-Erfarenheter och reflektioner från användning av RefARK för IoT-upphandlingar i Jönköpings län och Västra Götaland
Innehållsförteckning
Vägledning till att förstå och använda RefARK
Inledning och syfte
RefARK är ett omfattande material med många guldkorn som, rätt använt, kan vara till mycket stor nytta för den som vill upphandla, utveckla eller använda IoT inom kommunal och regional verksamhet. Samtidigt finns det, som vi upplevde det från Jönköpings läns och Västra Götalands läns upphandlingar, delar i nuvarande RefARK som kan behöva utvecklas ytterligare eller korrigeras för att vara användbara fullt ut. Detta kan göra det svårt att i dagsläget dra full nytta av RefARK.
Detta avsnitt, “Vägledning till att förstå och använda RefARK” kan ses som ett komplement till övriga beskrivningar av materialet och syftar till att öka förståelsen för RefARK samt göra det enklare för dig som vill använda RefARK. Förhoppningsvis kan det även göra det lättare att hitta det som är mest relevant för dig och er i materialet.
Vi försöker här från VGR:s och Jkp:s sida:
Återkoppla erfarenheter av hur respektive princip och krav fungerade när vi använt delar av RefARK som underlag i upphandlingar av IoT-plattformar i IoT-projekt i Jönköpings län och i Västra Götalands län.
Beskriva saker man som användare av RefARK kan tänka på för att undvika svårigheter/utmaningar men ändå dra nytta av RefARK i nuvarande version.
Indikera vem vi upplevde kan tänkas ha mest nytta av en viss princip eller krav.
Ge konkreta exempel på hur krav formulerats i den senast IoT-upphandlingen för Västtra Götalands län, där närmare 50 kommuner, 80 bolag och kommunalförbund samt Region Västra Götaland deltog.
Då Jönköpingsprojektet även bidrog med representant som så kallad utförare i arbetet med RefARK 1.3 refererar vi även i vissa fall till hur själva RefARK-arbetet och processen med framtagningen upplevdes ur Jönköpings-projektets perspektiv.
”OBS! I erfarenhetsbeskrivningen nedan refereras huvudsakligen till Principerna / Kraven som de såg ut i RefARK 1.3 eftersom det var dessa som användes i Jkp och VGR. Formuleringarna för en del principer och krav har ändrats nu i RefARK 2.0.”
Något om bakgrunden till Refark – för ökad förståelse
För att kunna dra maximal nytta av RefARK kan det, till att börja med, vara värdefullt att förstå lite mer hur RefARK kommit till. För oss i upphandlingarna i Jkp och VR bidrog detta till skapa en god förståelse för varför materialet ser ut som det gör i dagsläget.
Stora delar av RefARK har utvecklats av representanter för kommuner och regioner vid en tidpunkt då IoT fortfarande var väldigt mycket i sin linda. IoT-området är dock under stark utveckling och vi såg det därför, som användare av RefARK, som mycket viktigt att jämföra materialet med våra egna erfarenheter och kunskap.
Man bör också ha respekt och förståelse för att RefARK-arbetet fick bedrivas med de resurser som fanns till förfogande och med de personer som hade tid och möjlighet att engagera sig. Tidvis deltog relativt få personer. Flera av arbetsmötena i det tidiga RefARK-arbetet genomfördes med endast projektledaren + ytterligare EN person närvarande även om det varierade vem den personen var. Det innebär att vissa delar av materialet i RefARK 1.3 producerats i princip av huvudsakligen 1–2 personer. Detta kan jämföras med till exempel upphandlingen i Jönköping där cirka 7–8 personer deltog kontinuerligt under flera månader vid framtagningen av upphandlingsunderlaget samt i VGR där cirka 10–12 personer medverkade under ungefär ett halvår.
Efter framtagningen har RefARK-materialet inte granskats på något strukturerat sätt i RefARK-projektets regi förrän sommaren 2024. Sannolikt hade materialet vunnit på att ha granskats tidigare. Man kan som en jämförelse notera att i arbetet kring ISO/IEC 30141, den internationella referensarkitekturen för IoT, skickas varje version av arbetsdokumentet ut till de nationella kommittéerna i hela världen. Dessa består sammantaget av uppskattningsvis c:a 460 experter som granskar hela innehållet både tekniskt och språkligt.
I RefARK-arbetet lutade vi oss också mot material vi hittade på annat håll. Samtidigt hade vi inte tid och möjlighet att kvalificera om och i så fall hur ”up to date” dvs fortlöpande underhållna sådana andra dokument, standarder, vägledningar med mera var och hur väl spridda och utnyttjade dessa var och är idag i praktiken.
