Mognadsmodell för arkitekturfunktioner

Beskrivning

Arkitektur-perspektiv

Verksamhets-område

Publicerad / Version

Inledning

Mognadsmodellen är ett verktyg för att bedöma och utveckla kommuners och regioners arkitekturfunktioner.
Den beskriver vilka nivåer av mognad som kan uppnås och hjälper organisationer att se nuläge, målbild och nästa steg.

Modellen utgör en central del av Arkitekturgemenskapens ramverk och ger stöd för att planera, styra och följa upp hur arkitekturarbetet bedrivs i organisationen. Den är också en gemensam referens för självskattning och jämförelse mellan olika organisationer.

På sidan hittar du:

• Beskrivning av mognadsnivåer (0–5)

• Fokusområden med skall-, bör- och kan-krav

• Självskattningsmallar och exempel på visualiseringar

Så hänger modellen ihop!

Bedöm var ni står i varje fokusområde genom att läsa nivåbeskrivningarna (0–5).

• Använd tabeller och expand-paneler som stöd

• Dokumentera er självskattning

Aktualisering av modellen

För att modellen ska vara relevant och användbar behöver den ses över årligen. Det är lämpligt att göra det i samband med planeringscykeln eller inför en ny mandatperiod.

Vid en aktualisering:

• Gå igenom alla fokusområden och kontrollera om nya krav, standarder eller tekniska möjligheter har tillkommit.

• Uppdatera referenser till ramverk (till exempel TOGAF, AMM och Gartner IT Score) och säkerställ att versionerna är aktuella.

• Identifiera nya trender som påverkar styrning och utveckling, till exempel AI och automatisering i offentlig sektor, nya lagkrav eller ändringar i nationella strategier.

• Dokumentera ändringarna och kommunicera dem till alla som använder modellen, gärna med en kort sammanfattning av det som är nytt.

En regelbunden aktualisering gör att modellen förblir ett levande verktyg och ökar förtroendet för den.

Modellen fungerar i tre steg:

1. Mognadsnivåerna ger ett gemensamt språk för att bedöma arkitekturfunktionens styrka och utveckling.

2. Fokusområdena konkretiserar vad som faktiskt måste fungera i organisationen.

3. Genom att bedöma varje område, jämföra mot mål och identifiera gap, skapar ni en utvecklingsplan med åtgärder.

Exempel:
Fokusområde: Roller & kompetens
Nuläge: Nivå 2 – Delvis etablerad
Mål: Nivå 3 – Definierad → Åtgärder: Ta fram rollbeskrivningar, förankra med HR, koppla till rekryteringsplan

Så fungerar mognadsmodellen!

Modellen bygger på beprövade ramverk som TOGAF, AMM, COBIT och naturligtvis Arkitekturgemenskapens egna. Den är omarbetad med offentlig sektor i fokus. Här fångar vi både det vi behöver kunna (förmåga) och det vi faktiskt levererar (tjänst). Definitionerna följer Arkitekturgemenskapens gemensamma begrepp, så att vi kan prata samma språk oavsett var vi arbetar i organisationen.

Tanken är enkel. Modellen hjälper oss förstå var vi står idag och vad vi behöver stärka för att ta nästa steg.

Vad menas med arkitekturfunktion?

Arkitekturfunktionen är den samlade förmåga som möjliggör ledning, styrning och utveckling av verksamhets- och IT-arkitektur, i syfte att säkerställa helhet, nytta och långsiktig hållbarhet i digitaliseringen. Förmågan realiseras genom organisation, styrning, roller, processer och arbetssätt, och kan utvecklas över tid genom förändringar i dessa dimensioner.

Funktionen består av de roller, forum, processer och arbetssätt som tillsammans möjliggör att arkitektur används som ett aktivt verktyg i styrning och beslutsfattande. Den kan vara organisatoriskt utspridd men har ett gemensamt uppdrag: att skapa sammanhang mellan verksamhetens mål, digitala initiativ och tekniska lösningar.

Mognadsmodellen beskriver hur denna förmåga kan etableras, utvecklas och förvaltas över tid. Den fokuserar inte på enskilda arkitekters kompetens, utan på hur organisationen som helhet använder arkitektur för att skapa värde.

Definitionen bygger på etablerade ramverk (ISO 42020, TOGAF ADM, UAF 1.2) där en funktion ses som en samlad förmåga att utföra ett särskilt uppdrag snarare än en specifik organisatorisk enhet.

Använda modellen i praktiken

Mognadsmodellen passar alla organisationer, från mindre kommuner till större regioner. Den skapar ett gemensamt språk för utveckling oavsett startpunkt eller nuvarande mognad.

Använd modellen oavsett förutsättningar

Modellen hjälper er att:

• kartlägga nuläge och identifiera luckor

• prioritera insatser utifrån egna förutsättningar

• följa utvecklingen över tid

Ni behöver inte ha allt på plats för att börja. Modellen stödjer nästa steg oavsett var ni befinner er.

Använd modellen för etablerad arkitekturfunktion

För organisationer som redan arbetar med arkitektur handlar modellen om att synliggöra, mäta och utveckla det som redan fungerar:

• gör en gemensam självskattning av nuläge och styrkor

• välj fokusområden där utveckling ger störst nytta

• följ upp årligen och justera målbild vid behov

Målet är samsyn och tydlighet, inte högsta nivå överallt.
Se även avsnitten Kontinuerlig mognadsutveckling och Fokusområden och prioriteringar.

