Innehållsförteckning

Arkitekturramverket är skapat av ett nätverk av arkitekter och kan användas för att öka takten i digitaliseringen av kommuner och regioner. Detta åstadkoms genom att skapa ett gemensamt sätt att betrakta och uttrycka digitaliseringen med stöd av gemensamma principer, metoder och andra strukturer, så att det vi producerar kan förstås och användas av alla. Det ökar även möjligheterna att återanvända produkter som redan finns i enskilda organisationer.

För arkitekter

I detta avsnitt av arkitekturgemenskapen finns arkitekturramverket för kommuner och regioner. Arkitekturramverket ska möjliggöra att arkitekturprodukter kan utvecklas enligt en struktur som skapar samsyn, sammanhang och förståelse för alla intressenter, inte bara arkitekter. Arkitekturutvecklingen ska kunna ske gemensamt, stegvis och till den detaljeringsgrad som är nödvändig för att adressera de utmaningar som intressenterna har.

Bakgrund

Det pågår många aktiviteter i Sverige inom områden som rör arkitektur, informatik och interoperabilitet inom myndigheter, regioner, kommuner och inom ramen för nationell samverkan.

I ett läge när många regioner investerar betydande resurser för att anskaffa eller utveckla mer ändamålsenliga informationsmiljöer behövs ett gemensamt ansvarstagande och en ny form av samarbete för att driva på utvecklingen av en gemensam målarkitektur för svensk eHälsa.

Mot denna bakgrund har regiondirektörer tagit initiativ till etablerandet av en regionsgemensam samverkansstruktur med nationell koordinering, bestående av representanter från regioner, Inera och SKL, för att skyndsamt driva och koordinera arbetet med en gemensam målarkitektur som stöd för beslutade och påbörjade initiativ att anskaffa nästa generations informationsmiljö.

I Ineras verksamhetsstrategi är ett viktigt område ”Strategi för digitalisering”.  Regioner och kommuners förmåga att samverka och digitalisera sina verksamheter ökar, genom att vi utvecklar, förvaltar, förankrar och kommunicerar mål- och referensarkitekturer för olika sektorer.

Inera bedriver sedan länge utveckling av artefakter till den nationella samverkansarkitekturen i enlighet med TOGAF, men för att kunna hantera strategisk arkitektur i form av övergripande målarkitekturer för eHälsa krävs att det gemensamma arkitekturramverket utvecklas till en ny generation.

Ramverkets syfte och mål

Syftet med detta arkitekturramverk är att vägleda och underlätta skapande, styrning och realisering av arkitekturer för informationshantering och digitala lösningar inom och mellan regioner och kommuner samt deras samverkan med statliga myndigheter och privata aktörer.

Arkitekturerna kan adressera olika perspektiv på informationshantering och digitala lösningar, allt från vision, mål och strategi till tekniska lösningar. De kan också täcka olika delar av livscykeln för lösningarna, från idé eller identifierat behov till avveckling.

Det övergripande målet med ramverket är att arkitekturer ska kunna skapas och kommuniceras till alla intressenter, inte bara arkitekter. Utvecklingen ska kunna ske gemensamt, stegvis och till den detaljeringsgrad som är nödvändig för att adressera de utmaningar som intressenterna har.

Arkitekturramverket ska bidra till att uppfylla:

• Arkitekturer kan beskrivas tillräckligt detaljerat för att adressera identifierade utmaningar eller gemensamma verksamhetsmål

• Arkitekturer kan utvecklas inkrementellt och beskrivas med olika komplexitet

• Arkitekter och andra intressenter kan läsa innehållet och uppnå tillräcklig förståelse för sin roll

• Arkitekturer kan skapas på ett tids- och resurseffektivt sätt

• Arkitektur och arkitekturarbete kan styras så att de följer relevanta principer och uppnår gemensamma mål

Omfattning

I standarden ISO/IEC/IEE 42010:2011 definieras termen ”Architecture Framework” enligt följande:

“Conventions, principles and practices for the description of architectures established within a specific domain of application and/or community of stakeholders”.

Den första delen av denna definition handlar om vilket sätt arkitekturer bör beskrivas på och hur arkitekturer kan skapas. Den andra delen handlar om var ramverket appliceras, vilket i detta ramverks fall är informationshantering och digitala lösningar mellan regioner och kommuner samt deras samverkan med statliga myndigheter och privata aktörer.

