterat och görs tillgängligt för omvärlden. 

VI-metoden

I detta kapitel beskrivs en gemensam metod som syftar till att fånga verksamhetens krav utifrån ett datacentrisk perspektiv där utkomsten är ett antal modeller och andra leverabler. Metoden är generell och kan användas både när information ska utbytas eller lagras.

Image Added

Figur 1. Illustration över VI-metodens ingående delar

Processanalys analyserar verksamhetens processer och användningsfall och vilka aktörer som behöver information vid specifika tillfällen.

Begreppsanalys syftar till att definiera de centrala begreppen.

Informationsanalys beskriver hur information logiskt hänger samman och vilken information i detalj som behöver hanteras i sammanhanget.

Terminologibindning beskriver vilka kodverk och urval som skall knytas till ett visst attribut av en viss datatyp i en tillämpad modell.

Teknisk realisering handlar om att beskriva hur information ska representeras i en teknisk lösning och eventuellt kopplat till en teknisk standard. 

Säkerhetsanalysen är viktig i alla delar av VI-metoden. Analysen omfattar juridisk analys av de tänkta användningsfallen och klassning av den information är aktuell utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv.

Analyserna resulterar i olika leverabler som kan användas för att kravställa tekniska lösningars utformning och realisering för att på rätt sätt stödja verksamheten.

Referensmodeller 

Referensmodell är en övergripande modell som representerar information om grundläggande begrepp samt dessa begrepps egenskaper och som är avsedd för att specialiseras för specifika informationsmängder i verksamheten.

Semantisk interoperabilitet kan ofta uppnås genom att utgå från gemensamma och standardiserade referensmodeller. Modellerna inom nationell informationsstruktur (NI) skall i tillämpliga fall användas som referens, men vid behov kan andra överenskomna och standardiserade strukturer och kodverk användas. Referensmodeller kan vara av olika typ, som exempelvis process-, begrepps- och informationsmodell. Det gör att flera olika referensmodeller kan vara tillämpliga att använda i olika syften. Ett urval av intressanta referensmodeller att utgå från vid informatiskt arbete inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg listas i tabellen nedan:

Här beskrivs ett antal, nu aktuella, referensmodeller som kan vara relevanta att utgå från eller hänvisa till vid tillämpning av VI-metoden:

Verksamhetsanalys

Verksamhetsanalysen innefattar både processmodell, arbetsflöden, användningsfall, flödesbeskrivning, aktörer och säkerhetsanalys för att skapa en djupare och gemensam förståelse av en verksamhet. Om man vill utveckla IT-stöd som, med säkerhet, stödjer verksamheten är det nödvändigt att det föregås av en verksamhetsanalys. Viktigt att ta fram ett nuläge och ett nyläge där verksamhetsutveckling jobbar för ett framtida hållbart och gemensamt arbetssätt.  

Utifrån processmodell för hälso- och sjukvård alternativt socialtjänst i nationell informationsstruktur identifieras var i patientens eller brukarens individanpassade process som informationsbehovet föreligger. Om inte processmodellerna från NI kan användas som referens, peka då på annan tillämpbar referens. Beskrivningstexten för varje processteg i processmodellen ger stöd för konsekvent användning. Processbeskrivningen ger stöd i att identifiera vilka begrepp som är centrala att hålla information om utifrån det aktuella verksamhetsbehovet samt ge stöd i att identifiera vilken information som bör eller kan ha dokumenterats tidigare i den individanpassade processen och därmed kan återanvändas istället för att dokumenteras på nytt.

Processbeskrivningen kan dokumenteras med valfri notation ex. BPMN 2.0 (den visuella) och beskriv sedan in-värde och ut-värde ifrån varje steg i en efterföljande beskrivningstabell.

Processmodellen består av ett flöde av olika processteg. Processtegen motsvarar en serie aktiviteter som syftar till ett gemensamt mål. Varje processteg har ett namn som beskriver den eller de aktiviteter som utförs inom det processteget.

När arbetsflöden ska beskrivas bör man ta reda på om det finns befintliga processbeskrivningar i verksamheterna och använda dessa som en del av underlaget. För att komma fram till hur ett arbetsflöde ska beskrivas kan användningsfall vara en metod för att få fram arbetsflöden.

