Scaled Agile Framework (SAFe)
- Arkitekturgemenskapen
Scaled Agile Framework – SAFe är en webbaserad kunskapsbas med beprövade och integrerade mönster för att implementera Lean-Agil verksamhetsutveckling på en övergripande organisationsnivå. Ramverket ger en omfattande vägledning i att arbeta med portfölj-, storlösnings-, program- och teamnivåer.
SAFe-ramverket bygger på de Lean-Agila principerna samt fyra kärnvärden; anpassning, inbyggd kvalitet, transparens och programexekvering.
Metoden som medföljer ramverket arbetar med organisationens mål och strategier på flera nivåer. Nivåerna ska centralisera strategiarbetet och decentralisera utförandet. Varje nivå stödjs av en backlogg (Kanban eller Scrum) och består av möjligheter i form av prioriterad funktionalitet och möjliggörare. De sistnämnda bryts för varje nivå ner till lämplig detaljeringsnivå.
En organisation kan ha en eller flera portföljer. På portföljnivån delas mål och strategier upp i verksamhetsutvecklingsinitiativ (epics) som planeras och resurssätts. Om lösningarna är mycket stora och komplexa kan dessa delas upp utifrån vad de levererar i flera värdeflöden och leveranskedjor (Agila Release-Tåg - ART). ART är en typ av virtuell organisation som existerar på team och programnivå, vars uppgift är att se till så att alla leveranser håller samma takt. Takten kallas för kadens och leder till att allt håller en given hastighet samt följer en förutsägbar planering. Alla leveranser till ett programinkrement inklusive prototyper, modeller, mjukvara, hårdvara, dokumentation, osv. ska finnas med på tåget.
Det finns en mängd olika roller och team i den virtuella organisationen. På teamnivå finns små tvärfunktionella team som har befogenhet att fatta decentraliserade beslut. De arbetar med Scrum eller Kanban och hanterar mjukvara, system eller hårdvara. Varje team har en produktägare, scrum master, utvecklare, testare samt andra nödvändiga roller. På programnivån finns Release-Tågsingenjören (Tågmästaren) som faciliterar aktiviteter till det agila release tåget, precis som scrum mastern hanterar aktiviteterna till teamen. Produktledningen ansvarar för programmets vision och färdplan. De prioriterar arbetet i program-backloggen, precis som produktägaren prioriterar team-backloggen. Systemarkitekten samordnar teamen i en gemensam teknisk riktning för att uppnå uppdraget, visionen och färdplanen. De olika affärsägarna delar ansvaret att se till så att det agila release tåget levererar värde. På portföljnivån är programportföljsledningsteamet ansvarigt för strategi och investeringar, programexekvering samt styrning och kontroll. De har högsta ekonomiska ansvar i ramverket. Enterprise arkitekten arbetar över flera värdeflöden och agila release-tåg för att tillhandahålla strategisk teknisk ledning inom områden såsom teknologistacksrekommendationer, interoperabilitet och säkerhetsstrategier. Epic-ägaren ansvarar för strategierna och dess olika verksamhetsutvecklingsinitiativ.
Ett av kärnvärdena i ramverket är inbyggd kvalitet och syns i användandet av kvalitetsorienterade metoder som på mjukvarusidan är t.ex. continuous integration, test-first development, refaktoring och kollektivt ägarskap. På hårdvarusidan finns metoder som exploratory early iterations, frekvent integrering och testning på systemnivå och designverifiering. Kvalitet konfirmeras i hela processen genom återkommande demonstrationer. Ramverket trycker också hårt på användandet av en sträng variant av ständig förbättring som kallas obeveklig förbättring ("relentless improvement").
Allt som levereras enligt ramverket ska utgå från att ha en ekonomisk syn på initiativen och att alltid maximera värdet för patienten.
Att använda SAFe för det strategiska lagret
Det strategiska lagret motsvarar i huvudsak Portföljnivån i SAFe. Ledningen sätter utifrån uppdraget och med ett minimum av avgränsningar organisationens övergripande mål och strategier. Epic-ägare, Enterprise arkitekter och Portföljledningen bryter tillsammans ner dessa till två olika sorters initiativ (epics), verksamhetsinitiativ som direkt levererar värde och möjliggörare som skapas för att i framtiden stödja verksamhetsinitiativ. Båda läggs in i backloggar på lämplig nivå, dvs. i huvudsak i portföljbackloggen. Initiativen hanteras, utvecklas och kompletteras successivt med såväl finansiella som tekniska perspektiv i backloggen fram till att de beslutas eller avslås att genomföras.
Ett initiativ (epic) trattas in enligt följande format:
För: <kunder> (aktör)
som: <gör någonting> (aktivitet)
är: <lösning> (förmågor)
en: <någonting – ”hur”> (aktivitetslista)
som: <skapar värdet> (nytta)
olikt:<konkurrentens nuvarande eller frånvarande lösning> (förmågor)
vår lösning:<gör någonting bättre - varför>
Analys av verksamhetsnytta:
Ledande indikatorer:
NFR:s:
Ett enklare sätt är att beskriva ett epic:
Vem: (aktör)
Var: (aktivitet) – hög nivå
Varför: (mål)
Exempel: Som verksamhetschef vill jag kunna få en samlad bild av alla verksamhetsflöde under mitt ansvar för att kunna effektivisera mina värdeströmmar och kapa mina vårdköer.
Som ansvarig för BI vill jag kunna komma åt all information i verksamhetsflödena i realtid för att stödja verksamhetens effektiviseringsinitiativ.
Hitta på sidan
Publiceringsstatus | 2018-12-28/3 |
Granskningsstatus | AG |
Tillämpningsnivå | Frivillig |
Arkitekturområde | Struktur |
Arkitekturramverket | Metoder |
Koordinator | |
Deltagare | |
Senast ändrad |
|