framtida idealbild eller tillstånd för en eller flera organisationer att sträva mot

Vision för e-hälsa: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

En vision bör vara kort, högst två meningar.

Försök vara så konkret som möjligt och undvik ord som kan tolkas på fler sätt.

Tänk på att visionen ska kunna brytas ner i mål och bör därför vara tidsatt.

Visionen bör vara ambitiös, men inte onåbar.

resultat som ska uppnås vid en viss tidpunkt

Höja produktiviteten genom ökat ärendeflöde från 5 ärenden per dag/medarbetare år 2017 till 7 2018.

En sömlös vård och omsorg där medarbetare i vård och omsorg har tillgång till processbaserade verktyg för att stödja smidiga vårdövergångar och kunna kommunicera säkert och digitalt inom och mellan vårdgivare och med myndigheter. Med undermålet: Vid utgången av 2019 har alla Landsting och regioner anslutit sina kärnsystem till elektronisk remiss.

Mål bör ha följande egenskaper:

·  Specifikt, tydligt och konkret, exempel äta näringsrik frukost varje morgon.

·  Mätbart, tid, kvantitet och kvalitet, exempel varje frukost ska innehålla gröt. Indikatorer används för mätning.

·  Accepterat, Jag vill göra det.

·  Realistiskt, det är möjligt att göra detta för mig.

·  Tidsatt, realistiska tidsram, exempel jag ska uppnå mitt kortsiktiga mål om 2 veckor och mitt långsiktiga inom 5 veckor.

Arkitektur kan innehålla övergripande mål som inte är tidsatta eller mätbara. Dessa används ofta för att beskriva en organisations uppdrag eller mission. Övergripande mål kan brytas ned för att bli mer specifika.

Mål kan vara beroende av, eller relatera till varandra.

mätbar egenskap eller resultat av en verksamhet

20 ärenden per dag och person.

90% anslutna system.

87 Nöjd kund index.

Indikatorer används tillsammans med mål för att definiera hur de mäts. Notera dock att det kan finnas mål som inte är mätbara, framförallt om de är mål på hög nivå.

Indikatorn talar om hur något mäts, dvs i vilken enhet, och kan också innehålla ett värde/mätetal om Indikatorn är resultatet av en mätning eller definition av ett mål. 

Indikatorn är en viss egenskap som säger någonting om exempelvis resultat i en verksamhet.

Målen innehåller indikatorer vid definierade tidpunkter.

Ett vanligt exempel på indikatorer är Key Performance Indicators (KPI), eller Nyckeltal på Svenska.

något en verksamhet behöver kunna för att nå önskat resultat

Verksamhetsstyrning och ledning.

Krishantering och beredskap.

Maskinlärning för diagnosticering.

Förmågor används ofta för att beskriva ett önskat läge, vilket innebär att en verksamhet behöver förändras för att få den nya förmågan.

Detta innebär att förmågorna behöver kopplas till mål och indikatorer.

Förmågor har också en koppling till den eller de organisationer som behöver förmågan samt de medel som säkerställer att förmågan uppnås, exempelvis processer, tjänster, tekniska system mm.

En komplett beskriven förmåga har alltså både indikatorer och kopplingar till andra element som tillsammans berättar hur bra verksamheten är på att utföra förmågan.

Förmågor kategoriseras ofta enligt abstraktionsnivå eller vilka medel som används för att uppnå dom. Exempelvis nämns så kallade verksamhetsförmågor eller tekniska förmågor.

Detta innebär att förmågor kan relatera till varandra och brytas ner.

Förmågor visualiseras ofta i ”förmågekartor” eller ”förmågeträd”. Tänk på att det är viktigast att beskriva förmågor inom de områden som har förändringsbehov. Övriga områden kan lämnas tomma eller bara täckas ytligt.

Tänk ”XX behöver förmågan att....” eller ”förmågan till...” när du formulerar förmågor.

individer, team, organisation, eller klasser av dessa, som har intresse av systemet som ska beskrivas med hjälp av ramverket

angelägenhet som är relevant för en eller flera aktörer

Hur säkerställs den enskildes möjlighet att kontrollera sitt journaldata?

Hur kan processen för bokning av besökstider förbättras?

Hur kan första linjens vård automatiseras med hjälp av AI?

Hur uppfylls och rapporteras efterlevnad av kraven i GDPR?

Vilken roll bör 1177 Vårdguiden ha i framtidens hälso- och sjukvård och omsorg?

Hur säkerställs nationell skalbarhet i den framtida lösningen?

Intressen utformas som frågor som arkitekturen ska svara på.

Det kan omfatta både problemställningar och möjligheter, dvs både positivt och negativt laddade frågor.

Intressen utformas ofta tidigt i arkitekturprocessen då de hjälper till i arbetet att välja vilka typer av element och vyer som arkitekturen ska omfatta.