För att förstå och hantera en komplicerad verklighet kan man använda arbetsflödesmodeller. Arbetsflöden kan till exempel beskrivas som processkartor eller i form av användningsfall.

Projektets behov avgör ”nivån” eller ”upplösningen” på beskrivningarna.

Ett användningsfall är en kort beskrivning i vardagligt språk av vad en användare vill uppnå. Den ska beskriva vad tjänsten ska göra, utifrån en aktörs perspektiv, som vill uppnå ett specifikt mål. Den ska vara på en lagom detaljeringsnivå och inte inkludera detaljer och användargränssnitt eller skärmbilder. Intuitiva och lätta att förstå.

Flödesbeskrivning kan göras i form av en grafisk modell och textuell beskrivning av arbetsflödet och aktörer inom aktuellt verksamhetsområde, exempel på flödesbeskrivning är simbanediagram. Aktör är en person, organisation eller ett externt system som interagerar med den nationella tjänsten eller din tjänst på ett eller flera sätt

Resultatet av verksamhetsanalysen kan kategoriseras på följande sätt:

• Stöd för samverkan i vård- och omsorgsprocessen.
• Stöd för välinformerade och delaktiga medborgare.
• Stöd för uppföljning.
• Stöd för kunskapsstyrning.
• Stöd för resurshantering.

Begreppsanalys

Med verksamhetsanalysen som grund görs ett terminologiskt arbete där centrala begrepp beskrivs i både diagram och text.

Utifrån relevanta referensbegreppsmodeller samt de framtagna processmodellerna identifieras de begrepp som är aktuella kopplat till det aktuella verksamhetsbehovet. Begreppens definition eller beskrivning säkerställer att rätt begrepp används på ett entydigt sätt även om verksamheten tidigare använt en annan term för samma begrepp. 

De specifika relationerna mellan begreppen beskrivs för att tillgodose den efterfrågade funktionaliteten och verksamhetsbehovet. De relationer som finns beskrivna i referens­­begreppsmodellerna i mallen för informationsspecifikationen är till för att definiera begrepp och beskriva hur den bakomliggande företeelsen relaterar till andra begrepp och företeelser och inte för att uttrycka specifika verksamhetsbehov.

Vid dokumentationen av begreppsmodeller behöver inte alla mellanliggande begrepp ritas ut, utan bara de som behövs för det specifika verksamhetsbehovet. I begreppsmodellen ska spårbarhet till informationsmodellens klasser anges så man dokumenterat kan följa hur delarna i processen hänger ihop. Genom att beskriva hur de olika begreppen i begreppsmodellerna representeras i informationsmodellerna, ger detta stöd i övergången från begrepp till informationsklass. 

Om ingen begreppsmodell tas fram ska avsteget beskrivas och motiveras i dokumentet ”arkitekturellt beslut” på https://rivta.se.

Användning av nationell informationsstruktur

De flesta begreppen i någon av de tre generiska begreppsmodellerna i nationell informationsstruktur återfinns också i Socialstyrelsens termbank. Vid behov av begrepp som inte finns i vald referensbegreppsmodell används i första hand termbanken för att identifiera dessa och i andra hand Snomed CT. I tillämpliga fall ska saknade begrepp rapporteras som ändringsförslag till förvaltningen av den nationella informationsstrukturen alternativt till förvaltningen av termbanken på socialstyrelsen.

Informationsanalys

Informationsanalysen syftar till att i detalj beskriva hur informationen som behandlas inom aktuellt verksamhetsområde logiskt är strukturerad samt hur denna information relaterar till överliggande process- och begreppsmodeller.

Utifrån relevanta referensinformationsmodeller samt process- och och begreppsmodeller identifieras hur informationen ska struktureras. Detta resulterar i en eller flera informationsmodeller. Informationsmodellen visar också vilka datatyper, koder och kodverk som ska användas.