Detta arkitekturramverk innehåller:

• Ett beskrivningsramverk som definierar språk och beskrivningssätt för arkitektur

• Vägledning och exempel på metoder för att skapa arkitektur

• Beskrivning hur arkitekturarbete kan styras

• Beskrivning av de produkter som är resultat av arkitekturarbete (arkitektur-leverabler och artefakter)

• Struktur och vägledning av bibliotek för arkitektur-leverabler och artefakter

• Beskrivning av arkitekter och andra roller som kan vara intressenter till arkitekturen

Bilden nedan sammanfattar arkitekturramverkets huvudsakliga struktur

Open

Notera att samtliga områden handlar om arkitektur. Dvs. arkitekturstyrning, arkitektroller, arkitekturmetoder, arkitekturbegrepp och arkitekturprodukter.

Arkitekturramverket är utformat för att möjliggöra så kallad Enterprise Arkitektur (EA). Denna typ av arkitektur beskriver vanligtvis den högsta nivån för en organisation och som normalt sett täcker alla dess uppdrag och funktioner. Ett enterprise (koncern på svenska) sträcker sig ofta över flera organisationer och legala entiteter. Det går även att använda ett EA-ramverk för en samling av organisationer med en gemensam uppsättning mål och/eller intressen. Det sistnämnda passar bäst in i på detta ramverk då det finns gemensamma mål och en gemensam nivå, men ingen organisatoriskt överordnad nivå.

EA tillhandahåller ett strategiskt perspektiv på en organisation som ska skapa en samsyn kring mål och strategier samt ge möjlighet till en koordinerad planering av alla intressenters olika aktiviteter. Viktigt är också att mål och strategier kan kopplas till andra perspektiv, exempelvis verksamhet, information och teknik.

Bilden nedan sammanfattar de viktigaste perspektiv som ramverket omfattar

Open

En mer detaljerad beskrivning av innehållet i perspektiven finns i avsnittet Arkitekturramverk / Begreppsmodell.

Ramverkets tänkta användning

Arkitekturramverket är främst tänkt att användas för gemensamma initiativ där flera aktörer behöver utveckla sin förmåga till informationshantering stödjande digitala lösningar.

Ramverket ska kunna användas för att bryta ner strategiska mål till digitala lösningar (top-down), men också beskriva nytta med innovativa lösningar (bottom-up). 

Arkitekter är dom huvudsakliga användarna till ramverket då de utvecklar samt faciliterar utveckling av arkitektur. Det är dock viktigt att påpeka att det finns andra typer av intressenter till arkitekturer vilka indirekt påverkas av, och använder ramverket. Exempelvis är det beslutsfattare som definierar mål och mätningar, verksamhetsföreträdare som talar om hur verksamheten utförs på bästa sätt och projektorganisationer som hanterar tidplaner för realisering.

System- och lösningsleverantörer ska kunna använda ramverket till att beskriva och förklara hur deras lösningar fungerar på ett sätt som kan förstås av alla aktörer.  Detta kan exempelvis vara till stor nytta i utvärdering av offerter.

En mer utförlig beskrivning av intressenterna och deras nyttjande av ramverket finns i avsnittet Arkitekturramverk / Roller.

Avgränsning

Arkitekturramverket fokuserar på de saker aktörerna behöver göra tillsammans, inte vad som görs lokalt utan gemensam inblandning. Dock bör nämnas att även samverkande arbetssätt och teknik till stor del har påverkan på då interna aktiviteter och teknik måste kunna interagera med omvärlden på ett standardiserat sätt. Det finns därmed mycket i ramverket som med fördel kan appliceras på arkitekturer för enskilda aktörer.

EA ramverket beskriver inte själva innehållet i arkitekturen, exempelvis vilka system och tjänster som finns/ska finnas. Arkitekturer utvecklas av aktörerna med vägledning av ramverket.

Grunder för utveckling av Arkitekturramverket

Detta kapitel beskriver de grunder och principer som har styrt ramverkets utformning. Här förklaras vilka grunderna är, varför de används och vilken påverkan de har på ramverket.