Intressen hittas ofta i projektdirektiv eller förstudierapporter och är därmed viktiga i kommunikation med projektledare och styrgrupp.

villkor som ska eller bör uppfyllas

Krav används i arkitekturarbete för att textuellt beskriva villkor som är svåra att fånga i modellbaserad form.

Exempelvis så kan aktiviteterna och sekvensen i en önskad process beskrivas med en modell, medan villkoren för hur snabbt processen ska utföras, eller när den ska utföras beskrivs med krav.

Därmed handlar krav ofta om icke-funktionella aspekter i arkitekturen.

Krav beskrivs som modellelement med en titel och beskrivning, samt ytterligare attribut om så önskas.

Dessa krav kan sedan relateras till andra element i arkitekturen, såsom processer, tjänster mm.

vägledande uttalande som bör följas

Exempel från eSams Principer för Digital Samverkan:

Utgå från medborgarnas livshändelser

Delegera mandat och ansvar

Låt digitala kanaler vara det primära alternativet

Återanvänd redan inlämnad information

En princip har alltid följande attribut:

·  Titel – Kort namn på principen

·  Beskrivning – Beskrivande text om vad principen är

·  Motivering – Text som beskriver syftet med principen

·  Konsekvens – Text som beskriver vilka konsekvenser principen har för arkitekturen

Utöver dessa attribut så kan principen kopplas till olika element i arkitekturen för att indikera var principen gäller. Alla typer av element kan länkas vilket gör att principer kan gälla både strategiska, verksamhet och tekniska element.

Om det finns fler konsekvenser som har påverkan på olika delar av arkitekturen så kan dessa representeras som Krav vilka länkas till respektive del.

extern faktor som avgränsar arkitekturen

Lagar och regler såsom GDPR.

Finansiella begränsningar såsom maximal budget.

Verksamhetsrelaterade begränsningar såsom verksamhetsområden eller aktörer som omfattas/inte omfattas.

Tekniska begränsningar såsom maximal bandbreddsutnyttjande eller var data inte får lagras.

Begränsningar avgränsar friheten i utformningen av arkitektur.

Begränsningar är oftast givna innan arkitekturarbetet startar och måste beaktas av arkitekter när lösningar beskrivs.

Begränsningar beskriver ofta vad arkitekturen inte får innehålla, men lämnar övrigt öppet för arkitekten att utforma.

Begränsningar är ofta lika icke-funktionella krav, men formulerade på en övergripande nivå.

mätbar effekt av en förändring vilken uppfattas som positiv av en eller flera intressenter och som bidrar till ett eller flera verksamhetsmål

Exempel från Vägledning för Nyttorealisering:

·  Kortare ledtider för sökande

·  Bättre kvalitet i beslutsunderlaget

·  Frigjord arbetstid

·  Högre servicenivåer

·  Bättre informationskvalitet

Termerna Effekt och Effektmål är också tillåtna att använda enligt Rikstermbanken.

En nytta har alltid ett kvantifierbart värde uttryckt i pengar, resurser eller kvalitetsmått (tid, volym, nöjd kund etc.).  Det kvantifierbara värdet beskrivs med elementet Indikator.

Nyttor och Mål är närbesläktade, men representerar perspektiven framtid och nutid. Mål används för att sätta framtida, önskade effekter medan Nyttor används för att beskriva utfallet av en genomförd förändring.

Beskriver ett nuvarande eller framtida tillstånd i en organisationen, av vilken storlek som helst, med människor, organisationer och stödsystem.

Varje ruta i en matrisorganisation kan utgöra en strukturell fas. Ett större initiativ inom en organisation, t.ex. Säker Läkemedelskedja. Större förvaltningsobjekt.

Temporal fas: Closed Loop 2021, Closed Loop 2023

En fas existerar under en begränsad angiven tidsperiod och syftar till en sammanhållen förmågeutveckling under denna period. Fasen knyter ihop vision, mål och förmågor med relevanta delar av lösningsarkitekturen. För arkitekter innebär faser en möjlighet att definiera, planera och följa upp arkitekturens realisering över tid i sk färdplaner (roadmaps).

En fas kan brytas ner i temporala och/eller strukturella delar. Temporala del beskriver fasens tillstånd vid en viss tidpunkt. Strukturell del beskriver tillståndet hos en avgränsad strukturell del av fasen.

Det existerar inga direkta relationer mellan fas och arbetspaket. Däremot är de indirekt relaterade genom de leveranser som resulterar från arbetspaketen. Leveranserna relaterar till förmågehöjningar som i sin tur relaterar till fas. Det innebär att flera arbetspaket indirekt kan bidra till en och samma fas, men också att flera faser kan uppvisa en ny förmåga som ett resultat av ett och samma arbetspaket.