Gå till slutet av bannern
Gå till början av bannern

Mobila trygghetslarm

Hoppa till slutet på meta-data
Gå till början av metadata

Du visar en gammal version av den här sidan. Visa nuvarande version.

Jämför med nuvarande Visa sidhistorik

Version 1 Nästa »

I samarbete med SKR:s Kompetenscenter välfärdsteknik tar Inera fram två exempelkalkyler för äldreomsorgen, en för digital tillsyn och en för mobila trygghetslarm. Vi följer stegen i Praktisk guide med steg-för-steg.

1. Formulera alternativen

Våra alternativ är att antingen fortsätta som idag, eller att börja använda mobila trygghetslarm.

Idag

Idag har personer inte mobila trygghetslarm vilket innebär att de, om de känner sig otrygga, stannar inne mer än de skulle ha velat, eller ger sig ut trots otryggheten. Andra alternativ för att öka tryggheten kan också vara att flytta till ett annat boende / få mer hemtjänst / hemsjukvård.

Mobila trygghetslarm

Ett mobilt trygghetslarm, även kallat GPS- eller positioneringslarm, fungerar utanför hemmet till skillnad från ett stationärt trygghetslarm. Det kan bäras av den enskilde i form av ett halsband, armband, en skosula eller ett bälte. När den enskilde trycker på larmet får hemtjänsten/särskilda boendet/larmgruppen ett meddelande och kan bege sig till platsen som larmet finns på.

2-3. Hitta effekterna och rita en effektkedja.

4-5. Beskriv nyttor och risker och sortera effekterna

Nyttor

Användare känner sig mer trygga (kvalitet)

Med mobila trygghetslarm vet användarna att de kan få hjälp om de behöver när de går ut, vilket gör att de känner sig mer trygga.

Anhöriga känner sig mer trygga (kvalitet)

När anhöriga vet att att användarna kan få hjälp om de behöver när de går ut, behöver de inte oroa sig för att det ska hända något och känner sig mer trygga.

Användare bibehåller sin hälsa (kvalitet)

När användare känner sig mer trygga med att röra sig ute på egen hand, kan de i större utsträckning fortsätta delta i samhällslivet och i sina sociala nätverk, motionera mer och klara saker som att handla på egen hand. Det leder till än bättre psykisk och fysisk hälsa än vad de skulle ha haft om de inte känt sig trygga med att gå ut.

Frigjorda resurser inom hemsjukvården (omfördelningsnytta)

När användare rör sig mer själva för att de känner sig trygga, kan de bibehålla sin hälsa så att de inte behöver hemsjukvård i samma utsträckning. Det frigör resurser inom hemsjukvården som kan användas där det behövs.

Frigjorda resurser inom hemtjänsten (omfördelningsnytta)

När användare känner sig trygga med att göra mer själva, till exempel promenera eller handla, minskar deras behov av hemtjänst. Det frigör resurser inom äldreomsorgen som kan användas där det behövs.

Risker

  • Användare kan glömma larmet och ändå ge sig ut mer än de skulle ha gjort annars

  • Tekniken kan fallera så att användare inte får hjälp

6-7. Formulera frågor och samla data

  • Hur många i kommunen tror vi skulle kunna vara hjälpta av mobila trygghetslarm?

  • Hur många av de tror vi skulle kunna avstå hemtjänst för att de kan göra mer själva - handla, promenera?

    • Hur många hemtjänstbesök skulle kunna minska?

    • Hur lång tid per besök i snitt, inklusive resa?

    • Vad finns det för transportkostnader?

  • Hur mycket tror vi att behovet av hemsjukvård skulle kunna minska?

    • Hur många besök, från vilken personal?

    • Hur lång tid tar ett besök i snitt?

    • Vad finns det för transportkostnader?

  • Vilka är kostnaderna?

    • Projekt för införande

      • Projektledare

      • Utbildning

      • Test

      • Förändra arbetssätt och rutienr

    • Upphandling av mobila trygghetslarm

    • Drift och förvaltning

      • Licenskostnader

      • Förvaltningskostnader

      • Driftskostnader

8. Räkna

9. Dokumentera

  • Inga etiketter