Metod för användning av EIRA
Beskrivning | Arkitekturperspektiv | Verksamhetsområde | Koordinator |
---|---|---|---|
Här beskrivs hur European Interoperability Reference Architecture (EIRA) kan tillämpas. | Strategi, Verksamhet, Information, Teknik | Alla |
|
Hitta på sidan | JIRA-ärenden | Publicerad/ version | Deltagare | Redaktörer |
---|---|---|---|---|
| 2020-11-12/11 |
|
|
Introduktion till EIRA
EIRA ges ut av Europeiska Kommissionen och definieras där som en konceptuell referensarkitektur som definierar referensbyggblock som behövs för att bygga system som stödjer offentliga tjänster. Arkitekturen fångar grundläggande mönster och koncept som är applicerbara för olika typer av domäner inom offentlig sektor och dess samverkan med privat sektor och medborgare.
Syftet med en referensarkitektur i fleraktörsmiljöer är generellt att:
Dokumentera kunskap inom ett arkitekturområde för att effektivisera arkitekturarbete
Likrikta lösningar hos olika aktörer med syfte att uppnå högre interoperabilitet
Öka möjligheterna till återanvändning av både arkitekturkunskap och lösningar
Definiera gemensamma begrepp för att öka förståelsen mellan aktörer
Säkerställa aktörers följsamhet gentemot riktlinjer och regler som beskrivs i arkitekturen
I EIRA Leaflet definieras följande specifika skäl till att använda EIRA:
EIRA konkretiserar European Interoperability Framework ur ett arkitekturperspektiv
EIRA stödjer designen av transeuropeiska system genom att belysa de viktigaste arkitekturella byggblocken
EIRA faciliterar portföljhantering, exempelvis rationalisering
EIRA stödjer delning och återanvändning av interoperabilitetslösningar
EIRA möjliggör analys av lagars påverkan på arkitektur
Introduktion till metoden
Joinup programmet som skapat EIRA har även gjort en metodbeskrivning som ger vägledning för hur EIRA kan användas i de olika faserna av TOGAFs Architecture Development Metod (ADM).
Du kan ladda ner en Excel-fil med makron med all information här: https://joinup.ec.europa.eu/release/eira-guidelines-togaf-interoperability-adm-cycle/v10
Filen är också bifogad här i Confluence.
Vägledningen utgår som sagt från TOGAF ADM i de olika faser som finns i nedanstående bild. Kapitlen nedan sammanfattar de rekommendationer som ges i vägledningen från Joinup och ger en del tips på hur en kommun eller region skulle kunna använda EIRA.
Preliminary phase
EIRA rekommenderar att man samlar ett team med experter som har kompetens inom de olika interoperabilitetsperspektiven i IEF: Juridik, Verksamhet, Semantik och Teknik.
Det rekommenderas även att EIF-principerna läggs till i Arkitekturen. I Sverige har eSAM gjort en bearbetning av EIF-principerna och publicerat dessa i Svenskt ramverk för digital samverkan - eSam. Vill du modellera principerna enligt Arkitekturgemenskapens ramverk använder du elementtypen link Princip.
I denna fas väljer man också arkitekturramverk och verktyg vilket kan baseras på Arkitekturgemenskapens verktyg eller andra. Värt att notera är att ISA2 programmet gör ett verktyg som heter CarTool som är en Archimate modell över olika EIRA-implementationer. Du kan också använda den SPARX EA profil som tillhandahålls av Arkitekturgemenskapen.
Phase A
Architecture Vision
Här rekommenderar EIRA att man definierar Intressenter (Stakeholders) och Krav (Requirements). Utöver detta kan vi också rekommendera att dokumentera intressenternas Intressen.
I nästa steg beskrivs Mål (Goal) och Begränsningar (Constraint). EIRA rekommenderar att utgå från ett övergripande mål att “uppnå interoperabilitet” som sedan bryts ner i delmålen uppnå juridisk/verksamhet/semantisk/teknisk interoperabilitet. Begränsningar modelleras enligt metodvägledningen efter EIRAS Legal view och är nära relaterade till krav. Det är dock oklart om vägledningen är uppdaterad till version 3.0.0 av EIR där just Constraint inte verkar finnas kvar.
