| Innehållsförteckning | ||
|---|---|---|
|
1. Inledning
Dokumentet innehåller frekventa frågor som har ställts till Infektionsverktygets support. Inkomna frågor och tillhörande svar har tilldelats två huvudkategorier:
Infektionsverktygets användargränssnitt – Rapportverktyget
Frågorna och tillhörande svar rör åtkomst till Rapportverktygets, tolkning av diagram mm.
Införande av infektionsverktyget
Frågorna och tillhörande svar rör dataöverföring till Infektionsverktyget, datahantering i Infektionsverktyget, anslutningskrav mm.
Dokumenten Exempelrapporter från rapportverktyget och Exempelrapporter 2 från rapportverktyget innehåller förslag på rapporter samt beskrivning av hur man gör för att skapa dessa.
2. Infektionsverktygets användargränssnitt – Rapportverktyget
2.1 Hur kommer man åt Infektionsverktygets användargränssnitt?
(2012-11-20)
Infektionsverktyget är en gemensam nationell webbplats på Sjunet som används för uppföljning. För åtkomst behövs tillgång till Sjunet, öppningar i brandväggar mot webbplatsens adresser och ett SITHS-kort för inloggning i verktyget (SITHS-kortet behövs för https-siterna).
Det finns även en demomiljö med testdata som togs fram vid utvecklingen av Infektions-verktyget.
Demomiljö: http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/.
Driftmiljö: https://infektionsverktyget.sjunet.org/
De landsting som skickar in testdata till QA-miljön kan se sina egna data på:
https://test.infektionsverktyget.sjunet.org/ när de loggar in med SITHS-kort.
Notera alltså att det är skillnad på http- och https-siten vad gäller testmiljöerna.
2.2 Behöver man registrera något för att kunna logga in i Infektionsverktygets användargränssnitt?
(2012-11-20, uppdaterad 2014-04-09, 2015-07-07)
För att komma åt testmiljön via http-siten krävs endast tillgång till Sjunet.
För att komma åt testmiljön via https-siten samt driftmiljön identifierar sig användare med sitt SITHS-kort, och Ineras Säkerhetstjänster används för autentisering. Vid autentisering med hjälp av säkerhetstjänsterna måste användaren finnas i HSA-katalogen.
2.3 Jag vill veta hur många infektioner som har funnits på min enhet - hur gör jag?
(2015-07-07)
Enhetsnivån (avdelning/ mottagning) är den lägsta nivån i Rapportverktyget som man kan följa upp data på, förutsatt att man har valt att registrera/skicka in data på denna nivå.
För att följa upp hur många infektioner som registrerats på en enhet, väljer man ”Infektioner” under Information att följa upp och sedan avgränsar på avdelning/mottagning som man är intresserad av under attributet Organisatorisk enhet, såsom visas i bilden nedan.
OBS! Ett specialfall föreligger när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak). Hur man följer upp infektioner på sin enhet i det fallet beskrivs i avsnitt 2.5.
2.4 Hur ser det ut i rapportverktyget när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)?
(2013-05-14, uppdaterad 2015-07-07)
Här har det betydelse för vilket mått man följer upp i rapportverktyget. I måttet ingår vad det är som räknas, dvs.
väljer man måttet Infektioner så räknar man infektioner i diagrammet/tabellen,
väljer man måttet Antibiotikaordinationer så räknar man ordinationer i diagrammet/tabellen
I de fall där det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak) betyder det att det kommer att finnas
En infektion (ordinationsorsak) i måttet Infektioner som har två ordinationer kopplade till sig och
Två ordinationer i måttet Antibiotikaordinationer som har samma ordinationsorsak
2.5 På vilken enhet hamnar infektionen när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)?
(2015-07-07)
I avsnitt 2.3 förklarades hur man följer upp antalet infektioner som finns på en enhet. Ett specialfall föreligger när det finns flera ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak) och ordinationerna har gjorts på olika enheter, dvs. en och samma infektion har behandlats med antibiotika på flera avdelningar då patienten har flyttats runt mellan olika avdelningar.
I samband med hur data överförs till Infektionsverktyget får detta konsekvenser för hur data visas i Rapportverktyget. Ett exempel med tillhörande illustration i Figur 2:
Avdelning 1 registrerar en antibiotikaordination (O1) och ordinationsorsaken är en vårdrelaterad lunginflammation (OO1)
Så här långt har vi en antibiotikaordination och en infektion (ordinationsorsak) på avdelning 1 (Del 2 a i Figur 2)
Sedan registrerar Avdelning 2 (inom samma klinik) en antibiotikaordination (O2) och väljer "referera till samma", dvs. man refererar till samma ordinationsorsak, vårdrelaterad lunginflammation (OO1), som ovan
Vi får nu nedanstående (Del 2 b i Figur 2):
Infektionen (ordinationsorsaken OO1) flyttas med till den avdelning som senast skickat in antibiotikaordinationen (O2), dvs. Avdelning 2
Avdelning 1 har därför endast en antibiotikaordination (O1) men ingen infektion
Avdelning 2 har en antibiotikaordination (O2) samt en infektion (OO1)
I Rapportverktyget innebär detta följande: Väljer man ”Infektioner” under Information att följa upp och sedan avgränsar på avdelningen 1 under attributet Organisatorisk enhet (som motsvarar exemplet i avsnitt 2.3), så kommer den vårdrelaterade lunginflammationen inte synas i statistiken eftersom infektionen ”flyttades” till avdelning 2 i samband med den andra antibiotikaordinationen. Förekommer detta i större utsträckning påverkas bilden av antalet infektioner på en avdelning, dvs. antalet infektioner som syns i statistiken för en avdelning kan vara lägre än vad den faktiskt är.
Om man är ute efter att se hur många infektioner man har behandlat på sin avdelning kan man även använda måttet ”Antibiotikaordinationer” under information att följa upp. Som beskrivs i exemplet ligger den första antibiotikaordinationen kvar på avdelning 1 och den andra antibiotikaordinationen på avdelning 2. Antibiotikaordinationer visar indirekt att det har funnits/behandlats en infektion på respektive avdelningen där antibiotikaordinationen är registrerad. Efter att man valt måttet ”Antibiotikaordinationer” kan man sedan avgränsa på avdelningen som man är intresserad av under attributet Organisatorisk enhet. Observera dock att om avdelningen har flera ordinationer för samma ordinationsorsak kommer detta att bli flera förekomster i måttet ”Antibiotikaordinationer”.
Sammanfattning
Nedanstående illustration sammanfattar det som beskrevs ovan genom att visa hur de olika alternativen skulle presenteras i rapportverktyget. Illustrationen ska lyfta fram hur diagrammen kan skilja sig beroende på vilket mått man väljer, dvs. ”Infektioner” eller ”Antibiotika-ordinationer”.
Information att förja upp (Y-axel): Infektioner
Avgränsa uppföljningsinformation
Organisatorisk enhet: Klinik 1
Fördela uppföljningsinformation på
Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Vårdenhet
Information att förja upp (Y-axel): Infektioner
Avgränsa uppföljningsinformation
Organisatorisk enhet: Klinik 1
Fördela uppföljningsinformation på
Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Enhet
Information att förja upp (Y-axel): Antibiotikaordinationer
Avgränsa uppföljningsinformation
Organisatorisk enhet: Klinik 1
Fördela uppföljningsinformation på
Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Vårdenhet
Information att förja upp (Y-axel): Antibiotikaordinationer
Avgränsa uppföljningsinformation
Organisatorisk enhet: Klinik 1
Fördela uppföljningsinformation på
Organisatorisk enhet: Organisatorisk enhet - Enhet
2.6 Hur kan ”Övriga (<2%)” bli nästan hälften av cirkel-diagrammet?
(2015-03-19)
Frågan kan förklaras genom att börja med ett enkelt exempel. I Figur 2.6.1 väljer vi att följa upp infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt de infektioner som vi är intresserade av: vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. Vi väljer att fördela på Tid – år – månad och infektion. I stapeldiagrammet syns då 24 staplar à en stapel per infektion och månad.
I Figur 2.6.2 väljer vi istället att presentera resultat i ett cirkeldiagram. I diagrammet syns då 24 tårtbitar med en tårtbit per infektion och månad.
I Figur 2.6.3 utökar vi exemplet genom att följa upp fem istället för två infektioner. Avgränsningen på tidsperiod och organisatorisk enhet är samma som i ovanstående exempel. Däremot är vi nu intresserade av att även följa upp infektion med Clostridium difficile, exacerbation av KOL och samhällsförvärvad sepsis med okänt fokus utöver vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. Som i ovanstående exempel väljer vi att fördela på Tid – år – månad och infektion. I stapeldiagrammet syns då 60 staplar med en stapel per infektion och månad, dvs. ju fler infektioner vi följer upp ju fler staplar blir det.
Figur 2.6.4 väljer vi att presentera resultatet i ett cirkeldiagram. I detta cirkeldiagram får vi däremot inte 60 tårtbitar: medan 60 staplar fortfarande går att läsa, hade det blivit oöverskådligt med 60 tårtbitar. Av denna anledning slås de tårtbitar som utgör mindre än två procent samman till en tårtbit ”Övriga (<2%)”.
Fördelningen mellan de olika infektionerna Om du är intresserad av att se procentuella fördelningen mellan de olika infektionerna under en viss tidsperiod väljer du att fördela på infektion och visar de i ett cirkeldiagram. Varje tårtbit i diagrammet motsvarar nu en infektionstyp.
Fördelningen mellan de olika månaderna ( - vilken månad upptäcktes flest infektioner?) Om du endast är intresserad av att se procentuella fördelningen mellan de olika månaderna under en viss tidsperiod väljer du att fördela på tid-år-månad och visar de i ett cirkeldiagram. Varje tårtbit i diagrammet motsvarar nu en månad.