Med visst facit i hand är det en hel del av det vi tänkte kring RefARK som stämmer väl med hur utvecklingen inom IoT-området fortskridit. I flera avseenden hade RefARK-gruppen som helhet ganska god pejl på vad framtiden bar med sig. En del har dock utvecklats i andra riktningar eller på andra sätt. Ytterligare delar kanske vi helt enkelt inte förstod tillräckligt eller tänkte fel kring redan från början.
Allmänt om användningen av RefARK i upphandlingarna i Jkp och VGR
För ytterligare förståelse av var RefARK-materialet befann sig rent utvecklingsmässigt i sin första version (1.3) kan det vara värdefullt med statistik från användningen i två upphandlingar som utnyttjat material från RefARK 1.3. Sedan RefARK 1.3 (som användes i upphandlingarna) har ytterligare material tillförts RefARK samtidigt som ursprungsmaterialet till stora delar är oförändrat även om vissa ändringar och förbättringar genomförts men anledning av extern granskning av RefARK sommaren 2024.
Jönköpings län
RefARK var ett värdefullt bidrag till upphandlingsunderlaget när Jönköpings län skulle upphandla dels IoT-plattform för ett 2-årigt pilotprojekt, dels upphandling av långsiktig IoT-plattform (med möjligt kontrakt upp till 10 år) för 13 kommuner, c:a 50 bolag och kommunalförbund samt Region Jönköpings län.
Av de c:a 500 kraven i den senare, långsiktiga upphandlingen var c:a 10% av kraven baserade på material från RefARK.
När det gäller de 44 kraven i RefARK så kunde vi använda dem så här:
16 krav kunde vi använda i sin helhet som de är formulerade i RefARK
2 krav kunde vi använda delvis som de är formulerade i RefARK
15 krav kunde vi använda genom att skriva om eller vända på frågeställningen från RefARK. När till exempel RefARK anger att man ska be leverantören beskriva en frågeställning och sedan utvärdera på olika saker så vände vi på detta. Vi ställde i stället specifika krav på förekomsten av det som RefARK föreslår skulle utvärderas. Se konkreta exempel nedan.
11 av kraven kunde vi inte använda. Framför allt för att dessa var skrivna för annat syfte än upphandling eller för att kravet var felaktigt, svårtolkat eller på en för hög och abstrakt nivå för att vara användbart.
Västra Götalands län
Upphandlingsmaterialet från Jönköping återanvändes i en upphandling av en IoT-plattform i Västra Götaland under 2024 där närmare 50 kommuner, 80 bolag och kommunalförbund samt Västra Götalandsregionen deltagog. Även denna upphandling gällde en generell horisontell IoT-plattform med möjlig kontraktstid på upp till 10 år.
I denna upphandling ökade antalet krav till c:a 750 krav. RefARK 1.4 granskades ingående av projektgruppen under hösten 2023 för att se om materialet kunde tillföra något ytterligare. Projektgruppen kunde konstatera att så inte var fallet. Slutsatsen är att vi i Jönköpingsprojektet hade lyckats extrahera det som var användbart i RefARK för upphandlingssyfte och att inget tillförts RefARK som föranledde ändringar eller nya krav i upphandlingen i Västra Götaland.
Detta innebär att c:a 7% av kraven i upphandlingsmaterialet i VGR-upphandlingen är relaterade till materialet i RefARK.
Några allmänna slutsatser
Efter användningen av RefARK i ovanstående upphandlingar kan man dra några generella slutsatser:
a. Det finns mycket som är bra och användbart i RefARK.
b. Det finns material som kommer vinna på att vidareutvecklas.
c. RefARK täcker flera aspekter som man behöver tänka på i kommun och region kring IoT men är dock inte ett heltäckande material.
Detta gör att det krävs förhållandevis mycket arbete för att hitta och välja ut det man kan och bör använda från RefARK. Utmaningen här är att RefARK är tänkt kunna användas av och vara till hjälp för den som inte har tillräcklig egen kunskap kring IoT. Samtidigt är det svårt för en person att kunna bedöma vilka delar av RefARK som är användbara. Är man tillräckligt kunnig för att avgöra detta så behöver man kanske inte RefARK.
Förhoppningen är att erfarenheter nedan från användningen i Jönköpings län och Västra Götalands län kan underlätta och ge vägledning.
Erfarenheterna avser ETT av flera möjliga användningsområden för RefARK
När man läser detta material och erfarenheterna från projekten i Jönköping och Västra Götaland bör man ha i åtanke att erfarenheterna från dessa IoT-satsningar handlat om att använda RefARK för upphandling av en horisontell generell IoT-plattform. RefARK kan användas för flera andra ändamål, till exempel upphandling av andra typer av IoT-system för specifika tillämpningar. Då kan kraven i någon mån uppfattas eller användas på annat sätt än i Jkp och VGR.
