Versions Compared

Key

  • This line was added.
  • This line was removed.
  • Formatting was changed.
Comment: uppdaterade T-boken över tiden samt deltagare i framtagandet av REV D


T-bokens tekniska arkitektur

Styrande principer, vägledande exempel och teknisk referensarkitektur

för vård och omsorg


Revision D

ARK_0019

2020-12-08


...

T-boken kommer att vara ett av underlagen när Arkitektur och regelverk inom Inera granskar de nationella projekt och förvaltningsobjekt som pågår för att realisera strategin för nationell eHälsa. En stor fördel som har uppnåtts genom medverkan från kommunrepresentanter är därmed den ökade möjligheten att de nationella projekten och förvaltningsobjekten inom ramen för Inera på sikt även följer en teknisk arkitektur som passar kommuner.

Utgångspunkten för arbetet med den tekniska arkitekturen har varit vård och omsorg. T-boken är en del av det arbete som drivs inom Arkitektur och regelverk inom Inera.  

Förord till Revision D

...

  • e-tjänster för invånare, företagare och utförare behöver integreras med informationskällor och verksamhetssystem inom myndigheter
  • e-tjänster för såväl invånare som professionen behöver sammanställa uppgifter om den enskilda invånaren baserat på informationskällor spridda över många organisationer och IT-system
  • offentliga och privata aktörer inom vård och omsorg behöver integrera sina system med statliga myndigheters e-tjänster (t ex Socialstyrelsen, Försäkringskassan och eHälsomyndigheten)
  • medarbetare behöver e-tjänster som spänner över flera informationskällor och verksamhetssystem
  • offentliga och privata aktörer inom vård och omsorg behöver utbyta information eller nå skalfördelar, såsom ekonomiska stordriftsfördelar, genom att dela e-tjänster
  • medarbetare inom olika organisationer behöver meddela sig med varandra elektroniskt rörande gemensamma ärenden på ett säkert och robust sätt

...

Intressent

Behov

Har uttryckts av

Projekt och förvaltningar av regionala och nationella
e-tjänster för invånare och medarbetare

Att kunna förlita sig på regionala och nationella standardiserade och konsoliderade integrationsgränssnitt för de integrationer som behöver göras mot vård- och omsorgsgivarnas system.

Att det finns förvaltningar, processer och plattformar som ger repeterbarhet, effektivitet, säkerhet och robusthet när nya integrationsgränssnitt ska realiseras.

Att en leverantörsoberoende spelplan för en federerad säkerhetsarkitektur för följsamhet mot patientdatalagen och Socialtjänstlagen är beskriven.

Flera nationella projekt och förvaltningsobjekt.

Förvaltning av nationella standarder

Att nya standarder för samverkan kan införas successivt. Att etablerade samverkan inte blir ett hinder för att utveckla standarder utgående från nya krav rörande säkerhet, interoperabilitet och kvalité.

Arkitektur och regelverkingens förvaltning av RIV Tekniska Anvisningar,

Andra nationella förvaltningsobjekt

Vård- och omsorgsgivares IT-förvaltningar.

Att det finns ett nationellt standardiserade, förvaltade och driftsatta integrationsgränssnitt för integration mot tjänster som är gemensamma för alla vård- och omsorgsgivare, så som för de nationella projekten inom ramen för Inera, myndighetstjänster etc. Det är en nödvändighet för att systemleverantörerna ska se strategiskt på att integrera med den framväxande nationella arkitekturen.

Att det lokala IT-stödets struktur och sammansättning kan förändras genom lokala beslut, utan att det krävs nationell samordning/fastlåsning som resultat av att befintligt IT-stöd är integrerat med omgivningen.

Att säkerhetsarkitekturen för följsamhet mot PDL och SOL är etablerad såväl lokalt som regionalt.

IT-arkitekter hos huvudmän.

Samverkansorganisationer såsom Sambruk

Flera samverkansorganisationer, såsom Sambruk, arbetar aktivt med arkitektur för kommuner. Sambruk har bland annat producerat intellektuellt kapital i form av handledningar och riktlinjer för en kommuns hela verksamhetsområde (e-arkitektur). I dessa handlingar är mötet med medborgaren och kommunikation med myndigheter väsentliga.


http://www.sambruk.se/

...

Runtom i landet finns det ett stort antal kvalitetsregister inom sjukvården som innehåller information om diagnoser, åtgärder och utfall av olika klinikers vårdarbete. Denna form av data ger varje enskild klinik möjlighet att jämföra sig med riksgenomsnittet, diskutera och analysera internt och vid behov vidta kvalitetsförbättrande åtgärder. Insamling av data till kvalitetsregister av olika slag är i dag belastande för vård- och omsorgspersonal. Samtidigt ökar insikten av värdet och därmed uppstår ytterligare krav på datainsamling.