Fördelning per infektion och månad Om du vill se procentuella fördelningen per infektionstyp och månad så kan det vara bra att tänka på att det blir en tårtbit per infektion och månad i ett cirkeldiagram. Således kan det bli många tårtbitar och det kan bli oöverskådligt. Om du istället väljer att illustrera detta i ett stapeldiagram blir det mer överskådligt. Dock får du antalet istället för procentuell andel.
2.7 Vilken tidpunkt styr om ett vårdtillfälle kommer med inom vald tidsperiod?
(2015-03-11)
Figur 2.7.1 visas ett exempel där vi väljer att följa upp antalet vårdtillfällen under Förra året (2014-01-01 – 2014-12-31).
Vårdtillfällets starttidpunkt styr om det hamnar inom den valda tidsperioden eller ej[1], dvs. av alla vårdtillfällen som finns registrerade för vårdgivaren har 295 582 vårdtillfällen en starttidpunkt som faller inom perioden 2014-01-01 – 2014-12-31.
Denna princip kan förtydligas med ett enkelt exempel. Vi antar att det finns 5 vårdtillfällen, dvs. A, B, C, D och E, såsom visat i Figur 2.7.2. I Figur 2.7.2 hamnar endast starttidpunkt för vårdtillfälle B, D och E inom vald tidsperiod (2014-01-01 och 2014-12-31).
Detta innebär att endast dessa tre vårdtillfällen skulle tas med i uppföljningen och synas i diagrammet.
Sammanfattning:
Ingen avgränsning: en stapel 5 förekomster
Avgränsning Förra året (2014-01-01 – 2014-12-31): en stapel 3 förekomster
2.8 Kan man koppla en postoperativ infektion till flera åtgärder?
(2015-04-14)
Endast de användare som har medarbetaruppdrag på vårdenhetsnivå med syfte ”Kvalitets-säkring” i HSA-katalogen har åtkomst till sidan ”Koppla postoperativa infektioner” iRapportverktyget. På denna sida är det möjligt att koppla en postoperativ infektion till den orsakande åtgärden.[2]I Figur 2.8.1 valdes patient 188507020tmm som har en registrerad ytlig postoperativ infektion. Under ”Åtgärder på vald patient” kommer det upp en åtgärd (DA017, Inställning av spinalstimuleringsprogram) som finns registrerade för den patienten.
I exemplet från demomiljön (Figur 2.8.1 ) är det endast en åtgärd som kommer upp men teoretisk kan det komma upp flera åtgärder för en vald postoperativ infektion. Exempelvis skulle
ACC51, Dekompression av n. Medianus
ACC53, Dekompression av n. Ulnaris
NDL59, Tenolys eller tenosynovektomi vid handled eller i hand
kunna listas med samma datum för en ytlig postoperativ infektion där alla tre åtgärder är relevanta. I verksamheten är det vanligt med flera åtgärder (med olika KVÅ-koder) under samma operation. Det är dock inte möjligt i Rapportverktyget att koppla en postoperativ infektion till flera åtgärder. Inom verksamheten måste det därför fattas beslut om vilken åtgärd som anses vara den huvudsakliga orsaken till infektionen. Den postoperativa infektionen får endast kopplas till denna huvudsakliga åtgärd.
2.9 Om jag följer upp vårdtillfällen och fördelar på infektion blir summan av staplarna högre än om jag inte fördelar – hur kommer det sig?
(2015-01-23)
I Figur 2.9.1 visas utgångsläge för vårt exempel. Vi väljer att följa upp Vårdtillfällen genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt de infektioner som vi är intresserade av: vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. I stapeldiagrammet syns då 140 vårdtillfällen. Detta innebär omskrivit: 140 vårdtillfällen där det förekom/registrerats vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och/eller ytlig postoperativ infektion.
I Figur 2.9.2 utökar vi exemplet genom att fördela på Infektion utöver ovannämnda avgränsning. I stapeldiagrammet syns då 86 vårdtillfällen där det förekom vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och 56 vårdtillfällen där det förekom ytlig postoperativ infektion.
När vi fördelar på Infektion blir summan av staplarna högre, dvs. 151, än om vi inte fördelar, dvs. 140, som synligt i Figur 2.9.3.
Skillnaden beror på att flera infektioner kan förekomma under ett och samma vårdtillfälle. Har man exempelvis ett vårdtillfälle som i Figur 2.9.4 där det förekom en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och en ytlig postoperativ infektion, så räknas vårdtillfället i statistiken som en förekomst för båda infektioner, dvs. vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion.
Alternativt kan vi förklara det vi ser i diagrammet med hjälp av Figur 2.9.5. Totalt har vi 140 vårdtillfällen med ytlig postoperativ infektion och/eller vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Därav är
75 vårdtillfällen sådana där det endast förekommer en ytlig postoperativ infektion,
54 vårdtillfällen sådana där det endast förekommer en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och
11 vårdtillfällen sådana där det förekommer en ytlig postoperativ infektion och en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Dessa 11 vårdtillfällen räknas som förekomster i båda staplar, dvs. i stapeln för ytlig postoperativ infektion såväl som i stapeln för vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Detta eftersom vårdtillfället innehåller båda infektionerna och inte ska räknas till endast det ena eller andra infektionen i statistiken.
Det diagrammet svarar på är egentligen ”hur många vårdtillfällen finns det med en ytlig postoperativ infektion, resp. en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus?”. Svaret på denna fråga är att ”det finns 86 vårdtillfällen med en ytlig postoperativ infektion och 65 vårdtillfällen med en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus”, men i praktiken är det inte 151 olika vårdtillfällen.
2.10 Varför får jag inte samma antal vårdrelaterade infektioner i diagrammet oberoende om jag väljer Vårdrelaterad under attributet Vård/Samhälle eller kryssa i alla vårdrelaterade infektioner under attributet Infektion?
(2015-06-16)
Utgångsläget för exemplet visas i Figur 2.10.1 och Figur 2.10.2:
I Figur 2.10.1 vill vi följa upp samtliga vårdrelaterade infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt kryssa i Vårdrelaterad under attributet Vård/Samhälle. I stapeldiagrammet syns då 2589 vårdrelaterade infektioner.
I Figur 2.10.2 vill vi följa upp samtliga vårdrelaterade infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt kryssa i alla infektioner som kan vara vårdrelaterade under attributet Infektion. I stapeldiagrammet syns då 3403 infektioner.
Anledningen till att det visas fler infektioner i Figur 2.10.2 än i Figur 2.10.1 är att
Lunginflammation,
Urinvägsinfektion med feber och
Urinvägsinfektion utan feber
Kryssar man alltså i dessa infektioner utan att avgränsa på vårdrelaterade infektioner, (Vårdrelaterad under attributet Vård/samhälle), visas både vårdrelaterade och samhällsförvärvade infektioner i diagrammet.
I Figur 2.10.3 kryssade vi i samma infektioner som i Figur 2.10.2 men valde dessutom att avgränsa på vårdrelaterade infektioner, genom att välja Vårdrelaterad under attributet Vård/samhälle. I stapeldiagrammet syns då 2589 vårdrelaterade infektioner, dvs. samma antal som i Figur 2.10.1.
2.11 Om jag följer upp infektioner och sedan fördelar på antibiotikatyp får jag totalt sett fler förekomster (summan av staplarna blir högre än innan fördelningen) men inte om jag utgår från måttet antibiotikaordinationer och fördelar. Varför blir det så?
(2015-07-07)
Antag att vi tittar i måttet infektioner i Rapportverktyget och har en infektion i stapel-diagrammet. För denna infektion finns det två ordinationer med följande ATC-koder: Cefotaxim [J01DD01] respektive Cefuroxim [J01DA06]. Om vi tittar i måttet antibiotikaordinationer skulle vi istället se en stapel med två ordinationer.
Om vi nu väljer att fördela på antibiotikatyp på gruppnivå kommer vi fortfarande att se samma antal infektioner respektive antibiotikaordinationer i de olika fallen (en infektion och två ordinationer), dvs:
A. Utgår från infektioner
Mått att följa upp (y-axel): Infektioner
Fördela uppföljningsinformationen på: Antibiotikaordinationer, detaljnivå Terapeutiska/farmakologiska undergrupper (förvalt)
>> en stapel som visar en förekomst
B. Utgår från antibiotikaordinationer
Mått att följa upp (y-axel): Antibiotikaordinationer
Fördela uppföljningsinformationen på: Antibiotikaordinationer, detaljnivå Terapeutiska/farmakologiska undergrupper (förvalt)
>>en stapel som visar två förekomster
Fall A
Om vi nu är i fall A, dvs. måttet infektioner, och ändrar detaljnivå på fördelningen av antibiotika enligt Figur 2.11.A1 händer något intressant.
Den enda infektion som vi har fördelat på antibiotikatyp (dvs. vilken antibiotika man valt att behandla denna infektion med) kan plötsligt räknas med både i stapeln med antibiotika som behandlats med ab från undergrupp [JO1DA] resp [JO1DD]]. Infektionsverktygets beräkningsmotor kommer därför att räkna denna infektion som en förekomst i båda dessa staplar.
Det diagrammet svarar på är egentligen ”hur många infektioner har behandlats med antibiotika från undergrupp [JO1DA] resp [JO1DD]]”. Svaret på denna fråga är alltså ”en med [JO1DA] och en med [JO1DD]]”, även om det i praktiken är samma infektion.
Om vi hade valt att ha kvar på en nivå, som i Figur 2.11.A2 över hade du däremot bara sett en enda infektion.