Likaså är flera av kraven i RefARK mer lämpade för någon som vill utveckla ett IoT-system än för den som vill upphandla. I beskrivningarna av erfarenheterna från Jönköping och Västra Götaland har vi försökt indikera vilken typ av användare som har nytta av respektive krav.
Erfarenheter av principer i RefARK - utökat material
I högra kolumnen i principkatalogen för RefARK finns kortfattande beskrivningar av erferenheter från Jönköpings län och Västra Götalands län. Nedan finns mer material och mer utförliga beskrivningar samt exempel på upphandlingskrav i Västra Götalands upphandling av långsiktig länsgemensam IoT-plattform.
Princip IoT-1
IoT-Systemet möjliggör för byte av moduler oberoende av varandra
Kortnamn: Modularitet
Erfarenheter från JKP och VGR för Princip IoT-1
Denna princip är lite av ett skolboksexempel i nuläget men svår att tillämpa i praktiken.
Grundidén i principen är mycket god. Självklart vill vi att alla system blir uppbyggda så här. I praktiken och som IoT-världen ser ut idag är det dock i princip omöjligt att följa denna princip varken i upphandling eller utveckling. De flesta befintliga IoT-leverantörer har inte byggt sina system så här, framför allt för att det inte finns några standarder att utgå från för att skapa sådan modularitet och utbytbarhet. Även om några leverantörer försökt bygga system med detta i åtanke finns det för få andra leverantörer som gjort på samma sätt för att det i dagsläget ska ge önskad nytta i praktiken.
Det saknas också en enhetlig beskrivning överenskommen på lokal eller internationell nivå för hur uppdelningen i olika moduler skulle kunna se ut och hur gränssnittet dem emellan skulle utformas. Även om det finns kommunikationsprotokoll och API:er som bidrar till viss standardisering, är vi ändå långt ifrån en beskrivning av hur en modularitet för utbytbarhet skulle kunna se ut och skapas.
Dock finns det inspiration att hämta, till exempel inom öppna källkods-communities för IoT. I en sådan grupp kan man enas om vilka moduler som ska finnas och hur de ska vara uppbyggda och inom gruppen skapa utbytbarhet. Nyttan blir visserligen begränsad men är ändå ett steg i rätt riktning. I en upphandling är man dock tyvärr inte särskilt behjälpt av modularitet inom en begränsad krets av leverantörer och aktörer.
Ovanstående gjorde att vi vare sig i Jkp eller VGR såg möjlighet att använda princip IoT-1 eller ställa krav på att modulerna i upphandlat IoT-system skulle vara helt utbytbara. Det vi gjorde istället var dels att ge merpoäng för ett bör-krav kring ”utbytbarhet”, dels krävde vi att leverantören skulle beskriva hur systemet var uppbyggt med tydligt avgränsade moduler samt beskriva varje modul på ett för beställaren tydligt sätt. Detta för att ändå premiera ett modulärt systemtänk.
Inte heller för en systemutvecklare blir denna princip riktigt meningsfull eftersom det saknas enhetliga standarder som en utvecklare kan luta sig mot för att bygga utbytbara moduler i sitt IoT-system. Principen kan dock ändå tjäna som vägledning för utvecklare för att markera att detta är viktigt även om det nog inte är någon utvecklare idag som inte strävar efter att bygga sina IT-system modulära så långt som möjligt.
Angående beskrivningen under implikationer så behöver principen INTE innebära att det blir en ansvarsförflyttning i riktning mot beställaren. I en upphandling kan man ställa krav på leverantören i anslutning till idéerna i denna princip, som man kan utvärdera och poängsätta.
Det kan krävas mer arbete för att uppnå intentionen i principen i och med att befintliga verksamhetssystem inte är medvetna om eller förberedda för data, information och tjänster från IoT-system. Det är därför viktigt att beställaren beaktar detta i sin design.
De principer (utanför RefARK) som nämns under ”Motivering” är, som vi bedömt det, mest intressanta för dem som är bekanta med dessa principer och önskar följa dessa.
För vem
Detta är en värdefull grundidé för både upphandlare och utvecklare även om kravet inte är möjligt att uppfylla i dagsläget. Man kan till exempel hämta idéer från ”Utvärdera till exempel utifrån” för att utveckla egna krav.
Förslag till vidare utveckling av Princip IoT-1
Till att börja med kan det kanske vara vettigt att omformulera principen till att i stället lyda något i stil med: ”För IoT-system bör man eftersträva en systemuppbyggnad och standardiserade gränssnitt som, så långt det är möjligt, underlättar för byte av systemmoduler i IoT-systemet oberoende av varandra”.