...

Utmaningarna inom IT-området kan mötas genom utveckling av förmågor (capabilities) inom tjänstehantering (IT Service Management, ITSM), arkitektur och (tjänste)förvaltning. Arkitekturen har en betydande roll i utvecklingen av tjänster, processer och system i perspektiven verksamhet, information, teknik och säkerhet.

Eftersom de olika delarna påverkar varandra måste helheten, Enterprise Architecture, och sambanden mellan de olika perspektiven adresseras oavsett viket av dem som är i fokus för stunden.

...

När det gäller tjänstehantering är det mest använda ramverket, internationellt sett, ITIL v3 (IT Infrastructure Library version 3) Därför är det viktigt att den tekniska arkitekturen harmonierar med ITIL, utan att för den skull förutsätta att ITIL används. Ramverket ITIL är uppdelat i fem faser:

  • Tjänstestrategi, Service Strategy (ITIL v3)
  • TjänsteutformningService Design (ITIL v3)
  • Tjänsteöverlämning, Service Transition (ITIL v3)
  • Tjänstedrift, Service Operation (ITIL v3)
  • Kontinuerlig tjänsteförbättring, Continual Service Improvement (ITIL v3)

En bärande tanke med ITIL är att tjänster ska kunna hanteras genom hela livscykeln. Tjänstehantering i sig definieras som en uppsättning specialiserade organisa­toriska förmågor som kan skapa värde för verksamheten i form av tjänster. För att uppnå de fördelar som eftersträvas måste det finnas processer, styrning och ledning som säkerställer och kvalitetssäkrar arbetet.

...

  1. Verksamhetens företrädare uttrycker de behov som finns.
  2. Tjänstestrategiprocessen verkar utifrån den så kallade Tjänsteportföljen med att definiera marknaden, utveckla tjänsten, utveckla strategiska tillgångar samt förbereda införandet. Processens resultat är styrande för arkitekturprocessen.
    I Tjänstestrategiprocessen fångas också behoven från verksamheten upp och beskrivs. Uttryckta behov av servicenivåer, kvalitetsaspekter och andra parametrar dokumenteras och hanteras. Om det behövs tas användningsfall fram för att underlätta utvecklingsprocessen. Behoven vägs och bedöms mot gemensamma policyer och principer som är förankrade i verksamheten.
  3. Programkontoret analyserar, designar och utvärderar alternativ samt köper in och/eller utvecklar lösningar. I denna process levererar arkitekturen underlag i form av referens- och lösnings-arkitekturer för vidare bearbetning i de ingående underprocesserna. Ett uppdrag kan behöva itereras, det vill säga växla, mellan arkitekturprocessen och programkontoret flera gånger innan ett fullgott resultat uppnås. Arkitekturfunktionen granskar arbetet för att säkerställa att det följer referens- och lösnings­arkitekturer.
  4. Tjänsteöverlämning kan liknas vid ett stafettlopp; en överlämning av stafettpinnen (Release) från Tjänsteutformning till Tjänstedrift. Här gäller det att kombinera snabbhet och säkerhet för ett bra resultat. För­ändrings­kraven som kommer från programkontoret resulterar i lösningar som kan användas i den operativa miljön. I den mån arkitektur­ella beskrivningar finns på plats och är användbara kan det hanterade upp­draget gå vidare, i annat fall måste det till insatser från arkitekturfunktionen för att få fram nödvändiga underlag. Ett viktigt verktyg för att arkitekturfunktionen på ett effektivt sätt ska kunna granska projekt och operativ verksamhet är den så kallade konfigurationsdatabasen. Strukturen i databasen bör ägas av arkitekturfunktionen medan processen för Hantering av tjänstetillgångar och konfigurationer  ( Service Asset and Configuration Management (ITIL v3)) ansvarar för instanseringen. Uppdatering sker i huvudsak av processen för Release och driftsättningshantering (Release and Deployment Management (ITIL v3)) Konfigurations­data­basens struktur och instansering hjälper till att identifiera relationer mellan olika konfigurationsenheter vilket är ovärderligt i support­situationer, för­ändrings­hanteringens analys av en föreslagen ändrings inverkan på infra­struktur och/eller processer samt som underlag för kostnads­beräkning av de tjänster som utvecklas.
  5. Tjänstedrift kan liknas vid IT-avdelningens fabrik. Här levereras IT-tjänster enligt avtalade Tjänstenivåmål. Den stora utmaningen i Tjänste­driftprocessen är att hitta en god balans mellan 
    • internt fokus i förhållande till externt
    • fokus på stabilitet i förhållande till fokus på tillmötesgående
    • fokus på kvalitet i förhållande till fokus på kostnad
    • fokus på reaktivitet i förhållande till fokus på proaktivitet
  6. Tjänsteförvaltningsprocessen kontrollerar utfallet mot börläge och återkopplar bakåt till lämpliga processteg. Strategiska och taktiska inriktningsbeslut omsätts till en användbar planering. Tjänste-förvaltningens aktiviteter utförs givetvis på redan realiserade objekt. Modellen visar Förvalt­ningsprocessens positionering ur ett styrningsperspektiv.
  7. Tjänsten avslutas och livscykeln är fullbordad.