Den enda infektion som du har fördelat på antibiotikatyp (dvs. vilken antibiotika man valt att behandla denna infektion med) räknas endast in i [JO1D] och stapeln visar därför bara en infektion. Här svarar diagrammet på ”hur många infektioner har behandlats med antibiotika från undergrupp [JO1D] Svaret på denna fråga är alltså endast en.
Fall B
Om vi istället tittar på måttet antibiotikaordinationer och detaljnivå som i Figur 2.11.B1 ser vi en stapel med två förekomster.
Här svarar diagrammet på ”för den givna infektionstypen, hur många ordinationer finns med antibiotika från grupp [JO1D]” Svaret på denna fråga är alltså två, även om båda användes för att behandla samma infektion.
2.12 Vi har orimlig många vårddygn i jämförelse med hur många vårdtillfällen som finns för samma tidsperiod – vad kan det bero på?
(2016-10-07)
För att förstå varför antalet vårddygn kan kännas orimligt högt i jämförelse med hur många vårdtillfällen som finns för samma tidsperiod är det viktigt att förstå hur måtten vårdtillfällen och vårddygn räknas.
Antag att vi har tre vårdtillfällen:
Vårdtillfälle A 2016-02-01 – 2016-03-15 (44 vårddygn)
Vårdtillfälle B 2016-02-04 – 2016-02-13 (10 vårddygn)
Vårdtillfälle C 2016-02-04 – 2016-02-08 (5 vårddygn)
I Figur 2.12.1 visas dessa tre vårdtillfällen och en avgränsning på tidsperiod 2016-02-03 till 2016-02-20.
Följer man upp vårdtillfällen gäller följande: Om vårdtillfällets starttidpunkt faller inom vald tidsperiod så tas det med i uppföljningen vilket innebär att B och C räknas som förekomster av måttet ”Vårdtillfällen”. Det betyder att för vald tidsperiod skulle det visas 2 vårdtillfällen.
Följer man upp vårddygn gäller följande: Samtliga vårddygn som faller inom vald tidsperiod tas med i uppföljningen vilket innebär att antalet vårddygn beräknas genom att slå ihop de vårddygn från vårdtillfälle A, B och C som faller inom den valda tidsperioden. Totala antalet vårddygn blir i detta fall 33 vårddygn. Observera att vårddygn beräknas utifrån alla vårdtillfällen som pågår under den valda tidsperioden, även om vårdtillfället i sig inte påbörjas inom vald tidsperiod.
I exemplet börjar vårdtillfälle A endast några dagar före den valda tidsperioden. Dock kan det finnas vårdtillfällen som påbörjats långt innan, tex under 2014 men som inte har avslutats. Dessa oavslutade vårdtillfällen håller då på att ticka vårddygn. Om det finns
många vårdtillfällen som påbörjats innan tidsperioden och som inte är avslutade eller har en sluttidpunkt som är inom eller efter vald tidsperiod och
enbart ett fåtal vårdtillfällen som påbörjades inom tidsperioden
så kan det resultera i ett stort antal vårddygn och jämförbart få vårdtillfällen under tidsperioden som följs upp.
3. Införande av Infektionsverktyget
[1] Se Regelverk för uppföljning i rapportverktyget, sid 26 (avsnitt 2.7 Vårdtillfällen).
[2] Mer information om sidan ” Koppla postoperativa infektioner” finns i Infektionsverktyget - Användarhandledning rapportverktyget, sid 25 – 27 (avsnitt 6 Koppla postoperativa infektioner).
[3] Iurvalet för VGR och Landstinget i Uppsala Län finns även Urinvägsinfektion, som återstod från piloterprojekten, som antingen kan vara vårdrelaterade eller samhällsförvärvade infektioner.Inledning
Här har vi samlat frekventa frågor som har ställts till Infektionsverktygets support. Inkomna frågor och tillhörande svar har tilldelats två huvudkategorier:
Infektionsverktygets användargränssnitt – Rapportverktyget
Frågorna och tillhörande svar rör åtkomst till Rapportverktygets, tolkning av diagram mm.
Införande av infektionsverktyget
Frågorna och tillhörande svar rör dataöverföring till Infektionsverktyget, datahantering i Infektionsverktyget, anslutningskrav mm.
Dokumenten Exempelrapporter från rapportverktyget och Exempelrapporter 2 från rapportverktyget innehåller förslag på rapporter samt beskrivning av hur man gör för att skapa dessa.
| Innehållsförteckning | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
2. Infektionsverktygets användargränssnitt – Rapportverktyget
2.1 Hur kommer man åt Infektionsverktygets användargränssnitt?
(2012-11-20)
Infektionsverktyget är en gemensam nationell webbplats på Sjunet som används för uppföljning. För åtkomst behövs tillgång till Sjunet, öppningar i brandväggar mot webbplatsens adresser och ett SITHS-kort för inloggning i verktyget (SITHS-kortet behövs för https-siterna).
Det finns även en demomiljö med testdata som togs fram vid utvecklingen av Infektions-verktyget.
Demomiljö: http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/.
Produktionsmiljö: https://infektionsverktyget.sjunet.org/
De regioner som skickar in testdata till QA-miljön kan se sina egna data på:
https://test.infektionsverktyget.sjunet.org/ när de loggar in med test SITHS-kort.
Notera alltså att det är skillnad på http- och https-siten vad gäller testmiljöerna.
2.2 Behöver man registrera något för att kunna logga in i Infektionsverktygets användargränssnitt?
(2024-12-19)
För att komma åt testmiljön via http-siten krävs endast tillgång till Sjunet.
För att komma åt testmiljön via https-siten samt produktionsmiljö identifierar sig användare med test SITHS kort/SITHS-kort och Ineras Säkerhetstjänster används för autentisering. Vid autentisering med hjälp av Säkerhetstjänsterna måste användaren vara registrerad i HSA-katalogen och ha ett giltig Medarbetaruppdrag inlgd i användarens personpost i HSA. Administrativa medarbetaruppdrag registreras i HSA HAU katalogen. Mer information om medarbetaruppdrag hittar ni i Handbok för HSA administratörer
2.3 Jag vill veta hur många infektioner som har funnits på min enhet - hur gör jag?
(2015-07-07)
Enhetsnivån (avdelning/ mottagning) är den lägsta nivån i Rapportverktyget som man kan följa upp data på, förutsatt att man har valt att registrera/skicka in data på denna nivå.
För att följa upp hur många infektioner som registrerats på en enhet, väljer man ”Infektioner” under Information att följa upp och sedan avgränsar på avdelning/mottagning som man är intresserad av under attributet Organisatorisk enhet, såsom visas i bilden nedan.
OBS! Ett specialfall föreligger när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak). Hur man följer upp infektioner på sin enhet i det fallet beskrivs i avsnitt 2.5.
2.4 Hur ser det ut i rapportverktyget när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)?
(2013-05-14, uppdaterad 2015-07-07)
Här har det betydelse för vilket mått man följer upp i rapportverktyget. I måttet ingår vad det är som räknas, dvs.
väljer man måttet Infektioner så räknar man infektioner i diagrammet/tabellen,
väljer man måttet Antibiotikaordinationer så räknar man ordinationer i diagrammet/tabellen
I de fall där det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak) betyder det att det kommer att finnas
En infektion (ordinationsorsak) i måttet Infektioner som har två ordinationer kopplade till sig och
Två ordinationer i måttet Antibiotikaordinationer som har samma ordinationsorsak
2.5 På vilken enhet hamnar infektionen när det finns två ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak)?
(2015-07-07)
I avsnitt 2.3 förklarades hur man följer upp antalet infektioner som finns på en enhet. Ett specialfall föreligger när det finns flera ordinationer kopplade till samma infektion (ordinationsorsak) och ordinationerna har gjorts på olika enheter, dvs. en och samma infektion har behandlats med antibiotika på flera avdelningar då patienten har flyttats runt mellan olika avdelningar.
I samband med hur data överförs till Infektionsverktyget får detta konsekvenser för hur data visas i Rapportverktyget. Ett exempel med tillhörande illustration i Figur 2:
Avdelning 1 registrerar en antibiotikaordination (O1) och ordinationsorsaken är en vårdrelaterad lunginflammation (OO1)
Så här långt har vi en antibiotikaordination och en infektion (ordinationsorsak) på avdelning 1 (Del 2 a i Figur 2)
Sedan registrerar Avdelning 2 (inom samma klinik) en antibiotikaordination (O2) och väljer "referera till samma", dvs. man refererar till samma ordinationsorsak, vårdrelaterad lunginflammation (OO1), som ovan
Vi får nu nedanstående (Del 2 b i Figur 2):
Infektionen (ordinationsorsaken OO1) flyttas med till den avdelning som senast skickat in antibiotikaordinationen (O2), dvs. Avdelning 2
Avdelning 1 har därför endast en antibiotikaordination (O1) men ingen infektion
Avdelning 2 har en antibiotikaordination (O2) samt en infektion (OO1)
I Rapportverktyget innebär detta följande: Väljer man ”Infektioner” under Information att följa upp och sedan avgränsar på avdelningen 1 under attributet Organisatorisk enhet (som motsvarar exemplet i avsnitt 2.3), så kommer den vårdrelaterade lunginflammationen inte synas i statistiken eftersom infektionen ”flyttades” till avdelning 2 i samband med den andra antibiotikaordinationen. Förekommer detta i större utsträckning påverkas bilden av antalet infektioner på en avdelning, dvs. antalet infektioner som syns i statistiken för en avdelning kan vara lägre än vad den faktiskt är.
