...
För viss information kan det vara så att det är många adressater som måste tillfrågas för att få ett samlat svar. Avsändaren kan då välja att adressera Massutskicksfunktionen. Den har index som för varje mall pekar ut de adressater som behöver kontaktas. Funktionen gör sedan utskicken, och samlar ihop svaren. Det samlade svaret returneras sedan till avsändaren.
Digitalisering
Meddelandesystem användes under många år. Med tiden ökade dock kraven och trycket på att digitalisera flödet. En ny generation arkitektur återvände till de vita tavlorna. Det resulterade i:
Man valde att använda digitala tjänstekontrakt (mall). Dessa bestämde formatet och det tillåtna innehållet på de meddelandena som skulle skickas.
Alla parter som skall ingå i meddelandeutbytet ska inneha ett SITHS-certifikat (sigill) som gör att de säkert kan identifieras. Partens HSA-id (identitet) framgår av sigillet.
En tjänsteadresseringskatalog, TAK. Den innehåller:
Ett system med logiska adresser så att meddelanden kunde hitta fram till rätt mottagare.
En kontrollmekanism som såg till att styra anropsbehörigheter, vem som hade rätt att skicka meddelande till en viss adress.
En central, nationell tjänsteplattform. Här skulle alla meddelanden passera som gick mellan olika regioner. I dess TAK finns det nationella adress- och behörighetsregisterna.
Regionala tjänsteplattformar i varje region. Det hanterar meddelandeflödet inom regionen, men också meddelanden till och från regionen, via den nationella tjänsteplattformen. I dessa plattformar finns en regional TAK.
Ett system för aggregerande tjänster. Kopplat till detta system finns ett engagemangsindex som pekar ut vilka adresser som innehåller information för en viss individ.