Använd modellen vid uppstart

Även utan anställda arkitekter kan modellen skapa struktur i arbetet med digitalisering och IT:

• utse samordnare för arkitektur- och utvecklingsfrågor

• kartlägg vad som finns och vad som saknas

• skapa enkla former för beslut, dokumentation och samverkan

• ta stöd i Arkitekturgemenskapens nätverk

Se även avsnitten Så fungerar mognadsmodellen och Organisation och ansvar.

Viktiga lärdomar

• börja med det som redan finns och fungerar

• sätt rimliga mål förankrade i ledningen

• använd modellen för dialog och prioritering, inte kravuppfyllelse

• dela erfarenheter med andra organisationer

Mognadsnivåer

Mognadsnivåerna är färgkodade från 0 till 5 för att ge en tydlig översikt.

⬜ 0 | 🟥 1 | 🟧 2 | 🟩 3 | 🟦 4 | 🟪 5

Ramverk och källor:

• The Open Group AMM

• TOGAF 10 (uppdaterad för agila metoder) – Architecture Capability Framework

• COBIT 2019 PAF

• Gartner IT Score for EA & Innovation

• Arkitekturgemenskapens ramverk

• Arkitekturgemenskapens definitioner av verksamhetsförmåga och verksamhetstjänst

Fokusområden och prioriteringar

För att modellen ska göra verklig nytta behöver den landa i konkret förändring. Därför har vi identifierat 15 fokusområden som tillsammans beskriver vad en fungerande arkitekturfunktion bör innehålla i en kommun eller region.
Varje område har klassificerats enligt Skall–Bör–Kan, med tydlig koppling till mognadsnivåer, målbild och källa.

Varje fokusområde är kopplat till en målnivå för mognad. Dessa nivåer speglar hur långt arbetet har kommit och hur väl det bidrar till verksamhetens mål. Klassificeringen sker enligt tre nivåer:

• Skall innebär miniminivå – det vi måste uppnå.

• Bör anger vad som är rimligt att sträva mot.

• Kan visar vad som är möjligt att utveckla vidare för att skapa ännu större värde.

Så använder du tabellen:

1. Börja med att bedöma nuläget i varje fokusområde.

2. Jämför med målnivån utifrån om området är klassat som Skall, Bör eller Kan.

3. Identifiera gapen – vad saknas för att nå nästa nivå?

4. Utifrån det, formulera åtgärder som kan planeras och följas upp.

Vi har också tydliggjort vilken rekommenderad mognadsnivå som motsvarar varje klassificering:

Klassificering

Rekommenderad miniminivå

Förtydligande om klassificering och mognadsnivåer

Klassificeringen Skall–Bör–Kan anger inte ytterligare mognadsnivåer, utan beskriver vilken mognadsnivå som minst behöver uppnås inom respektive fokusområde för att arkitekturfunktionen som helhet ska fungera enligt sitt uppdrag.

Ett Bör-område kan därför ha en lägre faktisk mognad än ett Skall-område utan att det är ett fel, så länge grundläggande Skall-områden är etablerade.

Fokusområden har egna mål- och fullnivåer som används för prioritering och utvecklingsplanering över tid.

Den här strukturen hjälper er inte bara att skapa en tydlig utvecklingsplan. Den fungerar också som underlag för att kommunicera era resultat till ledning, revisorer eller styrgrupper på ett sätt som är både begripligt och konkret.

Exempel på fokusområde – Roller och kompetens:

• Nuläge: Nivå 2 – Delvis etablerad. Vissa roller finns, men ansvar och kompetenskrav är inte tydligt dokumenterade.

• Mål: Nivå 3 – Definierad. Roller, ansvar och kompetens ska vara dokumenterade, förankrade och användas i planering.

• Gap: Saknar rollbeskrivningar, samverkan med HR och kontinuerlig kompetensplan.

• Åtgärder:

  • Ta fram rollstruktur enligt IASA och komplettera med kompetenskrav från TOGAF Skills Framework.

  • Förankra ansvarsfördelning i ledningen

  • Integrera rollerna i HR-processer

Denna struktur går att använda oavsett vilket fokusområde ni arbetar med. Mognadsmodellen och dessa områden kompletterar varandra och tillsammans visar de både vad ni har och vad ni behöver för att utvecklas vidare.

Om djup och omfattning i beskrivningarna
För att hålla materialet relevant och lätt att använda varierar vi medvetet detaljeringsgraden mellan fokusområdena.

• Skall-områden är fullt utbyggda med detaljerade nivåbeskrivningar, självskattningsfrågor, exempel på bevis och utvecklingsförslag. De fungerar som pedagogiska referenser och mallar.

• Bör-områden innehåller en tydlig nivåbeskrivning och konkreta utvecklingsförslag, men med kortare förklaringar och färre exempel. De ger tillräckligt stöd för att driva förbättring utan att tynga ner läsaren.

• Kan-områden är mer visionära och fokuserar på riktning snarare än detaljer. De ska inspirera och visa möjligheter när organisationen är redo att ta nästa steg.

Detta upplägg gör att modellen kan användas både för snabb översikt och fördjupat arbete, beroende på behov och mognadsnivå.

Fokusområde

Klassificering

Miniminivå

Full nivå

Kort beskrivning

Motivering

Referens