Om man är ute efter att se hur många infektioner man har behandlat på sin avdelning kan man även använda måttet ”Antibiotikaordinationer” under information att följa upp. Som beskrivs i exemplet ligger den första antibiotikaordinationen kvar på avdelning 1 och den andra antibiotikaordinationen på avdelning 2. Antibiotikaordinationer visar indirekt att det har funnits/behandlats en infektion på respektive avdelningen där antibiotikaordinationen är registrerad. Efter att man valt måttet ”Antibiotikaordinationer” kan man sedan avgränsa på avdelningen som man är intresserad av under attributet Organisatorisk enhet. Observera dock att om avdelningen har flera ordinationer för samma ordinationsorsak kommer detta att bli flera förekomster i måttet ”Antibiotikaordinationer”.
Sammanfattning
Nedanstående illustration sammanfattar det som beskrevs ovan genom att visa hur de olika alternativen skulle presenteras i rapportverktyget. Illustrationen ska lyfta fram hur diagrammen kan skilja sig beroende på vilket mått man väljer, dvs. ”Infektioner” eller ”Antibiotika-ordinationer”.
Information att förja upp (Y-axel): Infektioner Avgränsa uppföljningsinformation
Fördela uppföljningsinformation på
|
|
Information att förja upp (Y-axel): Infektioner Avgränsa uppföljningsinformation
Fördela uppföljningsinformation på
|
|
Information att förja upp (Y-axel): Antibiotikaordinationer Avgränsa uppföljningsinformation
Fördela uppföljningsinformation på
|
|
Information att förja upp (Y-axel): Antibiotikaordinationer Avgränsa uppföljningsinformation
Fördela uppföljningsinformation på
|
|
2.6 Hur kan ”Övriga (<2%)” bli nästan hälften av cirkel-diagrammet?
(2015-03-19)
Frågan kan förklaras genom att börja med ett enkelt exempel. I Figur 2.6.1 väljer vi att följa upp infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt de infektioner som vi är intresserade av: vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. Vi väljer att fördela på Tid – år – månad och infektion. I stapeldiagrammet syns då 24 staplar à en stapel per infektion och månad.
I Figur 2.6.2 väljer vi istället att presentera resultat i ett cirkeldiagram. I diagrammet syns då 24 tårtbitar med en tårtbit per infektion och månad.
I Figur 2.6.3 utökar vi exemplet genom att följa upp fem istället för två infektioner. Avgränsningen på tidsperiod och organisatorisk enhet är samma som i ovanstående exempel. Däremot är vi nu intresserade av att även följa upp infektion med Clostridium difficile, exacerbation av KOL och samhällsförvärvad sepsis med okänt fokus utöver vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. Som i ovanstående exempel väljer vi att fördela på Tid – år – månad och infektion. I stapeldiagrammet syns då 60 staplar med en stapel per infektion och månad, dvs. ju fler infektioner vi följer upp ju fler staplar blir det.
Figur 2.6.4 väljer vi att presentera resultatet i ett cirkeldiagram. I detta cirkeldiagram får vi däremot inte 60 tårtbitar: medan 60 staplar fortfarande går att läsa, hade det blivit oöverskådligt med 60 tårtbitar. Av denna anledning slås de tårtbitar som utgör mindre än två procent samman till en tårtbit ”Övriga (<2%)”.
Fördelningen mellan de olika infektionerna Om du är intresserad av att se procentuella fördelningen mellan de olika infektionerna under en viss tidsperiod väljer du att fördela på infektion och visar de i ett cirkeldiagram. Varje tårtbit i diagrammet motsvarar nu en infektionstyp.
Fördelningen mellan de olika månaderna ( - vilken månad upptäcktes flest infektioner?) Om du endast är intresserad av att se procentuella fördelningen mellan de olika månaderna under en viss tidsperiod väljer du att fördela på tid-år-månad och visar de i ett cirkeldiagram. Varje tårtbit i diagrammet motsvarar nu en månad.
Fördelning per infektion och månad Om du vill se procentuella fördelningen per infektionstyp och månad så kan det vara bra att tänka på att det blir en tårtbit per infektion och månad i ett cirkeldiagram. Således kan det bli många tårtbitar och det kan bli oöverskådligt. Om du istället väljer att illustrera detta i ett stapeldiagram blir det mer överskådligt. Dock får du antalet istället för procentuell andel.
2.7 Vilken tidpunkt styr om ett vårdtillfälle kommer med inom vald tidsperiod?
(2015-03-11)
Figur 2.7.1 visas ett exempel där vi väljer att följa upp antalet vårdtillfällen under Förra året (2014-01-01 – 2014-12-31).
Vårdtillfällets starttidpunkt styr om det hamnar inom den valda tidsperioden eller ej[1], dvs. av alla vårdtillfällen som finns registrerade för vårdgivaren har 295 582 vårdtillfällen en starttidpunkt som faller inom perioden 2014-01-01 – 2014-12-31.
Denna princip kan förtydligas med ett enkelt exempel. Vi antar att det finns 5 vårdtillfällen, dvs. A, B, C, D och E, såsom visat i Figur 2.7.2. I Figur 2.7.2 hamnar endast starttidpunkt för vårdtillfälle B, D och E inom vald tidsperiod (2014-01-01 och 2014-12-31).
Detta innebär att endast dessa tre vårdtillfällen skulle tas med i uppföljningen och synas i diagrammet.
Sammanfattning:
Ingen avgränsning: en stapel 5 förekomster
Avgränsning Förra året (2014-01-01 – 2014-12-31): en stapel 3 förekomster
2.8 Kan man koppla en postoperativ infektion till flera åtgärder?
(2015-04-14)
Endast de användare som har medarbetaruppdrag på vårdenhetsnivå med syfte ”Kvalitets-säkring” i HSA-katalogen har åtkomst till sidan ”Koppla postoperativa infektioner” iRapportverktyget. På denna sida är det möjligt att koppla en postoperativ infektion till den orsakande åtgärden.[2]
I Figur 2.8.1 valdes patient 188507020tmm som har en registrerad ytlig postoperativ infektion. Under ”Åtgärder på vald patient” kommer det upp en åtgärd (DA017, Inställning av spinalstimuleringsprogram) som finns registrerade för den patienten.
I exemplet från demomiljön (Figur 2.8.1 ) är det endast en åtgärd som kommer upp men teoretisk kan det komma upp flera åtgärder för en vald postoperativ infektion. Exempelvis skulle
ACC51, Dekompression av n. Medianus
ACC53, Dekompression av n. Ulnaris
NDL59, Tenolys eller tenosynovektomi vid handled eller i hand
kunna listas med samma datum för en ytlig postoperativ infektion där alla tre åtgärder är relevanta. I verksamheten är det vanligt med flera åtgärder (med olika KVÅ-koder) under samma operation. Det är dock inte möjligt i Rapportverktyget att koppla en postoperativ infektion till flera åtgärder. Inom verksamheten måste det därför fattas beslut om vilken åtgärd som anses vara den huvudsakliga orsaken till infektionen. Den postoperativa infektionen får endast kopplas till denna huvudsakliga åtgärd.
2.9 Om jag följer upp vårdtillfällen och fördelar på infektion blir summan av staplarna högre än om jag inte fördelar – hur kommer det sig?
(2015-01-23)
I Figur 2.9.1 visas utgångsläge för vårt exempel. Vi väljer att följa upp Vårdtillfällen genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt de infektioner som vi är intresserade av: vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion. I stapeldiagrammet syns då 140 vårdtillfällen. Detta innebär omskrivit: 140 vårdtillfällen där det förekom/registrerats vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och/eller ytlig postoperativ infektion.
I Figur 2.9.2 utökar vi exemplet genom att fördela på Infektion utöver ovannämnda avgränsning. I stapeldiagrammet syns då 86 vårdtillfällen där det förekom vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och 56 vårdtillfällen där det förekom ytlig postoperativ infektion.
När vi fördelar på Infektion blir summan av staplarna högre, dvs. 151, än om vi inte fördelar, dvs. 140, som synligt i Figur 2.9.3.
Skillnaden beror på att flera infektioner kan förekomma under ett och samma vårdtillfälle. Har man exempelvis ett vårdtillfälle som i Figur 2.9.4 där det förekom en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och en ytlig postoperativ infektion, så räknas vårdtillfället i statistiken som en förekomst för båda infektioner, dvs. vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och ytlig postoperativ infektion.
Alternativt kan vi förklara det vi ser i diagrammet med hjälp av Figur 2.9.5. Totalt har vi 140 vårdtillfällen med ytlig postoperativ infektion och/eller vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Därav är
75 vårdtillfällen sådana där det endast förekommer en ytlig postoperativ infektion,
54 vårdtillfällen sådana där det endast förekommer en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus och
11 vårdtillfällen sådana där det förekommer en ytlig postoperativ infektion och en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Dessa 11 vårdtillfällen räknas som förekomster i båda staplar, dvs. i stapeln för ytlig postoperativ infektion såväl som i stapeln för vårdrelaterad sepsis med okänt fokus. Detta eftersom vårdtillfället innehåller båda infektionerna och inte ska räknas till endast det ena eller andra infektionen i statistiken.
Det diagrammet svarar på är egentligen ”hur många vårdtillfällen finns det med en ytlig postoperativ infektion, resp. en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus?”. Svaret på denna fråga är att ”det finns 86 vårdtillfällen med en ytlig postoperativ infektion och 65 vårdtillfällen med en vårdrelaterad sepsis med okänt fokus”, men i praktiken är det inte 151 olika vårdtillfällen.
2.10 Varför får jag inte samma antal vårdrelaterade infektioner i diagrammet oberoende om jag väljer Vårdrelaterad under attributet Vård/Samhälle eller kryssa i alla vårdrelaterade infektioner under attributet Infektion?
