| Expandera | ||
|---|---|---|
| ||
Informationssystem där aktörens agerande leder till automatiskt informationsutbyte med andra system (tjänsteproducenter). Tjänstekonsumenten är alltså ett IT-system som initierar ett specifikt informationsutbyte. |
...
| Expandera | ||
|---|---|---|
| ||
Tjänsteproducenter uppvisar ett tekniskt gränssnitt som möjliggör för tjänstekonsumenter att genom frågemeddelanden förändra eller begära information. |
| Expandera |
|---|
Det motsvarar begreppet _Utförare_ i RIV Tekniska anvisningar.
...
När ett tjänstekontrakt installeras i en tjänsteplattform skapas en virtuell tjänst.
| Expandera |
|---|
===Virtuell tjänst===
Integrationstjänst i en tjänsteplattform som är baserad på ett tjänstekontrakt. Den är en nationell ställföreträdare för alla lokala
tjänsteproducenter som uppfyller ett tjänstekontraktet. Den uppträder som om det
fanns en nationell tjänsteproducent, men dirigerar vidare frågemeddelanden till
respektive informationsägares tjänsteproducent och förmedlar
svarsmeddelandet i retur.
...
===Tjänstedomän===
För att kunna tolkas, administreras och versionshanteras behöver de tjänstekontrakt som stödjer en viss process
eller informationsbehov grupperas. En sådan gruppering benämns Tjänstedomän.
| Expandera |
|---|
==Tjänsteplattformen (TP)==
===Vad är en TP (enligt T-boken)?===
Tjänsteplattform är ett samlingsnamn för de komponenter som utgör plattform för tjänstebaserad integration över huvudmannagränser.
Varje samverkansdomän i en federation kan ha en egen instans eller ingå i den överordnade domänens plattform.
Den nationella samverkansdomänen har en instans som publicerar virtuella tjänster och aggregerande tjänster för
alla nationella tjänstekontrakt.
All samverkan mellan samverkansdomäner och inom den nationella domänen sker via tjänster i den nationella tjänsteplattformen.
| Expandera |
|---|
===Vad är en virtualiseringsplattform (enligt T-boken)?===
Virtualiseringsplattformen är en central komponent i TP.
Den erbjuder infrastruktur för virtuella tjänster.
Dess primära syfte är systematisk realisering av virtuella tjänster.
Som en effekt kan generella aspekter av virtualisering förändras i plattformen i stället för att alla
enskilda tjänster behöver förändras. Det ger gemensam hantering av gemensamma behov, så som felhantering,
åtkomstkontroll, övervakning, vägval. loggning, uppdatering av engagemangsindex, SLA-uppföljning mot tjänsteproducenter m.m.
| Expandera |
|---|
===Vad menas med vägval i TP?===
En anropande tjänstekonsument behöver inte hålla reda på den tekniska adressen (IP-adress, FQHN) till alla de
producenter som den anropar. Istället skickar konsumenten med en sk logisk adress till TP. TP översätter den
logiska adressen och skickar meddelandet vidare till rätt mottagare.
På detta sätt uppnås sk "lös koppling" mellan de system som är integrerade via TP.
Ett adressbyte kan genomföras en gång i TP, inte i potentiellt hundratals konsumentsystem.
| Expandera |
|---|
===Vad menas med åtkomstkontroll i TP?===
En tjänstekonsument har inte automatiskt rätt att anropa producentsystem via TP.
Informationsägaren/systemägaren måste explicit ge tillstånd för varje anropande system.
Dessa godkännanden lagras i TP och är en förutsättning för att ett anrop skall skickas vidare.
=Adresseringsmekanismer=
| Expandera |
|---|
==Hur adresseras system i ett IP-nätverk?==
Adressering sker i normalfallet baserat på IP-adress. Som exempel, IP-adressen till Ineras hemsida är 79.136.112.108.
I normallet används dock host- och domännamn som representerar de tekniska adresserna.
Tillsammans utgår det ett sk "fully-qualified host name" (FQHN). I Ineras fall är det namnet "www.inera.se".
| Expandera |
|---|
==Vad menar vi med en "logisk adress"?==
En viktig effekt av konceptet med tjänsteplattformen är att frikoppla konsumenter och producenter så långt det är möjligt.
Vi vill inte tvinga alla konsumenter att direkt administrera den tekniska adressen till samtliga producentsystem som
den vill koppla sig till, och i praktiken känner konsumenten över huvud taget inte till producentsystemet.
I stället används virtuella tjänster och logiska adresser som representerar en verksamhet (verksamhetsadressering) eller ett system (systemadressering).
I båda dessa fall används HSA-id som logisk adress (med något undantag).
| Expandera |
|---|
==Vad menar vi med "verksamhetsadressering"?==
Tjänstekontrakt som är verksamhetsadrsserade använder ett HSA-id som representerar en organisatorisk enhet som logisk adress.
| Expandera |
|---|
==Vad menar vi med "systemadressering"?==
Vid systemadressering används ett HSA-id som representerar ett källsystem som logisk adress.
Ett källsystem kan t ex vara ett journalsystem. I normalfallet är källsystemet inte samma sak som tjänsteproducenten.
| Expandera |
|---|
==Var hanteras mappningen mellan logiska adresser och "verkliga"?==
Tjänsteplattformen måste mappa en logisk adress till den teknisak adressen för ett producentsystem,
och skicka ett anrop vidare till producenten. Det är alltså inte producentsystemet som adresseras,
istället en bakomliggande verksamhet eller ett bakomliggande källsystem.
Producentsystemet kan sägas representera verksamheten eller källsystemet.
Mappningen mellan logisk adress och adress till tjänsteproducent lagras i Tjänsteadresseringskatalogen (TAK) i Tjänsteplattformen.
| Expandera |
|---|
=Behörighetshantering=
==Får en tjänstekonsument anropa alla producenter?==
Nej, i normalfallet måste verksamheten eller systemägare för källsystemet explicit godkänna varje tjänstekonsument innan anrop tillåts.
...