Vidare rekommenderar EIRA att man ska utvärdera Verksamhetsförmågor (Capability) enligt Interoperability Maturity Model (IMM). Du kan också titta på Metod för förmågebaserad planering för vägledning om hur ni kan jobba med förmågor. Se även Förmågeområdeskarta som innehåller redan definierade förmågor.
För att utvärdera hur redo verksamheten är att förändras rekommenderar EIRA en vy som heter “Key Interoperability Enablers viewpoint”. Denna innehåller ett urval av byggblock från EIRA som betraktas som de viktigaste möjliggörarna. Som kan utläsas av vyn nedan så består dessa möjliggörare till största del av dokument (verksamhetsobjekt), exempelvis avtal, men även av en datasetkatalog och ett tjänsteregister. Utvärderingen består därmed av att beskriva om elementen i vyn finns i organisationen och till vilken grad de tillämpas vilket resulterar i en förståelse för vad som behöver förändras. Detta är en analys på mycket hög nivå som man kan ifrågasätta värdet av. För en mer detaljerad analys rekommenderas Interoperability Maturity Model.
Ett viktigt steg i denna fas är att definiera de principer som ska gälla för arkitekturen. Eftersom vi redan rekommenderat att inkludera principer från EIF och Svenskt ramverk för digital samverkan - eSam handlar det här om att eventuellt utöka och detaljera dessa till den specifika arkitekturens kontext.
Tabellen nedan summerar de typer av arkitekturelement som föreslås användas i fas A.
EIRA element | EIRA vy | Archimate typ | AG typ | AG vy | Kommentar |
---|---|---|---|---|---|
Finns inte i EIRA |
| Stakeholder | Intressent | Strategi |
|
Finns inte i EIRA |
| Requirement | Krav | Strategi |
|
Goal | Underlying Principles | Goal | Mål | Strategi |
|
Legal Requirement or Constraint? | Legal | Constraint | Begränsning | Strategi | Oklart om Legal Requirement or Constraint finns kvar i EIRA 3.0.0. Verkar bara finnas kvar Binding Instrument och Non-Binding Instrument vilka är av typen Business Object. |
Finns inte i EIRA |
| Capability | Förmåga | Strategi |
|
Phase B
Business Architecture
I denna fas rekommenderar EIRA att utveckla arkitekturen med EIRAs Legal view och Organisational view som utgångspunkt. De element som rekommenderas att fokusera på beskrivs i tabellen nedan:
EIRA element | EIRA vy | Archimate typ | AG typ | AG vy | Kommentar |
---|---|---|---|---|---|
Public Policy | Legal | Course of action | Fas? (Princip/Begränsning) | Strategi | Course of action används för att beskriva vad en verksamhet behöver göra på ett strategiskt eller taktiskt plan. Det finns för närvarande ingen direkt motsvarighet i AGs ramverk. En policy kan dock uttryckas som en Princip eller Begränsing om den är en extern påverkande faktor. |
Public Service | Organisational | Business Service | Verksamhetstjänst | Verksamhet |
|
Public Service Provider | Organisational | Business Role | Roll eller Aktör | Verksamhet | Observera att Tjänsteproducent är en Roll, men ska en specifik Tjänsteproducent beskrivas använder man typen Aktör. Exempelvis Inera (Aktör) är en Tjänsteproducent (Roll). |
Public Service Consumer | Organisational | Business Role | Roll eller Aktör | Verksamhet | Som ovan. |
Business Capability | Organisational | Business Function | Verksamhetsfunktion
| Verksamhet
| Det är något märkligt att EIRA har använt begreppet Business Capability och mappat det till Business Function i Archimate då Capability redan finns i Archimates metamodell. |
Exchange of Business Information | Organisational | Business Interaction | (Process) | Verksamhet | Saknar direkt översättning i AGs ramverk. Beskrivs närmast med Process som utförs av flera aktörer, dvs en processmodell. |
Business Information | Organisational | Business object | Verksamhetsobjekt | Verksamhet |
|
Enligt TOGAFs ADM tar man först fram en nulägesarkitektur och sedan en målarkitektur (nyläge). Sedan gör man en gap-analys mellan dessa två för att identifiera vad som behöver utvecklas och skapa en plan för utvecklingen. Här kan lämpligen en Modelltyp - Förmågeutvecklingsplan användas.