(2015-06-16)
Utgångsläget för exemplet visas i Figur 2.10.1 och Figur 2.10.2:
I Figur 2.10.1 vill vi följa upp samtliga vårdrelaterade infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt kryssa i Vårdrelaterad under attributet Vård/Samhälle. I stapeldiagrammet syns då 2589 vårdrelaterade infektioner.
I Figur 2.10.2 vill vi följa upp samtliga vårdrelaterade infektioner genom att välja den önskade tidsperioden, organisatoriska enheten samt kryssa i alla infektioner som kan vara vårdrelaterade under attributet Infektion. I stapeldiagrammet syns då 3403 infektioner.
Anledningen till att det visas fler infektioner i Figur 2.10.2 än i Figur 2.10.1 är att
Lunginflammation,
Urinvägsinfektion med feber och
Urinvägsinfektion utan feber
som listas i urvalet för attributet Infektion antingen kan vara vårdrelaterade eller samhälls-förvärvade infektioner.[3]
Kryssar man alltså i dessa infektioner utan att avgränsa på vårdrelaterade infektioner, (Vårdrelaterad under attributet Vård/samhälle), visas både vårdrelaterade och samhällsförvärvade infektioner i diagrammet.
I Figur 2.10.3 kryssade vi i samma infektioner som i Figur 2.10.2 men valde dessutom att avgränsa på vårdrelaterade infektioner, genom att välja Vårdrelaterad under attributet Vård/samhälle. I stapeldiagrammet syns då 2589 vårdrelaterade infektioner, dvs. samma antal som i Figur 2.10.1.
2.11 Om jag följer upp infektioner och sedan fördelar på antibiotikatyp får jag totalt sett fler förekomster (summan av staplarna blir högre än innan fördelningen) men inte om jag utgår från måttet antibiotikaordinationer och fördelar. Varför blir det så?
(2015-07-07)
Antag att vi tittar i måttet infektioner i Rapportverktyget och har en infektion i stapel-diagrammet. För denna infektion finns det två ordinationer med följande ATC-koder: Cefotaxim [J01DD01] respektive Cefuroxim [J01DA06]. Om vi tittar i måttet antibiotikaordinationer skulle vi istället se en stapel med två ordinationer.
Om vi nu väljer att fördela på antibiotikatyp på gruppnivå kommer vi fortfarande att se samma antal infektioner respektive antibiotikaordinationer i de olika fallen (en infektion och två ordinationer), dvs:
A. Utgår från infektioner
Mått att följa upp (y-axel): Infektioner
Fördela uppföljningsinformationen på: Antibiotikaordinationer, detaljnivå Terapeutiska/farmakologiska undergrupper (förvalt)
>> en stapel som visar en förekomst
B. Utgår från antibiotikaordinationer
Mått att följa upp (y-axel): Antibiotikaordinationer
Fördela uppföljningsinformationen på: Antibiotikaordinationer, detaljnivå Terapeutiska/farmakologiska undergrupper (förvalt)
>>en stapel som visar två förekomster
Fall A
Om vi nu är i fall A, dvs. måttet infektioner, och ändrar detaljnivå på fördelningen av antibiotika enligt Figur 2.11.A1 händer något intressant.
Den enda infektion som vi har fördelat på antibiotikatyp (dvs. vilken antibiotika man valt att behandla denna infektion med) kan plötsligt räknas med både i stapeln med antibiotika som behandlats med ab från undergrupp [JO1DA] resp [JO1DD]]. Infektionsverktygets beräkningsmotor kommer därför att räkna denna infektion som en förekomst i båda dessa staplar.
Det diagrammet svarar på är egentligen ”hur många infektioner har behandlats med antibiotika från undergrupp [JO1DA] resp [JO1DD]]”. Svaret på denna fråga är alltså ”en med [JO1DA] och en med [JO1DD]]”, även om det i praktiken är samma infektion.
Om vi hade valt att ha kvar på en nivå, som i Figur 2.11.A2 över hade du däremot bara sett en enda infektion.
Den enda infektion som du har fördelat på antibiotikatyp (dvs. vilken antibiotika man valt att behandla denna infektion med) räknas endast in i [JO1D] och stapeln visar därför bara en infektion. Här svarar diagrammet på ”hur många infektioner har behandlats med antibiotika från undergrupp [JO1D] Svaret på denna fråga är alltså endast en.
Fall B
Om vi istället tittar på måttet antibiotikaordinationer och detaljnivå som i Figur 2.11.B1 ser vi en stapel med två förekomster.
Här svarar diagrammet på ”för den givna infektionstypen, hur många ordinationer finns med antibiotika från grupp [JO1D]” Svaret på denna fråga är alltså två, även om båda användes för att behandla samma infektion.
2.12 Vi har orimlig många vårddygn i jämförelse med hur många vårdtillfällen som finns för samma tidsperiod – vad kan det bero på?
(2016-10-07)
För att förstå varför antalet vårddygn kan kännas orimligt högt i jämförelse med hur många vårdtillfällen som finns för samma tidsperiod är det viktigt att förstå hur måtten vårdtillfällen och vårddygn räknas.
Antag att vi har tre vårdtillfällen:
Vårdtillfälle A 2016-02-01 – 2016-03-15 (44 vårddygn)
Vårdtillfälle B 2016-02-04 – 2016-02-13 (10 vårddygn)
Vårdtillfälle C 2016-02-04 – 2016-02-08 (5 vårddygn)
I Figur 2.12.1 visas dessa tre vårdtillfällen och en avgränsning på tidsperiod 2016-02-03 till 2016-02-20.
Följer man upp vårdtillfällen gäller följande: Om vårdtillfällets starttidpunkt faller inom vald tidsperiod så tas det med i uppföljningen vilket innebär att B och C räknas som förekomster av måttet ”Vårdtillfällen”. Det betyder att för vald tidsperiod skulle det visas 2 vårdtillfällen.
Följer man upp vårddygn gäller följande: Samtliga vårddygn som faller inom vald tidsperiod tas med i uppföljningen vilket innebär att antalet vårddygn beräknas genom att slå ihop de vårddygn från vårdtillfälle A, B och C som faller inom den valda tidsperioden. Totala antalet vårddygn blir i detta fall 33 vårddygn. Observera att vårddygn beräknas utifrån alla vårdtillfällen som pågår under den valda tidsperioden, även om vårdtillfället i sig inte påbörjas inom vald tidsperiod.
I exemplet börjar vårdtillfälle A endast några dagar före den valda tidsperioden. Dock kan det finnas vårdtillfällen som påbörjats långt innan, tex under 2014 men som inte har avslutats. Dessa oavslutade vårdtillfällen håller då på att ticka vårddygn. Om det finns
många vårdtillfällen som påbörjats innan tidsperioden och som inte är avslutade eller har en sluttidpunkt som är inom eller efter vald tidsperiod och
enbart ett fåtal vårdtillfällen som påbörjades inom tidsperioden
så kan det resultera i ett stort antal vårddygn och jämförbart få vårdtillfällen under tidsperioden som följs upp.
3. Införande av Infektionsverktyget
3.1 Behöver man registrera något för att kunna rapportera in data till Infektionsverktyget?
(2012-11-20) (uppdaterad 2024-08-09)
För att kunna rapportera in data till Infektionsverktyget krävs att man innan start meddelar förvaltningen HSA-id för vårdgivaren samt för de sjukhus från vilka man skickar in data. Vilka vårdgivare inom ett landsting samt sjukhus för respektive vårdgivare som ska finnas i Infektionsverktyget meddelas till förvaltningen via: https://etjanster.inera.se/FragorBestTjansterKS
3.2 Hur loggas användningen av de användare som kommer åt persondata i Infektionsverktyget, alltså de som har medarbetaruppdrag med ändamål kvalitetssäkring? Kan man ta ut loggrapporter på något sätt?
(2015-07-07)
Infektionsverktyget är ansluten till nationella loggtjänsten vilket innebär att de loggar som skapas då en användare är inne på sidan koppla postoperativa infektioner samt registerutdrag, dvs. sidorna där det krävs medarbetaruppdrag med ändamål kvalitetssäkring, tillgängliggörs i Säkerhetstjänsternas webbgränssnitt för att granska loggar. Rollen loggadministratör krävs för att komma åt Säkerhetstjänsternas webbgränssnitt. Du kan komma åt Säkerhetstjänsternas webbgränssnitt via Internet så väl som på Sjunet. Mer information om loggtjänsten finns här.
3.3 Vilken nivå ska data rapporteras in från? Vilken detaljnivå avses när enhet nämns i tjänstekontraktsbeskrivningarna?
(2012-11-20)
Lägsta detaljnivå bör användas för enheter, d.v.s. motsvarande mottagnings-/avdelningsnivå om möjligt. I Infektionsverktyget används PDL-markeringarna i HSA-katalogen för att ta reda på vilken vårdenhet och vårdgivare en organisatorisk enhet tillhör. Således är det i verktyget sedan möjligt att gruppera upp information på en högre nivå.
3.4 Hur vet Infektionsverktyget vilken vårdgivare som exempelvis en vårdenhet tillhör?
(2012-11-20)
Vilka vårdenheter och i sin tur sjukhus som organisatoriska enheterna hör till utläses från distinguished name för enheten, samt PDL-markeringar i HSA-katalogen.
3.5 Vad gör man om man inte har kopplat enheter på lägsta nivå till vårdenhet i HSA-katalogen med PDL-markeringar?
(2012-11-20)
Om man inte har kopplat enheter (motsvarande underliggande objekt i HSA-katalogen) på lägsta nivå till vårdenhet så kommer inte information inrapporterad på dessa att kunna ses i Infektionsverktyget. Antingen kan information då rapporteras in på vårdenhetsnivå eller så måste dessa organisatoriska enheter kopplas till PDL-vårdenheter i HSA.
