Innehåll:
Fråga: vad är de vanligaste användningsfallen för ReservID?
Nedan har vi samlat några användningsfall för hur verksamheten kan använda ReservID. Klicka på bilderna för högre upplösning.
1: Aida söker vård i Sverige för första gången, har varken personnummer eller ReservID
För att kunna journalföra så måste det finnas en identitet på patienten. Patienten har inget personnummer och har inte varit i kontakt
med vården tidigare så det finns ingen känd identitet. Därför tar man ut ett Reservid för patienten och noterar bl a patientens passnummer.
2: Aida har ett ReservID men inte ett personnummer och söker vård i Sverige, efter tidigare vårdbesök.
Det finns ett ReservID för en patient som saknar personnummer. Via Personuppgiftstjänsten kan man hitta detta personid
eftersom det via tjänsten går att söka på passnummer, som las in när man tog ut ett ReservID för patienten.
3: Roger har ett personnummer men kan inte uppge det efter en olycka och han behöver vård.
I det här fallet börjar verksamheten registrera vårdinformation på ett ReservID men när man upptäcker att patienten
har ett personnummer så kopplas ReservID till personnummret.
Fråga: finns det någon vägledning i hur verksamheten ska använda ReservID?
- Inera har i samarbete med verksamheten tagit fram ett ramverk för detta.
http://www.inera.se/globalassets/tjanster/personuppgiftstjansten/dokumentblock/ramverk/nationellt_ramverk_for_hantering_av_reservidentiteter_version_1.1.pdf