Användning av Nationell Informationsstruktur

Vid användning av NI kan i tillämpliga fall informationsmodellen modelleras som ett instansdiagram av en av de tre informationsmodellerna och visa vilka klasser och attribut som representerar det aktuella informationsbehovet hos verksamheten. Informationsstrukturen som finns beskriven i de tre informationsmodellerna i NI visar de totala dokumentationskraven för en vårdgivare utifrån de perspektiv som de är utvecklade utifrån. Endast de attribut och klasser som är aktuella i det specifika fallet ska inkluderas i de informationsmodellerna. De specifika relationer som identifierats i begreppsmodellen hanteras i informationsmodellen genom klassernas samband och deltagande. Genom att beskriva och rita ut mellan vilka klasser som det finns relationer i form av samband eller deltagande och ge varje relation ett kodat värde blir det möjligt att illustrera funktionaliteten på ett sätt som gör det möjligt att uppnå semantisk interoperabilitet.

Om en klass inte finns med i aktuell version av den nationella informationstukturen ska det i tillämpliga fall rapporteras som ändringsförslag till förvaltningen av den nationella informationsstrukturen. När domänmodell/informationsmodell innehållsmässigt inte matchar vald referensmodell får man istället se det som en matchning mot datatyp, kodverk eller term snarare än informationsmässigt.

Dokumentation av informationsmodeller

I informationsmodellen ska klasser från olika referensinformationsmodeller visualiseras med färgkod. 

Till informationsmodellen skall det tas fram tabeller för att beskriva respektive klass och dess attribut. För varje klass ska det finnas en beskrivande text och information om mappning till referensmodell. Det ska också finnas spårbarhet till ställda verksamhetskrav så att man dokumenterat visar hur delarna i processen hänger ihop.

Informationsmodellen är en grund till informationssystemvyn som används för att beskriva systemet i sin helhet. Mer information om detta går att hitta här.

Nivåer av modeller för informationsanalys

Image Added

Figur 2. Modell över hur olika nivåer av informationsmodeller förhåller sig till varandra

Informationsmodeller förekommer i VI-metoden på flera olika nivåer där var och en har ett specifikt syfte:

1. Referensmodell
   1. Används för att ta fram verksamhetsorienterade informationsmodeller av olika typ
   2. Refereras till från Informationsspecifikationen
2. V-DIM - Verksamhetsorienterad Domäninformationsmodell
   1. Är en informationsmodell på logisk nivå över all den verksamhetsinformation som är relevant inom en viss domän eller kontext
   2. Återges i Informationsspecifikationen
3. V-MIM - Verksamhetsorienterad Meddelandeinformationsmodell
   1. Är en informationsmodell på logisk nivå över all den verksamhetsinformation som är relevant att överföra mellan två aktörer i en viss verksamhetsprocess
   2. Består av en delmängd av V-DIMen och ska ej innehålla information som ej finns representerad i V-DIMen
   3. Återges i Integrationsprofilen
4. MIM - Meddelandeinformationsmodell
   1. Är en representation av V-MIMen enligt en viss syntax
      1. Kan exempelvis vara en XML-struktur i ett XML-baserat meddelande eller en JSON-struktur i en JSON-baserad resurs
   2. Återges i Integrationsprofilen

Värt att notera är att V-MIMar och MIMar enbart behöver tas fram när det IT-stöd som ska utvecklas behöver utbyta information med andra system. Om verksamhetskrav ska tas fram för ett IT-stöd som fristående kan stötta verksamheten är det enbart en V-DIM som behöver beskrivas. Då en stor del av Ineras uppdrag handlar om interoperabla lösningar är det näst intill regel att V-MIMar och MIMar, och i förlängningen integrationsprofiler, behöver tas fram för att stödet till verksamheten ska kunna tas fram.

Datatyper

För att informationsmodellen ska tillhandahålla en struktur som i detalj beskriver vad som ska dokumenteras behöver attributens format anges. Med format avses hur information i ett attribut representeras, till exempel i form av ett datum, en text eller ett kodat värde. Det format som informationen i ett attribut antar benämns som datatyp. Ett antal defacto-datatyper är sedan tidigare framtagna av Inera och bör återanvändas i så hög grad som möjligt av projekt och förvaltningar.

Terminologibindning

Terminologibindning är länken mellan informationsmodellen och terminologin. Vid terminologibindningen anges vilket värde eller vilken värdemängd ett attribut i informationsmodellen kan ha eller hämtas från. Det kan göras genom att visa vilka valbara värden som är tillåtna eller vilket värde ett specifikt attribut ska ha.
Terminologibindningen handlar även om de regler som gäller för hur man får koppla samman terminologin med informationsmodellen.