3.6 Hur gör man för att skicka testdata?
(2012-11-20, uppdaterad 2015-07-02)
Adresser till tjänsterna finns i dokumentet Anslutningsinstruktion Infektionsverktyget.
Beskrivning av respektive tjänst och vilken information som ska skickas med finns i dokumentet Tjänstekontraktsbeskrivning Infektionsverktyget – Registreringstjänster.
Det går att kontrollera att data kommit över till Infektionsverktyget i ett tittargränssnitt (”ImportBrowser”):
http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/ImportBrowserTestData/
samt dagen efter i Infektionsverktygets användargränssnitt (Rapportverktyget):
https://test.infektionsverktyget.sjunet.org/
Om man inte har meddelat förvaltningen HSA-id motsvarande sjukhusnivå går det endast att se att data har kommit till Infektionsverktyget via ImportBrowser men data kommer inte att vara synligt i rapportverktyget.
Testdata ska inte sändas i produktionmiljö på grund av det kan ge felaktig statistik. För produktionsmiljön finns ingen ImportBrowser eftersom den inte har den säkerhet som krävs för att hantera patientdata.
3.7 Behöver man ha åtkomst till Sjunet för att skicka testdata?
(2012-11-20)(Uppdaterad 2019-11-08)
Ja det behöver man. För mer information om Infektionsverktygets testmiljö i QA vänligen se Anslutningsinstruktioner.
3.8 Vilket HSA-id ska anges när man vill ansluta sig till Infektionsverktygets tjänster på nationella tjänsteplattformen?
(2012-11-20) (uppdaterad 2013-02-07, 2014-04-09, 2015-06-22)
Vid Beställning B, anslutning av konsument till Infektionsverktygets tjänster, anges HSA-id för funktionscertifikatet som används vid kommunikation med den nationella tjänsteplattformen. En beställning per miljö behöver göras, d.v.s. en beställning för testmiljön och en för produktionsmiljön.
Vid Beställning D, etablera samverkan mellan konsument och Infektionsverktyget, anges både HSA-id för funktionscertifikatet och HSA-id för vårdgivaren. En beställning per miljö behöver göras, d.v.s. en beställning för testmiljön och en för produktionsmiljön.
Anslutningsdokument för beställning B och D finns här.
SITHS-funktionscertifikat hanteras av regionens lokala SITHS-förvaltning. Det behövs ett funktionscertifikat för testmiljön och ett för produktionsmiljön. Mer information om SITHS finns här.
På denna sida kan man se vilka konsumentcertifikat som går att använda mot vilken instans av tjänsteplattformen:
Fullständig information om tjänsteplattformen (Integration Competence Center – ICC) och tjänstekontrakt finns här.
3.9 Ska kopplingen till Infektionsverktyget gå direkt till den nationella tjänsteplattformen eller via en regional plattform?
(2012-11-20)(uppdaterad 2018-11-09)
Ineras rekommendation är att alla anslutningar till den nationella tjänsteplattformen går via en regional tjänsteplattform. För Infektionsverktyget specifikt gör det ingen skillnad hur en vårdgivare väljer att ansluta sig. Det är alltså inget hinder om det ännu inte finns en regional tjänsteplattform hos den anslutande vårdgivaren. Det kan finnas tekniska fördelar för den lokala delen av anslutningen om denna byggs med hjälp av en regional tjänsteplattform.
3.10 Hur hanteras privata vårdgivare som bedriver regionsfinansierad vård?
(2012-11-20)
Privata aktörer som bedriver hälso- och sjukvård på uppdrag och efter finansiering av kommuner eller region betraktas som egna vårdgivare, vilket innebär att information inte kan delas med dessa. De privata vårdgivarnas information hamnar i en egna ”tårtbitar”. n region kan i avtal kräva att de följer upp sin verksamhet med hjälp av Infektionsverktyget och begära uttagna infektionsverktygsrapporter från den privata vårdgivaren.
3.11 Ska enbart slutenvårdstillfällen skickas som jämförelsetal eller även öppenvårdskontakter?
(2012-11-20) (uppdaterad 2013-02-07, 2015-06-22)
Endast slutenvårdstillfällen ska skickas in via tjänsten ProcessCareEncounter. Socialstyrelsens definition av vårdtillfälle används:
http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=269
Öppenvård, eller öppen specialistvård inom sjukhusvården, anses inte vara ett vårdtillfälle eftersom definitionen av termen innefattar att man skall ha en sängplats. Från öppenvårdskontakter ska övrig information, dvs. ordinationer, diagnoser, laboratoriesvar och åtgärder, skickas in för att ha som jämförelsedata. Registrerade åtgärder används även för att koppla postoperativa infektioner till, dvs. de fyra andra registreringstjänsterna (alla utom ProcessCareEncounter, se tjänstekontraktsbeskrivning) ska användas för både öppen- och slutenvårdskontakter.
Med jämförelsetal avses alltså att alla slutenvårdstillfällen ska skickas in oavsett om patienten har haft en infektion eller inte.
Anslutning av primärvården är idag inte en del av patientsäkerhetsöverenskommelsen.
3.12 Hur hanteras vårdform i Infektionsverktyget?
(2012-11-20)
Om registrerad information, exempelvis en infektion, faller inom start- och slutdatum för ett av patientens befintliga vårdtillfällen antar Infektionsverktyget att den konstaterats i slutenvård, annars, dvs. om det inte finns något vårdtillfälle, i öppenvård. I rapportverktyget finns det möjlighet att filtrera viss uppföljningsinformation på vårdform.
3.13 Vilken terminologi används i Infektionsverktyget?
(2012-11-20) (uppdaterad 2015-06-22, 2019-11-08)
Det finns ett tittargränssnitt där man kan se vilka terminologier och urval ur terminologier som används i Infektionsverktyget.
Adress i testmiljö - över Sjunet: http://test.infektionsverktyget.sjunet.org/Terminologi/
Adress i produktionsmiljö - över Sjunet: https://infektionsverktyget.sjunet.org/Terminologi/
3.14 Enligt tjänstekontraktsbeskrivningen för terminologitjänster skall inte system som använder den vara beroende av tillgänglighet hos tjänsterna under vård av enskild patient. Vad behöver lagras lokalt för att vara oberoende?
(2012-11-20)
I tjänstebeskrivningen för terminologitjänsten finns följande tabell:
14EF2CE5-5B02-45D6-BBB3-10A958BD85A4 | Starturval för val av ordinationsorsak |
5FD548C5-E551-4417-8871-4CC3BA24B6F0 | ATC-trigger för att ange ordinationsorsak |
90E066BB-E1A9-4907-9433-00E849D6A151 | Diagnostrigger. De diagnoser som skall sändas till infektionsverktyget |
8A0C81CC-4D32-484C-B7B7-C5F1F01C59B3 | Åtgärdstrigger. De åtgärder som skall sändas till Infektionsverktyget |
CA29A6CA-3A9F-45E2-90FD-F0459881AF46 | NPU-trigger. NPU-koder för de laboratoriefynd som skall sändas till Infektionsverktyget |
12C61DE8-1CDC-43B2-8AE4-244F18C82D96 | Riskåtgärder för postop inf (kirurgiska åtgärder) |
Starturval (samt underliggande urval med ordinationsorsaker) och ATC-trigger måste lagras lokalt. Om användaren vill ha möjlighet att, direkt vid ordination, göra postoperativa kopplingar behöver även kirurgiska ingrepp lagras lokalt.
Vad gäller diagnostrigger, åtgärdstrigger och NPU-trigger behövs dessa funktionellt endast när en överföring till Infektionsverktyget skall ske. Detta innebär att man inte av tillgänglighetsskäl behöver lagra dem lokalt. De är dock rätt stora kodverk så rekommendationen är att även dessa lagras lokalt av prestandaskäl.
3.15 Vilka riskfaktorer ska rapporteras in till Infektionsverktyget och vilka koder ska då användas? Är det tillåtet att skicka KVÅ-koder för vissa riskfaktorer och Snomed CT-koder för andra?
(2012-11-20) (uppdaterad 2014-04-09, 2015-06-22)
Vilka riskfaktorer som ska rapporteras in och vilka koder som ska användas redovisas nedan. Notera att ”Avlägsnande av endotrakealtub” inte har någon KVÅ-motsvarighet. Observera att det endast är Snomed CT-koderna som leder till en riskperiod i Infektionsverktyget och som används exempelvis för att beräkna måtten riskfaktordygn och förekomster av riskfaktor. Om rapporteringen av riskfaktorerna lokalt görs på en mer detaljerad nivå måste först en lokal mappning göras innan informationen skickas till Infektionsverktyget. Denna lokala mappning måste vara konfigurerbar så att det går att ändra om de nationella kraven skulle förändras, exempelvis om nya behov uppstår. Tabellen visar mappningen mellan SNOMED CT-koder och KVÅ-koder.
Snomed CT-begrepps id | Term | KVÅ-kod | Kodtext |
233527006 | införande av centralvenös kanyl | SP999 | Inläggning av CVK, UNS |
175853000 | avlägsnande av central venkateter | DF007 | Avlägsnande av central venkateter (CVK) UNS |
118961005 | införande i urinvägarna | TKC20 | Direkt KVÅ-motsvarighet saknas eftersom 118961005 Införande i urinvägarna inte bara avser urinblåsan utan införande överhuvudtaget i urinvägarna. TKC20 Kateterisering av urinblåsa är den närmaste motsvarigheten i KVÅ men dock en delmängd av 118961005 varför mappningen ändå är giltig. |
286738000 | avlägsnande av urinkateter | DK021 | Borttagande av urinkateter |
112798008 | inläggning av endotrakealtub | DG017 | Trakeal intubation
|
271280005 | avlägsnande av endotrakealtub |
| KVÅ-motsvarighet saknas |
Utgångspunkt för vilka riskfaktorer som ska registreras i Infektionsverktyget var de som användes i PPM-VRI-undersökningarna. Det är alltså samma riktlinjer som gäller för rapportering till PPM-VRI som gäller för rapportering till Infektionsverktyget.