...

Observera att semantisk bryggning av information till vårdens referensmodell förutsätter en nationell förvaltning av anpassningstjänster.

  • Befintliga system behöver anpassas till nationella tjänstekontrakt. Detta kan göras av leverantörer direkt i produkten, eller genom fristående integrationskomponenter (”anslutningar”). En anslutning bör ligga nära (logiskt vara en del av) det system som ansluts, oavsett om det är i rollen som konsument eller producent för anslutningen som genomförs.
  • Interoperabla standarder för meddelandeutbyte tillämpas, så att integration med till exempel en Web Service kan utföras utan att anropande system behöver tillföras en för tjänsteproducenten specialskriven integrationsmodul (s.k. agent).

...

E-tjänster till invånare levereras genom nationella, regionala och lokala kanaler. Ett exempel på en nationell kanal för e-tjänster inom vård och omsorg är 1177 e-tjänster, som kanaliserar e-tjänster för kontakt mellan invånaren och vård- och omsorgsgivare. Visionen för e-tjänstekanaler är att varje kanal ska ge invånaren en sammanhållen användarupplevelse – oberoende hur många parter som försörjer kanalen med e-tjänster. Målbilden för varje e-tjänstekanal är en ”virtuell portal”, där lokalt, regionalt och privat utvecklade e-tjänster kan inordnas och ge samma användarupplevelse som om de vore en del av en för kanalen central portalinfrastruktur. Vård och omsorg ges därmed möjlighet att som komplement till programstyrd utveckling av nationella e-tjänster ta tillvara innovationskraften på marknaden och hos huvudmännen.

...

Figuren illustrerar ett exempel på anslutningsarkitektur i federation med lokal (inom huvudman) instans av referensarkitekturen, där integration sker över internet och Sjunet. (Observera att federation här syftar till informationsutbyte. Federation i syfte att stödja navigering mellan e-tjänster över huvudmannagränser (SAML, SSO) är en frågeställning som är oberoende av detta exempel, men som också täcks av IT6.)

Grundläggande egenskaper i arkitekturen:

...