Använd vedertagna standarder

Det är viktigt att det finns vedertagna sätt att arbeta med arkitektur i utformningen av ramverket eftersom det maximerar möjligheten för så många som möjligt att förstå ramverket. Vi kan därmed dra nytta av den kunskap som redan finns och utbildningar som redan tillhandahålls.  

Detta ramverk är till stor baserat på TOGAF (The Open Group Architecture Framework), vilket är ett standardramverk för design, planering, implementering och styrning av IT- och verksamhetsarkitektur. TOGAF innehåller bland annat:

• Beskriver en metod för att utveckla informationssystem i termer av en uppsättning byggblock

• Visar hur byggblocken hör ihop

• Innehåller en uppsättning verktyg

• Tillhandahåller ett gemensamt språk

• Inkluderar en lista med standarder

• Inkluderar en lista med gemensamma komponenter som kan användas för att implementera byggblocken

Inera och ett flertal regioner och kommuner använder, på ett eller annat sätt, TOGAF för EA idag.

Det bör dock nämnas att det alltid är nödvändigt att anpassa standarderna till den kontext de ska användas i, så även i detta ramverk har vi valt att avgränsa delar av TOGAF som inte bedöms viktiga eller passar i det sammanhang arkitekturerna ska beskriva och även utöka vissa delar som inte täcks av TOGAF i sin nuvarande form.

I de olika delarna av ramverket beskrivs vad som är hämtat från standarder och vad som är ändrat eller tillagt.

Vara anpassningsbart och utbyggbart

Det är i princip omöjligt att skapa ett ramverk som är komplett och kan användas i alla framtida situationer. Därför måste ramverket utformas så att det kan anpassas till olika användningar och kompletteras i framtiden.

Anpassningsbarhet och utbyggbarhet påverkar främst metod- och begrepps-avsnitten i ramverk, dvs. sättet vi tar fram och beskriver arkitektur.  

Informationsorienterad arkitektur

Värdet och nyttan i en digital ekonomi och digitaliserat samhälle uppstår när data kan tillgängliggöras och behandlas som information i ett verksamhetssammanhang, på ett säkert sätt. Arkitekturramverket är därför anpassat för att skapa arkitekturer som är fokuserade runt information och hur denna utbyts och hanteras.

Detta innebär bland annat att:

• Beskrivning av information måste kunna relateras till alla perspektiv i ramverket, från strategi till realisering

• Alla metoder för utveckling av arkitektur beaktar informatik-perspektivet

Viktigt att påpeka är att detta inte på något sätt begränsar eller förhindrar andra typer av orienterings-paradigmer som förekommer idag, exempelvis tjänsteorienterad arkitektur. Informations-orienteringens syfte är att hjälpa arkitekter och andra utvecklare av arkitektur att prioritera det som är viktigt för att skapa gemensamma arkitekturer för ökad digitalisering.  

Modelldriven arkitektur

Modelldriven arkitektur handlar om att beskriva element och deras relationer till varandra på ett strukturerat sätt. Elementen och deras relationer definieras i en så kallad metamodell vilken definierar hur arkitekturer beskrivs. Detta bidrar till att arkitekter och andra intressenter kan förstå varandra och läsa och analysera olika arkitekturer.

Arkitekturmodeller lagras i databaser ur vilka det kan göras exporter i olika format, exempelvis ordbehandlingsdokument, kalkylblad eller webbsidor. I och med att den gemensamma modellen används så är det möjligt att hålla konsistens mellan alla presentationer av den och det gemensamma språket gör att man kan använda olika modelleringsverktyg.

Notera att modelldriven arkitektur tidigare främst använts för mjukvarusystem enligt OMGs definition, men konceptet i sig är generellt och går att använda på alla typer av arkitekturer, inklusive enterprisearkitekturer, verksamhetsarkitekturer, lösningsarkitekturer etc.

Nyckelbegrepp både på svenska och engelska

En stor del av de standarder som används inom arkitekturområdet är beskrivna på engelska och det finns också skäl att samarbeta med parter utanför Sverige, exempelvis EU. Samtidigt talar huvudparten av användarna till ramverket och den arkitektur som skapas svenska. Därför skrivs ramverket på svenska, men de viktigaste begreppen beskrivs på både svenska och engelska.