3.16 Hur ska insättande respektive avvecklande av trachealkanyl registreras?
(2012-11-20)
Trachealkanyl ska registreras på samma sätt som endotrachealtub. Det är ingen skillnad om det är tub eller kanyl vad gäller luftvägsavledningen.
3.17 Kan Infektionsverktyget kopplas/integreras med Pascal?
(2012-11-20)(uppdaterad 2016-11-01)
Infektionsverktyget använder sig av data som skickas med vid en ny ordination av antibiotika i vårdgivarens journalsystem. Pascal är ett system som tillåter vårdpersonal att förskriva recept elektroniskt till dospatienter. Pascal lagrar i sig ingen egen data utan samordnar data från berörda databaser för en angiven patient och visar upp den. Eftersom förskrivning av recept i Pascal sker efter att ordinationen redan gjorts i ett journalsystem finns i nuläget ingen nytta av en integration mot Pascal.
3.18 Ska information om laboratoriesvar överföras direkt från labsystemen eller ska det göras via journalsystemen?
(2012-11-20) (uppdaterad 2013-05-14)
Det är egentligen en fråga för respektive region att bestämma vilken modell de vill ha för sin anslutning. Oftast har den bästa lösningen visat sig vara att använda labsystemet för den informationen, eftersom informationen när den väl nått journalsystemet oftast inte är tillräckligt strukturerad.
Om man vill skicka information direkt från labsystemet utan att gå via journalsystemet kan man behöva en separat anslutning till nationella tjänsteplattformen (eventuellt via en regional tjänsteplattform om man valt det alternativet) med ett separat funktionscertifikat.
3.19 Används alla åtgärder att koppla postoperativa infektioner till?
(2012-11-20, uppdaterad 2015-07-02)
Nej, endast ett urval av åtgärder kommer att visas när du vill göra en koppling. Hur det ser ut i dagsläget kan ses i Terminologi-tittaren i produktionsmiljön: https://infektionsverktyget.sjunet.org/Terminologi/
Urval: riskåtgärder för postop inf (kirurgiska åtgärder) (12C61DE8-1CDC-43B2-8AE4-244F18C82D96)
3.20 Ska vi skicka över tidigare registrerad data när vi är anslutna till Infektionsverktyget?
(2012-11-20)
När anslutningen till Infektionsverktyget är färdigställd börjar överföring av data till Infektionsverktyget från den tidpunkten. Det är dock rekommenderat att skicka tidigare utförda åtgärder eftersom dessa kan användas att koppla postoperativa infektioner till. Om möjligt bör åtgärder från ett år tillbaka skickas eftersom detta är riskperioden för djup postoperativ infektion.
3.21 Vilka tillägg finns för ordinationsorsaker?
(2013-02-07, uppdaterad 2015-07-02)
Vilka ordinationsorsaker som ingår i det nationella urvalet i dagsläget kan ses i Terminologi-tittaren i produktionsmiljön: https://infektionsverktyget.sjunet.org/Terminologi/.
Ordinationsorsaker finns under IVPopUp1.
Det möjlighet att behöriga användare kan logga in och administrera lokala tillägg i urval, dvs. de infektionstyper som är frivilliga att följa upp under samhällsförvärvade infektion. Här ser vi gärna att man har en utsedd representant per vårdgivare. För åtkomst till denna funktionalitet behöver vårdgivare beställa behörigheten till terminologitjänsten genom att skicka ett ärende till Ineras Kundservice. I ärendet anges namn och efternamn samt HSA-id . Observera att ändringar via gränssnittet inte visas direkt i vårdinformationssystemet innan en uppdatering av ordinationsorsaker har hämtats från Terminologitjänsten.
3.22 Vad händer med en postoperativ infektion när den kopplas till en åtgärd?
(2013-02-07) (uppdaterad 2014-04-09)
Även om en postoperativ infektion är registrerad på en annan enhet än åtgärden utfördes på, kommer infektionen att fortsätta vara registrerad på den enhet som registrerade infektionen.
3.23 Kan vi skicka ordinationsorsak utan tillhörande ordination?
(2013-02-07)
Det finns möjlighet i det nationella tjänstegränssnittet att ta emot ordinationsorsaker utan ordination men då krävs att man lokalt gör en lösning för att trigga överföring till Infektionsverktyget. Detta är dock inget krav på att implementera. Ett exempel på en triggermekanism kan vara att en diagnos kan markeras som vårdrelaterad och skickas till Infektionsverktyget utan ordination.
3.24 Hur ska man hantera situationen då man har ordinerat antibiotika mot en urinvägsinfektion men det vid ett senare tillfälle visar sig att patienten hade en lunginflammation som kräver en annan antibiotikaordination?
(2013-02-07)
I de fall då det gäller samma infektionsepisod, dvs. den ordinationsorsak men angav vid ordination 1 var fel, ska man göra en ny antibiotikaordination som avser samma ordinations-orsak som den första ordinationen. Vid den nya ordinationen väljer man redan registrerad infektion. Ett exempel: Vid första ordinationen anger man urinvägsinfektion som ordinations-orsak. Vid andra ordinationen, även fast det visade sig att patienten hade en lunginflammation, ska man ange att ordinationen avser urinvägsinfektionen.
Om det däremot avser en ny infektionsepisod, t.ex. tillkomst av diarré i samband med den första antibiotikaordinationen, ska en ny ordinationsorsak registreras vid den andra antibiotika-ordinationen.
Detta är de nationella rekommendationerna utifrån hur lösningen ser ut i dagsläget. Anledningen är att man inte vill räkna samma infektionsepisod två gånger, vilket innebär två infektioner i statistiken, även om ordinationsorsaken vid den första antibiotikaordinationen visade sig vara fel.
3.25 Kan vi skicka reservnummer till Infektionsverktyget?
(2013-02-07)
Ja, Infektionsverktyget hanterar att reservnummer skickas in.
3.26 Kan vi skicka osignerad data?
(2013-02-07)
I Infektionsverktyget syns det inte om data är signerat eller inte. Ibland kan det finnas anledning att skicka osignerad data för att säkerställa att statistik blir korrekt men detta är en lokal fråga.
3.27 Kan t.ex. information från olika system skickas i olika omgångar eller måste det skickas samlat?
(2013-02-07)
Informationen kan skickas var för sig, i vilken ordning som helst och när man vill. Hanteringen att koppla ihop information görs i Infektionsverktyget.
3.28 Hur hanteras patienter med skyddad identitet i Infektionsverktyget?
(2013-02-07, uppdaterades 2018-11-26)
Information om att en patient har skyddad identitet registreras inte i Infektionsverktyget, Således sker ingen speciell hantering av dessa patienter. Det är dock en lokal fråga om man vill skicka information om patienter med skyddad identitet till Infektionsverktyget eller inte.
Vissa har valt att registrera personerna med skyddad identitet med personnummer XXXXXXXX. Det är bara en person per sjukhus som ska har samma personnummer. T.ex. om ni på "Sjukhuset i Vänsterås" har skickat in en patient med personnummer XXXXXXXX med manligt kön och födelsedatum 1 jan 1960 och "Sjukhuset i Vänsterås" senare anropar med en patient XXXXXXXX med kvinnligt kön och födelsedatum 31 dec 1970 så kommer den befintliga personen med XXXXXXXX knuten till "Sjukhuset i Vänsterås" att uppdateras så att det framöver står att den har kvinnligt kön och är född 31 dec 1970. Om en annan enhet ("Vårdcentralen i Högerås") skickar in en patient med XXXXXXXX så kommer denna patient sparas i databasen som en ny patient och om "Vårdcentralen i Högerås" därefter anropar flera gånger med XXXXXXX så kommer den patienten att uppdateras. Så att skicka in personer med skyddade identiteter på detta sätt är inte givande eftersom all data där patienterna har personnummer XXXXXXXX kommer att hamna på samma person (per enhet), trots att det egentligen gäller flera skyddade personer.
3.29 Ska vi skicka medicinskt ansvarig enhet eller fysisk enhet?
(2013-02-07) (uppdaterad 2013-03-05)
De nationella rekommendationerna är att om det finns en valmöjlighet ska man föredra att skicka fysiska enheten för vårdtillfällen men medicinska ansvariga enheten för all annan information. Med fysisk enhet avses där patienten är fysiskt placerad på avdelningsnivå. I fallet åtgärder skickas företrädesvis den utförande enheten även om det medicinska ansvaret för patienten finns på en annan enhet.
3.30 Vad händer om det sker förändringar i HSA-katalogen, exempelvis att två enheter slås ihop?
(2013-02-07)
Inrapporterad information fortsätter alltid vara kopplad till de HSA-id som de rapporterades in på. I exemplet ovan så beror resultatet alltså på om den nya enheten representeras av en av de tidigare enheternas HSA-id, eller om den får ett nytt id. I det första fallet kommer det även efter sammanslagningen att finnas två olika enheter i rapportverktyget, men på en av dem finns det bara historisk information från innan sammanslagningen, och på den andra kommer all ny information att registreras. Om det istället är så att de sammanslagna enheterna får ett nytt HSA-id kommer man att se tre olika enheter i rapportverktyget. Två av dessa har endast historisk information, och den tredje får nyregistrerad information.
Om en organisatorisk enhet flyttar organisatoriskt och exempelvis byter vårdenhetstillhörighet kommer den att ta med sig sin historiska information så länge den inte också byter HSA-id.
