1   Revisionshistorik

2   Inledning

Det har framkommit att det finns variationer mellan landstingen kring hur de hanterar spärrar inom sammanhållen journalföring. En effekt av detta är att det har uppkommit onormal belastning på den nationella instansen av spärrtjänst, bl.a beroende på en oväntad stor mängd replikering av spärrinformation. Det förekommer även skillnader på hur man möjliggör för en patient att begära spärrar för ett stort antal vårdgivare, vilket kan resultera i ett stort antal spärrar i berörda spärrtjänster.

Ramverket har framtagits iterativt inom en arbetsgrupp och har till viss del utgått från lokalt befintliga rutinbeskrivningar. Därefter har ramverket ytterligare kompletterats och fastställts av en referensgrupp sammansatt för ändamålet.

Ramverket beskriver kortfattat de regulatoriska krav som finns gällande hantering av personuppgifter. Ex Patientdatalagen, olika registerlagstiftning och myndigheters föreskrifter, t.ex  och HSLF-FS 2016:40 och hur de påverkar hanteringen av spärrar.

3   Syfte

Syftet med detta ramverk är att ge aktörer inom Hälso- och sjukvård stöd i form av rutinbeskrivningar och stödjande dokument så att de på ett likvärdigt sätt hanterar spärrar för en patient.
På så sätt får en patient en likvärdig hantering av sina spärrar, oavsett var i Sverige personen har sökt vård.

4   Avgränsningar

Ramverket syftar till att underlätta för verksamheter inom sammanhållen journalföring och dess hantering av patientens spärrar så att en likvärdig hantering sker.
Lokala tillägg och rutiner kan dock behövas som komplement till detta ramverk.

5   Förutsättningar

5.1 Regulatoriska krav

Här beskrivs kortfattat ett antal lagar, föreskrifter och riktlinjer som påverkar hantering av personens spärrar.

5.2 Lokal dokumentation

För de fall där detta ramverk ej täcker upp det lokala behovet av tydliga rutinbeskrivningar kring spärrhantering, t.ex hur man i sina lokala vårddokumentationssystem alternativt spärrsystem administrerar spärrar så ska dessa tas fram av berörd verksamhet.

5.3 Tekniska förutsättningar för spärrhantering 

En vårdgivare som medverkar inom sammanhållen journalföring måste kunna hantera eventuella spärrar som en patient har. Dels spärrar som en annan vårdgivare kan ha satt, dels spärrar som är satta inom den aktuella vårdgivaren. För att patientens spärrar ska finnas tillgängliga oavsett hos vilken vårdgivare de är skapade så kräver den nationella arkitekturen för spärrhantering att när en vårdgivare sätter en spärr så ska den kopieras till den nationella instansen för spärrar, Inera's spärrtjänst. Inera's spärrtjänst ska således ha information om samtliga spärrar för en patient, oavsett vårdgivare. Detta innebär att en vårdgivare som samverkar inom sammanhållen journalföring och därmed får tillgång till vårdinformation hos andra vårdgivare, är skyldig att ansluta sig till Inera's spärrtjänst för att få tillgång till eventuella spärrar.

5.3.1 Integrationsmönster spärrhantering

Spärradministrationen kan ske på följande sätt:

• A: Spärrar administreras i det lokala vårdsystemet. Detta system lagrar spärrarna i en lokal spärrtjänst.
  Den lokala spärrtjänsten kopierar sedan över spärrarna till den nationella spärrtjänsten
  
  
• B: Spärrarna administreras direkt i en lokal spärrtjänst.
  Den lokala spärrtjänsten kopierar sedan över spärrarna till den nationella spärrtjänsten
  
  
• C: Spärrarna administreras i den nationella spärrtjänsten (via den s.k hotelltjänsten)

OBS! Med spärradministration så åsyftas både att sätta spärr, häva spärr (även temporär) samt borttagning av spärr.

5.3.2 Kopiering/replikering av administrerade spärrar till den nationella spärrtjänsten

Den verksamhet som administrerar spärrar ansvarar för att de replikeras upp till den nationella spärrtjänsten. 
Verksamheten ansvarar således för att det finns en teknisk anslutning till den nationella spärrtjänsten och att spärrar som är administrerade på lokal nivå replikeras till den nationella spärrtjänsten.
Normalt så sker denna replikering via följande tjänstekontrakt:

Replikeringen bör ske momentant med att förändringen ske på lokal nivå, iallafall vad gäller hävning (även temporär hävning) av spärr. 
En lång fördröjning av replikering av en hävd spärr kan utgöra en patientsäkerhetsrisk, en lång fördröjning av satt spärr kan utgöra en risk för kränkt patientintegritet.

Följande tider är maximala tider för replikering av administration av spärr:

5.3.3 Kopiering/replikering av administrerade spärrar från den nationella spärrtjänsten till lokal spärrtjänst

För de fall då en verksamhet har ett vårdsystem som är en konsument inom sammanhållen journalföring, så behöver detta system få information om eventuella spärrar på aktuell patient.
Detta kan ske på följande sätt:

• Vårdsystemet integrerar direkt med den nationella spärrtjänsten, ex via kontraktet GetBlocks och med patientens pnr med i anropet för att ta reda på om det finns några spärrar för den aktuella patienten
• Vårdsystemet integrerar med en lokal spärrtjänst som i sin tur integrerar med den nationella spärrtjänsten. Den lokala spärrtjänsten svarar för att replikera ned spärrinformation från den nationella spärrtjänsten, ex via tjänstekontraktet GetBlocks regelbundet och baserat på attributet "createdOnOrAfter" för att undvika att hämta sen tidigare hämtad spärrinformation.

6   Spärrhantering inom sammanhållen journalföring

6.1 Information till patienten om spärrar och hur patienten får spärrar 

• PDL, patientjournalen, sammanhållen journalföring, vem får läsa min journal, loggar och loggkontroll,  
• Journalen, NPÖ, 
• Yttre och inre spärr 
• Blankett
• Personlig kontakt med vårdgivare 

6.2 Administration av spärrar 

6.2.1 Sätta spärrar 

6.2.2 Häva spärrar 

6.2.3 Ta bort spärrar 

7   Checklista 

8   Termer och begrepp

9. Bilagor

• Information till patienten
• Formulär -Spärrbegäran
• Formulär -Borttagning av spärr
• (eventuellt?) Checklista -Hantering av spärr

9. Referenser