Kodverk i nationella tjänstekontrakt

Inera upprätthåller en sammanställning av alla de kodverk som används av tjänstekontrakt i den nationella samverkansarkitekturen.  

På den publika Confluence-sidan finns kodverk, processer och dokumentation

• Sammanställning över de kodverk och urval som används i den nationella tjänstekontrakten
• Process för att skapa eller uppdatera ett kodverk
• Definitioner, kodverksmall, regelverk samt ärendehantering

Teknisk realisering

I de fall VI-metoden har tillämpats för att analysera behovet av informationsutbyte mellan två eller fler parter bör man utifrån innehållet i informationsmodellen utreda om utbytet kan ske med en redan framtagen integrationsprofil. Om det saknas lämpliga integrationsprofiler för syftet behöver en ny integrationsprofil tas fram. I vissa fall innehåller informationsspecifikationen information som redan stöds av befintliga integrationsprofiler. Viktigt då att återanvända dessa för att uppnå semantisk interoperabilitet inom verksamhetsområdet. I andra fallet kan det räcka med ett tillägg i befintliga integrationsprofiler för att inte skapa onödig redundans. I det tredje fallet kan det bli aktuellt med att ta fram en helt ny integrationsprofil. Önskvärt är att ta fram integrationsprofiler som kan återanvändas i många situationer.

Informationsmodellen är en leverans till den part som tar fram integrationsprofilen. Läs mer om hur integrationsprofiler i form av tjänstekontrakt tas fram här. 

Image Added

Figur 3. Bilden illustrerar att en informationsspecifikation är underlag för att identifiera behov av tjänstekontrakt.

I de fall VI-metoden tillämpats för att realisera informationshanteringen i en digital tjänst dokumenteras detta i informationvyn i SAD:en för den digitala tjänsten utifrån det format som är tillämpbart för tjänsten.

Utfallet från den tekniska realiseringen blir ett antal modeller som beskriver hur informationen ska representeras syntaktiskt i överföringsprotokoll eller lagringsmodeller. 

Leverabler utifrån VI-metoden

Här nedan beskrivs de mallar som stödjer dokumentation av resultaten som tas fram genom VI-metoden. Samtliga mallar finns publicerade på rivta.se.

• Tjänstekontraktsbeskrivning (TKB)
• Informationsspecifikation (IS) 
• Arkitekturella beslut (AB)
• Tillämpningsanvisning (TA)

Image Added

Figur 4. Illustration över hur de olika dokumentleverablerna relaterar till varandra

Informationsspecifikation  

Informationsspecifikation (IS) är en sammanställning där man redovisar resultatet från såväl verksamhets-, begrepps- och informationsanalys samt tillämpliga delar av säkerhetsanalysen. Informationsspecifikationen är oberoende av teknisk realisering. Den är till för att på ett gemensamt och strukturerat sätt beskriva informationsbehovet ur ett verksamhetsperspektiv. Syftet är att informationen blir förberedd för elektronisk hantering på ett gemensamt och standardiserat sätt. 

Innehåll och struktur för informationsspecifikationen beskrivs vidare i Mall för Informationsspecifikation. Den finns som word-dokument men är också inarbetad i verktyget Visual Paradigm (VP) för att underlätta framtagandet. 

System Architecture Document (SAD)

Om syftet med att tillämpa VI-metoden inte är att ta fram integrationsprofiler utan en realiserad teknisk lösning så ska denna beskrivas i en SAD. Delar av resultatet i informationsspecifikationen utgör en källa för informationsperspektivet och säkerhetsperspektivet i SAD:en. En SAD skulle i sin tur även kunna peka ut ett antal integrationsprofiler om den tekniska lösningen har behov av att kommunicera med andra digitala tjänster.

Image Added

Figur 5. Illustration över hur VI-metodens leverabler speglas i SADens innehåll

Ordlista och förkortningar 

Här finns samlat definitionerna på de begrepp/termer som används inom informatikarbetet på Inera.  

Ordlista VI-bok.xlsx

Definition av kodverk och klassifikationer 

Förkortningar

Kontakt för hjälp/frågor

För att lämna synpunkter eller på annat sätt bidra till arbetet med den gemensamma arkitekturen, kontakta Arkitektursektionen via Ineras kundservice kundservice@inera.se