Innehållsförteckning

Inledning

Detta avsnitt beskriver de direktiv och riktlinjer som behövs för styrning av gemensamma arkitekturer, de strukturer som behöver etableras på gemensam nivå för att stödja arkitekturstyrningsprocesserna samt de gemensamma beslutsmekanismer som krävs för att undvika potentiella intressekonflikter.

För att etablera gemensamma arkitekturstyrningsprocesser krävs gemensamma principer och rekommendationer (se eSAMs principer och rekommendationer), tydlig ansvarsfördelning samt välfungerande kanaler för kommunikation. För att etablera gemensamma arkitekturer krävs ett gemensamt ramverk som beskriver hur vi bygger referensarkitekturer med återanvändbara byggblock som tillåter såväl nedbrytning till lokal nivå som uppbyggnad till gemensam nivå utifrån lokala initiativ.

Den gemensamma arkitekturstyrningsprocessen måste vara så generisk att den kan appliceras oavsett kombinationen av intressenter och aktörer.

Planering av arkitekturstyrning

Aktörer

Många aktörer är involverade i den kommunala och regionala myndighetens arkitekturstyrning. Det finns branschorganisationer som SKL, med bolag som Inera, som enligt överenskommelser reglerar delar av arkitekturen tillhörande kommuner och regioner, såväl som ett mycket stort antal statliga myndigheter som enligt sitt uppdrag normerar eller har tillsyn över regelverk som påverkar arkitekturbeslut samt även alla personer i olika roller inom den kommunala myndigheten som har ansvar för olika delar av den totala arkitekturen.

Intressenter och intressen

Det finns många intressenter med intressen i de system eller system av system som beskrivs av arkitekturen. Dessa intressenter driver oftast angelägenheter kopplade till intressentens uppdrag inom deras specifika domäner. De arkitekturella inriktningsbeslut som fattas inom ramen för arkitekturstyrning måste fattas med stöd av en överenskommen beslutsmekanism som minimerar eller undviker potentiella intressekonflikter.

Mål/indikatorer

Målstyrningen är den grundläggande styrmodellen inom i stort sett all offentlig verksamhet, såväl nationellt som lokalt och regionalt. Den nytta och det resultat som skapas mäts med indikatorer. Arkitekturen stödjer verksamheten med metoder om hur mål och indikatorer manifesteras i arkitekturbeskrivningar och tydliggör hur målen, nyttan och resultaten ska uppnås med stöd av en strategisk planering. 

Strategisk planering

Utifrån verksamhetens vision och mål skapas en strategisk plan för hur verksamhet behöver förändras. Den strategiska planeringen skapar en beskrivning av nuläge, börläge och handlingsplaner för en eller flera verksamheter. Den strategiska planeringen är input till arkitekturinriktningen.

Styrmedel

Organisationen använder principer som är allmänna regler och riktlinjer, avsedda att vara varaktiga och sällan ändrade samt rekommendationer som visar den inriktning de behöver ta för att utföra sitt uppdrag och uppfylla sina mål. Dessa kan etableras inom olika domäner och på olika nivåer i organisationen. Principer och rekommendationer kan med fördel sammanfattas i direktiv.

Andra styrmedel som organisationen kan använda är standarder och mönster. De processer och aktiviteter som ska genomföras under en bestämd tidsperiod sammanfattas i en arkitekturstyrningsplan.

Skapa rekommendationer och direktiv om inriktning av arkitektur

Open

Figur - Processen Inriktning

Processen Inriktning av arkitektur skapar förutsättningar för arkitekturberedningens genomförande.

Inriktningsprocessen kan ses som den process som definierar de roller, ansvar och befogenheter som krävs för att övriga processer i beredningsflödet ska kunna verka effektivt. Inom ramen för de inriktningar och riktlinjer som Arkitekturstyrningen utger och förvaltar finns grunden för de beslut som ska tas av Arkitekturledningen, för genomförande av Arkitekturproduktionen.

Processen Inriktning av arkitektur kan bäst mappas mot processen 6.4.4. Make architecture governance decisions i ISO/IEC/IEEE 42020.

Lämpliga aktiviteter i 6.4.4. för det aktuella exemplet/scenariot är:

• Besluta om och utge styrning av arkitekturer

• Tilldela ansvar för direktiv, standarder och policyer för att styra arkitekturer

• Analysera och exploatera beroenden/samband mellan arkitekturer

Vi planerar att utveckla mallar till processen i nästa iteration.

Samråd kring arkitekturbeslut

Open

Figur - Processen Samråd

Processen Samråd kring arkitekturbeslut tillämpas vid behov inom beslutsberedningsflödet - därav de streckade linjerna i modellen

Det finns situationer när Arkitekturledningen behöver förankra ett kommande arkitekturbeslut uppåt mot Arkitekturstyrningen. Det kan handla om ett beslut som bedöms kunna få större konsekvenser för verksamheten, eventuellt på längre sikt. Beslutets strategiska karaktär innebär att det är lämpligt att låta Arkitekturstyrningen, som sitter med den övergripande helhetsbilden av verksamheten ta del av beslutsunderlaget och lämna samråd i beslutsfrågan.

Det går inte att ställa upp statiska kriterier för när samråd ska påkallas. Det handlar om att kunniga och välinformerade beslutsfattare och handläggare inser när behovet föreligger och agerar därefter.

Processen Samråd kring arkitekturbeslut kan bäst mappas mot processen 6.4.5. Monitor and assess compliance with governance decisions i ISO/IEC/IEEE 42020.

Lämpliga aktiviteter i 6.4.5. för det aktuella exemplet/scenariot är:

• Kontrollera att arkitekturer möter externa och interna krav

• Kontrollera att arkitekturer möter styrningens direktiv och rekommendationer

Vi planerar att utveckla mall för samrådsprotokoll i nästa iteration.