Revision

Viktiga förändringar

Revision A, 2007

Första utgåvan av T-boken

Revision B, 2011

-       
  • Nya inledande kapitel (1-2). Arbetet har genomförts i samverkan mellan kommuner och landsting.
-       
  • Omarbetad struktur, med inspiration från Togaf 9
-       
  • Tekniska styrande principer har tillkommit. Tidigare fanns principer enbart från den gemensamma T-boken.
-       
  • T-bokens sammanhang är beskrivet. Det har tydliggjorts att anvisningar och detaljerade regler för styrning ligger utanför T-boken.
-       
  • Landstingsvård och Kommunal omsorg omfattas av T-boken (tidigare enbart landstingsvård)
-       
  • RRR:er har ersatts med styrande principer och referensarkitektur.
-       
  • T-boken täcker nu också e-tjänsteutveckling
-       
  • Ett antal nya element och begrepp i arkitekturen har tillkommit. De viktigaste är Stödtjänst, Partneringång/utgång, aggregerande tjänst och engagemangsindex.
-       
  • Delar av en anslutningsarkitektur för huvudmännen är belyst, liksom huvudmännens system som tjänstekonsumenter.
-       
  • Detaljer kring tjänsteinteraktionstyper och tjänstekontrakt är utlyft till översiktsanvisningen för RIV Tekniska Anvisningar version 2.
-       
  • Delar av arkitekturen som relaterar till lagtolkningar och regelverk för PDL har lyfts ut (detaljerade typanvändningsfall) och planeras få styrning genom kommande ställningstaganden från Arkitektur och regelverk.
-       
  • Detaljerade typanvändningsfall har ersatts med typ-flödesmodeller i t-bokens verksamhetsvy.
-       
  • En stödtjänst för nationellt patient-/individ-index har tillkommit, i syfte att stödja vårdgivar- och invånartjänsters behov av att skapa nationella översikter av individens engagemang.
Revision C, xxxx2019
  • Revision C publiceras som ett Confluence-dokument.
  • Logotyper har bytts ut.
  • Texter i fotnötter har inkluderats i den löpande texten.
  • Alla referenser till Center för EHälsa i samverkan (CeHis) har tagits bort. I de flesta fall refereras nu istället Inera.
  • Alla referenser till VIT-boken har tagits bort.
  • Revision C har ett större fokus mot teknisk arkitektur genom att vissa verksamhetsperspektiv och avsnitt om verksamhetsvyn kortats ner. 
  • Inaktuell referenser har tagits bort eller, där det är möjligt, förändrats att referera aktuell information. Det gäller ex genomgående för gamla referenser till "Nationell IT-strategi för vård och omsorg" och "Nationell eHälsa". 
  • Vissa avsnitt som beskriver T-boken självt snarare än arkitekturen har kortats ner. Vissa konceptuella figurer har tagits bort. 
  • I det fall T-boken refererar tjänster som har realiserats efter det att Revision B publicerades har beskrivningarna anpassats till de nu befintliga tjänsternas utformning. Det gäller exempelvis hur Engagemangsindex kan och får nyttjas.
  • För detaljer kring t ex domännamnsättning refereras externa anvisningar.
  • Avsnittet om "Lokalt driven e-tjänsteutveckling för invånartjänster" har idag ingen användning och har tagits bort.
  • Avsnittet med vägledande exempel för replikering av engagemangsindexinformation har tagits bort eftersom det baserades på tjänstekontrakt som inte längre är i bruk. 
  • Databasschemat för Tjänsteadresseringskatalogen har uppdaterats till den som idag är aktuell i SKLTP.
  • Ordlistan i dokumentet har krympts till de som är specifika för T-boken. För övriga arkitekturella termer hänvisas till en extern ordlista.
  • Begreppet Källsystemsadressering införs i tillägg till Verksamhetsbaserad adressering.


Bilaga – Ordlista och förkortningar

...

T-boken version A

Namn                                                                    Organisation, Län
Sara MeunierCarelink
Anders Börjesson Landstinget i Värmland
Johan Eltes Callista Enterprise
Kurt Helenelund Metamatrix
Lennart ErikssonStockholms Läns Landsting
Anders Norr Landstinget i Östergötland
Per Torlöf Region Skåne
Jan EdmanLandstinget i Västmanland
Tommy Rigo Västra Götalands regionen
Staffan Dahlin Västra Götalands regionen
Per-Arne Lundgren Region Skåne
Torbjörn Ivarsson Region Skåne
Qemajl Imeri Stockholms Läns Landsting
David Lindahl Landstinget i Kalmar
Gunnar Klein Objektfabriken/KI
Peter AlvinssonStyrgruppordförande Nationell Arkitektur –RRR
Sara MeunierProjektledare Nationell Arkitektur – RRR

T-boken version B

Blomberg, MagnusJönköping kommun, Jönköping  
Eltes, Johan     Konsult, Center för eHälsa i samverkan
Eriksson, Lennart        Konsult, Center för eHälsa i samverkan
Gabrielsson, Stig Luleå kommun, Norrbotten
Granström, Anders    Luleå kommun, Norrbotten
Jessica IsegranVästra Götalandsregionen
Kartman, Gunnar Karlstads kommun, Värmland
Lindahl, David  Landstinget Kalmar
Mannerhagen, Peter   Västerås stad, Västmanland
Meunier, Sara     Center för eHälsa i samverkan
Norr, Anders                              Landstinget i Östergötland

Nygren, Åke                                                      

Leksands kommun, Dalarna
Palmgren, Ulf    Stockholms läns landsting
Svensson, Peter         

Landstinget i Blekinge

Svensson, StefanStockholm Stad, Stockholm
Wedin, Roy     Sjuhärad kommunalförbund, Västra Götaland

T-boken version C

Björn Hedman Inera AB

Lars Erik Röjerås       

Inera AB
Ranjdar Fallyih   Inera AB
Rolf Rönnback      Inera AB

T-boken version D

Anders MalmrosInera AB
Stig CarlssonInera AB
Bengt-Göran AnderssonInera AB
Fredrik RosengrenInera AB

       

                 

...