3.31 Ska vi skicka in information om åtgärder, diagnoser, vårdtillfällen oavsett om patienter har fått antibiotika ordinerad eller ej?
(2013-02-07)
Ja! Ni ska skicka all information som registrerats oavsett om patienten har en infektion eller inte. Åtgärder, diagnoser och vårdtillfällen används som jämförelsetal vilket exempelvis innebär att andelen vårdrelaterade infektioner av totala antalet vårdtillfällen kan följas upp.
3.32 Varför ska Clostridium difficile rapporteras in från laboratoriesvar när det ändå är ett val under vårdrelaterade infektioner?
(2013-02-27)
Det korta svaret är att inte alla laboratoriesvar behöver behandlas (patienten kan t ex ha blivit symptomfri) men är intressanta att få uppgift om ändå, eftersom förekomsten har samband med flera faktorer (t ex högt antibiotikatryck, lokal smittsamhet).
Clostridium difficile har varit ett önskemål (krav) att ha med i Infektionsverktyget redan från SKLs expertgrupp år 2009. Clostridium difficile har både ett samband med högt antibiotikatryck på såväl patienten som på vårdenheten. Det är också ett problem avseende smittsamheten på den lokala enheten.
Uppgiften om Clostridium difficile kan fås via både antibiotikabehandling och laboratoriesvar som trigger. Clostridium difficile behöver fångas på båda dessa sätt eftersom vi dels vill fånga alla fall, och dels vill veta i vilken andel kända fall även behandlas med antibiotika.
Vissa fall fångas via laboratorieundersökning men alla dessa behöver inte ha antibiotika, de kan t ex ha blivit symptomfria. Andra fall kan möjligen pga epidemiologiska situationen bedömas ha Clostridium difficile (pga omgivande fall på samma sal t ex) och det är då enligt uppgift inte precis alla som provtas innan behandling. Dock, även om alla skulle provtas, så räcker det med behovet att veta i vilken grad antibiotikabehandling används, för att vilja registrera behandlingar av Clostridium difficile. Se även Figur 3.32
3.33 Hur ofta måste vi skicka information om positiva laboratoriesvar? Räcker det om vi skickar exempelvis en gång i veckan?
(2013-05-14)
Det är upp till varje region att välja hur ofta man vill rapportera in information. Information görs tillgänglig för uppföljning dagen efter att den rapporterats till Infektionsverktyget.
3.34 Finns det ett användargränssnitt där man manuellt kan registrera data, exempelvis för att registrera positiva laboratoriesvar?
(2013-05-14)
Nej, det finns inte någon funktion som stödjer manuell inmatning.
3.35 Hur skapas organisatoriska hierarkin i rapportverktyget?
(2013-05-14, uppdaterad 2015-07-07, uppdaterad 2018-11-09)
Nivå 1: Län
Läggs in manuellt. Introducerades i samband med den tekniska utvecklingen av nationell uppföljning.
Nivå 2: Vårdgivare
Läggs in manuellt.
Nivå 3: ”sjukhusnivå” (för vissa regioner används division eller motsvarande här)
Läggs in manuellt. Koppling till nivå 2 sker också manuellt.
Nivå 4: Vårdenhet (PDL)
Kopplas till nivå 3 enligt HSA-hierarki. Infektionsverktyget söker uppåt i HSA-trädet för att hitta ovanliggande nivå 3-enhet. Kopplingen mellan nivå 3 och 4 görs alltså med hjälp av distinguished name (DN).
Nivå 5: Organisatorisk Enhetsnivå (avdelning, mottagning m.m.)
Detta är den lägsta nivå man kan följa upp information på. Inskickad information markeras med hsa-id:n från denna nivå. Koppling till nivå 4 sker med hjälp av PDL-markeringar (HSA-hierarki ignoreras).
3.36 Hur ska vi hantera situationen då vi inte har någon motsvarighet till ”sjukhusnivå”?
(2013-05-14, uppdaterad 2018-11-09)
Om det inte finns någon motsvarighet till ”sjukhusnivån” så får vårdgivarnivån dubbleras vilket innebär att det alltid kommer att se ut som att det finns fem nivåer att följa upp inrapporterad data på i Rapportverktyget.
3.38 Finns det mall- och exempelmeddelanden för de olika tjänsterna?
(2013-05-14, uppdaterad 2015-07-07)
Tjänstekontrakten kan laddas hem i zip-format från bitbucket:
Infektionsverktygets tjänstedomän – riv.processdevelopment.infections:
Terminologitjänstens tjänstedomän – riv.informatics.terminology
Mall- och exempelmeddelanden kommer med i zip-filen, exempelvis:
/ schemas / interactions / ProcessActivityInteraction / Mall Activity.xml
3.39 Hur gör man om två ordinationer ska kopplas till samma ordinationsorsak?
(2013-05-14)
Vid första ordinationen väljer användaren aktuell ordinationsorsak i journalsystemet. Registreringen skickas in via tjänsten ProcessPrescriptionReason:
Om ordinationsorsaken är en vårdrelaterad eller samhällsförvärvad infektion kommer denna att ha ett unikt id i (lokalt id) i parametern $$tillståndsid.
Om ordinationsorsaken är antibiotikaprofylax kommer denna att ha ett unikt id (lokalt id) i parametern $$aktivitetsid.
Ordinationen kommer att ha ett unikt id (lokalt id) i parametern $$ordinationsid.
Vid det andra ordinationstillfället väljer användaren ”tidigare registrerad ordinationsorsak” i journalsystemet. I tjänsten ProcessPrescriptionReason skickas registreringen in enligt följande:
Samma unika id anges i parametern $$tillståndsid alternativt $$aktivitetsid som vid den första registreringen.
Ett nytt unikt id anges i parametern $$ordinationsid (eftersom detta är en ny ordination). Detta resulterar i att det kommer att finnas två ordinationer kopplade till samma ordinationsorsak.
Observera att om samma unika id anges i parametern $$ordinationsid som vid den första ordinationen kommer denna att skrivas över och det kommer endast att finnas en ordination kopplad till ordinationsorsaken.
Vad gäller tidpunkterna för ordinationerna rekommenderas att följande anges i parametrarna $$registreringstidpunkt_ordinationstidpunkt samt $$registreringstidpunkt (illustreras i kap 12 i anslutningsinstruktionen):
ordination 1
$$registreringstidpunkt_ordinationstidpunkt: tidpunkten då ordination1 registrerades
$$registreringstidpunkt: lämna tomt
ordinationstidpunkten för Ordination1 kommer att användas som registreringstidpunkt för ordinationsorsaken
ordination 2 (refererar tillbaka till samma orsak som ordination 1)
$$registreringstidpunkt_ordinationstidpunkt: tidpunkten då ordination2 registrerades
$$registreringstidpunkt: lämna tomt
registreringstidpunkten för ordinationsorsaken kommer att vara oförändrad
3.40 Kan vi skicka in diagnoskoder från KSH97-P till Infektionsverktyget?
(2013-05-14)
Nej, dessa koder finns inte med i Terminologitjänstens diagnosurval och tas således inte emot av Infektionsverktyget.
3.41 Kan det finnas koder från olika kodsystem när vi hämtar ett urval från terminologitjänsten?
(2013-05-14)
Ja, i ett och samma urval kan det finnas koder som tillhör olika kodsystem. Exempelvis när starturval för ordinationsorsak hämtas finns Snomed CT-koder samt koder från det lokala kodsystemet ”IV Annan”.
3.42 Var kan vi hitta information om hur vi ska tolka fel i svaret när vi skickar data via tjänsterna?
(2014-04-09)
Information om felhantering finns i tjänstekontraktsbeskrivningarna.
För de felkoder som tjänsteplattformen skickar ut, exempelvis ”VP004 No Logical Adress” finns dessa beskrivna via följande länk:
https://skl-tp.atlassian.net/wiki/display/NTJP/FAQ+Teknik#FAQTeknik-Felkoder
3.43 Varför finns svampmedlet Nystatins ATC-kod (A07AA02) inte med i Infektionsverktygets ATC-triggerlista?
(2015-01-20)
Svampmedlet Nystatins ATC-kod (A07AA02) fanns från början med i triggerlistan men det beslutades i förvaltningsgruppen att ta bort det.
3.44 Hur gör man för att lägga till ny vårdgivare/sjukhus?
(uppdaterat 2024-12-19)
Säkerställ att vårdgivaren kan skicka in till Ineras Kundservice, till Infektionsverktygets förvaltning. Kontrollera att vårdgivaren är ansluten till den nationella tjänsteplattformen och Infektionsverktygets tjänstekontrakt. Om vårdgivaren inte har en anslutning ansöker du om detta genom att följa instruktionerna på följande länk: https://www.inera.se/kundservice/bestall--andra/bestall-och-andra-anslutning-till-nationella-tjansteplattformen/
Meddela den nationella förvaltningen om att ni önskar lägga till ny vårdgivare, det gör ni via Ärende - Användarstöd - Inera
Viktigt att ni skickar med information om namn på den nya vårdgivaren samt fullständigt HSA id.
I svaren till frågorna 3.36 och 3.37 kan ni läsa om hur den organisatoriska hierarkin i Infektionsverktyget skapas.
[1] Se Regelverk för uppföljning i rapportverktyget, sid 26 (avsnitt 2.7 Vårdtillfällen).
[2] Mer information om sidan ” Koppla postoperativa infektioner” finns i Infektionsverktyget - Användarhandledning rapportverktyget, sid 25 – 27 (avsnitt 6 Koppla postoperativa infektioner).
[3] Iurvalet för VGR och Region Uppsala finns även Urinvägsinfektion, som återstod från piloterprojekten, som antingen kan vara vårdrelaterade eller samhällsförvärvade infektioner.
| Expandera | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|