Roller

Under denna rubrik beskrivs de olika verksamhetsroller som är intresserade av detta Arkitekturbibliotek. Här återfinns många av de roller som är bekanta för de som arbetar med kommuner och regioner.

För arkitekter

Det finns många intressenter till en gemensam arkitektur och en av utmaningarna är att tillfredsställa alla de behov som olika intressenter har av att kunna skapa och tillgodogöra sig innehåll i arkitekturerna.

Viktigt att påpeka är att arkitekturerna inte bara behöver förstås av arkitekter, utan även andra intressenter som nödvändigtvis inte har någon utbildning inom arkitektur. Detta är en av orsakerna till varför detta ramverk innehåller olika perspektiv med innehåll som respektive roll kan förstå.

Bilden nedan sammanfattar de huvudsakliga intressenterna till den gemensamma arkitekturen och vad deras intresse är i dom olika perspektiven. Ytterligare detaljer beskrivs i kommande kapitel.

I ramverket beskrivs intressenter som roller, men dessa återfinns inom många olika organisationer, såsom Inera, hos kommuner, regioner, myndigheter och i näringslivet, exempelvis systemleverantörer.

Ledning

I denna grupp finns alla beslutsfattare inom kommun och region som fattar övergripande beslut om eHälsa.

Beslutsfattare vill kunna inrikta verksamheten genom strategisk arkitektur vilken innehåller exempelvis vision, mål och mätningar. Vidare ligger det i deras intresse att förstå hur övergripande mål omsätts i effektiva processer och hur tekniska lösningar och informationssystem stödjer verksamhetens utveckling.

Verksamhetsföreträdare

I denna grupp finns företrädare för slutanvändarna inom kommun och region.

Deras behov av arkitektur är kopplade till hur verksamheten fungerar på mikro- och mesonivå. Exempelvis hur processer och informationsbehov ska hanteras och hur olika applikationer och funktioner stödjer dessa processer. Sammanfattat använder de arkitektur för att utveckla verksamheten.

Projektledare

I denna grupp finns företrädare för de som ansvarar och driver våra program och projekt, antingen som individer eller som programkontorsfunktion.

Deras behov är kopplade till hur projekt och förändringsarbete bedrivs med rätt omfattning, i tid och enligt budget. Programkontoret behöver stöd för prioritering, finansiering och inriktning till övergripande ändringshantering samt för att kunna förstå tekniska projekt och beroende mellan projekt. Upphandlingar behöver stöd i att förstå hur olika produkter stödjer arkitekturen för att kunna fatta optimala inköpsbeslut.

Arkitekter

I denna grupp finns alla arkitekter med intresse för den gemensamma arkitekturen. Gruppen delas in i arkitektroller som i sin tur kan ha en eller flera subdomäner.

Rollbeskrivningarna som används här är inspirerade av IASAs rollbeskrivningar för arkitekter, se https://www.iasaglobal.org/itabok-1/engagement-model/role-descriptions/.

Noterbart är att detta är rollbeskrivningar vilka snarare inriktar än avgränsar vad olika individer arbetar med. En arkitekt kan alltså ha kompetenser inom flera av dessa roller och agera i flera av dom samtidigt.

Koncernarkitekt (Enterprise Architect)

Denna typ av arkitekt ansvarar för den holistiska arkitektur som knyter ihop strategi, verksamhet, information och teknik samt den övergripande realiseringen av arkitekturen.

Koncernarkitekten har till stor del en faciliterande roll, dvs den arbetar tillsammans med andra arkitekter och intressenter och stöttar dessa i utvecklingen av arkitekturer inom deras respektive specialistområden.

Koncernarkitekten understödjer verksamhetsledningen i styrningen av arkitektur genom att bl.a. säkerställa koppling till verksamhetsmål och utformning av arkitekturprinciper.

Verksamhetsarkitekt (Business Architect)

Inom arkitekturskrået finns en roll som kallas Verksamhetsarkitekt (Business Architect) som är specialiserad på utformning av verksamhetsprocesser, organisationer och även den strategiska delen av arkitekturen. Verksamhetsarkitekter arbetar främst tillsammans med verksamhetsföreträdare och ledning samt andra arkitekter.

Lösningsarkitekt (Solution Architect)

Denna typ av arkitekt arbetar med utformning av tekniska lösningar som uppfyller verksamhetens krav vilket kräver en god förståelse för både verksamhet och teknik.

Problemställningarna som adresseras är kopplade till systemutveckling, återanvändning, portabilitet, interoperabilitet, modifierbarhet, förvaltningsbarhet, tillgänglighet, kravhantering, m.m.

I denna grupp finns även lösningsarkitekter från systemleverantörer som främst behöver tillgång till verksamhetsarkitektur för att förstå behov och krav samt information om tjänster och gränsytor som behövs för att integrera deras system i den gemensamma miljön.

Informationsarkitekt (Information Architect)

Informationsarkitekter arbetar med beskrivning av informationsstrukturer och informationens användning i verksamhet och tekniska system. Syftet är att säkerställa att informationen kommer till största möjliga nytta för verksamheten samtidigt som den skyddas på ett tillfredsställande sätt.

Säkerhetsarkitekt (Security Architect)

Arbetar med arkitekturbeskrivning som syftar till att skydda verksamheten från hot, intrång och förlust av information. En stor del av arbetet handlar om att identifiera risker, prioritera dessa och beskriva metoder och tekniska lösningar för att hantera riskerna.

Mjukvaruarkitekt (Software Architect)

Denna typ av arkitekt liknar en lösningsarkitekt, men är specialiserad på design, utveckling och leverans av mjukvarubaserade system. Samverkar med övriga typer av arkitekter samt utvecklare och användare av mjukvarusystemen.




Undersidor

Publiceringsstatus2018-12-28/8
GranskningsstatusAG
TillämpningsnivåFrivillig
ArkitekturområdeStruktur
ArkitekturramverketRoller
Koordinator
Deltagare


Senast ändrad