EIRA rekommenderar även att man utvecklar ett antal möjliggörare som exempelvis Security & Privacy Policy, Organisational policy, Interoperability skill etc. Dessa beskrivs lämpligen som Verksamhetsobjekt i arkitekturen.
Phase C
Information Systems Architecture
I denna fas föreslår EIRA att man använder den semantiska vyn och de två tekniska vyerna (Application & Infrastructure) för att ta fram nuläges och nylägesarkitekturer. Följande hög-nivå aktiviteter från TOGAF ADM föreslås:
Ta fram nulägesarkitektur
Ta fram nylägesarkitektur
Genomför gapanalys
Definiera färdplan/utvecklingsplan
Genomför gransking
Färdigställ informationsystemarkitekturen
EIRA vägledningen pekar framförallt på ett antal utvalda elementtyper som bör användas för att beskriva nuläge och nyläge, enligt tabellen nedan:
EIRA element | EIRA vy | Archimate typ | AG typ | AG vy | Kommentar |
---|---|---|---|---|---|
Interoperable European Solution | Technical view - application | Application Component | Applikation | Teknik |
|
Interoperable European Solution Service | Technical view - application | Application Service | Applikationstjänst | Teknik |
|
Orchestration Service | Technical view - application | Application Service | Applikationstjänst | Teknik |
|
Choreography Service | Technical view - application |
|
|
|
|
Human Interface | Technical view - application | Application Interface | Applikationsgränssnitt | Teknik |
|
Machine to Machine Interface | Technical view - application | Application Interface | Applikationsgränssnitt | Teknik |
|
Data | Semantic | Data Object | Dataentitet | Information |
|
Representation | Semantic | Representation |
|
| Har ingen direkt motsvarighet i arkitekturgemenskapens ramverk. The description of the perceptible configuration of business information or a Legal act. Representations can be classified in various ways; for example, in terms of medium (e.g. electronic or paper documents, audio, etc.) or format (HTML, ASCII, PDF, RTF, etc.). Source: ArchiMate® v3 |
Digital Service Infrastructure | Technical view - Infrastructure | Application Component | Applikation | Teknik |
|
I övrigt ger vägledningen inga konkreta detaljer om hur EIRA kan användas i denna fas utöver vad som finns beskrivet i TOGAF ADM.
Phase D
Technology Architecture
Denna fas innehåller samma steg som fasen C och EIRAs vägledning pekar bara på en specifik skillnad - nämligen att endast ett element är av huvudsakligt intresse:
EIRA element | EIRA vy | Archimate typ | AG typ | AG vy | Kommentar |
---|---|---|---|---|---|
Hosting and Network Infrastructure | Technical view - Infrastructure | Technology Service | Teknisk tjänst | Teknik |
|
Bilden nedan summerar de element som vägledningen rekommenderar används i respektive fas. Dessutom visas de relationer som finns i Arkitekturgemenskapens ramverk. Med hjälp av elementtyper och relationer kan man skapa en spårbarhet mellan de olika delarna i arkitekturen.
Phase E - H
För dessa faser ger EIRA inte speciellt mycket vägledning utöver vad som finns i TOGAF. Man pekar på Interoperability Quick Assessment Toolkit (IQAT) som ett verktyg att använda tillsammans med det tidigare nämnda IMM. IQAT är en excelfil som kan användas av lösningsägare för att utvärdera om deras lösningar stödjer interoperabilitet för offentliga tjänster. Här analyseras fyra områden:
Ledning och styrning
Systemarkitektur
Grafiska gränssnitt
Maskinella gränssnitt
Observera att när detta skrivs i Mars 2020 refererar IQAT till EIRA version 1 vilket kan indikera att verktyget inte underhålls.