...
Varje verksamhet ansvarar för att eventuella spärrar på en personidentifierare följer med kopplade personidentifierare till personens huvudidentitet.
9 Hantering av kopplade personidentiteter med skyddade personuppgifter (skyddsmarkering)
9.1 Inledning
En person kan ha flera personidentiteter (RID, NRID, SNR, PNR, se kapitel 8.4) vilka kan vara kopplade till en “huvudidentitet”. I det fallet huvudidentiteten är ett personnummer som har en skyddsmarkering ska kopplade personidentiteter “ärva” skyddsmarkeringen, dvs personuppgifterna som finns registrerade skall hanteras på likvärdigt sätt. I det fallet då ett personnummer har en skyddsmarkering och det inte är en huvudidentitet gäller skyddsmarkeringen endast den personidentiteten och de personuppgifter som finns registrerade på den. Skyddsmarkering kan bara förekomma på personnummer. Observera att själva hänvisningen till en annan personidentitet kan vara skyddsvärd och därmed behöver åtkomsten behörighetsstyras. I de fall där tillgången till personuppgifter är begränsad på grund av behörighet ska användaren upplysas om det.
...
Vid sökning på en reservidentitet skall systemet kontrollera om det finns en koppling till en huvudidentitet med skyddsmarkering. Om det finns en koppling till en huvudidentitet med en skyddsmarkering ska endast personuppgifter som användaren är behörig att ta del av på huvudidentiteten visas.
Personuppgifter på RID/NRID-personidentiteter ska ej gå att uppdatera om det finns en koppling till en huvudidentitet som har en skyddsmarkering.
Vid uppdatering av RID/NRID-information och om det finns kopplade personidentiteter som har skyddsmarkering så skall systemet hindra att en ej behörig aktör kan uppdatera RID/NRID-information, t.ex adressuppgifter, kontaktuppgifter m.mKoppling och särslagning av personidentiteter bör utföras av person med särskild behörighet enligt regionens/kommunens fastslagna rutiner.
...