Innehåll

1. Inledning

Ett samlat och dokumenterat stöd till de som arbetar med strukturering och analys av information i utvecklings- och förvaltningsuppdrag på Inera har efterfrågats.

Detta är den, sedan länge efterfrågade, samlade dokumentationen framtagen för att stödja verksamhets- och informationsanalysarbete på Inera. Motsvarigheten till T-boken som funnits länge. 

Verksamhet Informatik (VI) -boken är tänkt att användas av projekt och förvaltningar som utvecklar gemensamma (nationella) tjänster. Verksamhetsbeskrivningar/processer är en absolut nödvändig grund till ett fortsatt bra informatik- och teknikarbete. Med verksamhet menas de ska använda tjänsten och ställt kraven på hur den ska fungera för att stödja dem i sitt arbete.

Olika personer och kompetenser i ett projekt har nytta av olika delar, men vägledningen bör läsas och förstås av alla som arbetar i projektet. Det är viktigt att alla projektdeltagarna i de gemensamma (nationella) projekten kommunicerar den gemensamma arkitekturen och regelverket. 

Till stöd för denna bok finns en ordlista och förkortningar sist. 

Figur 1 Bilden illustrerar sambanden mellan hela den semantiska utvecklingsprocessen.

Processanalys analyserar verksamhetens processer och vilka aktörer som behöver vilken information.

Begreppsanalys analyserar de centrala begreppen så att vi kan mäta och mena samma sak.

Säkerhetsanalysen är viktig del i verksamhetsanalysen. Analysen omfattar följsamhet till Ineras anvisningar, följsamhet till säkerhetsdelarna i T-boken samt följsamhet till de krav som fallit ut från rättsutredning.

Processanalys, Begreppsanalys och säkerhetsanalys utgör tillsammans Verksamhetsanalysen. 

Informationsanalys beskriver hur all information sitter ihop så att rätt person kan få rätt information vid rätt tillfälle.

Terminologibindning beskriver vilken (eller vilka) koder som skall användas för ett visst attribut av en viss datatyp i en tillämpad modell.

Informationsanalys och Terminologibindning utgör tillsammans Informatikanalysen.

Analyserna resulterar i material som kravställer tekniska lösningars utformning och realisering för att på rätt sätt stödja verksamheten.

1.1 Syfte

Bakom både VI- och T-boken står Arkitektur och Regelverk (A&R) på Inera. VI-boken består av denna sammanhållande dokumentation samt ett antal dokument för regelverk, anvisningar, mallar och exempel. De olika delarna i VI-boken fyller olika funktioner i olika stadier av ett projekt. Det övergripande syftet med VI-boken och dess ingående delar är att bidra till adekvat kvalitet i de tjänster som utvecklas och att bidra till förbättrad informationsförsörjning i kommuner och regioner.

VI-boken är främst tänkt som stöd för projekt och förvaltningar som utvecklar gemensamma (nationella) tjänster, men den kan även fylla en viktig funktion i regionala eller lokala projekt. Även på regional eller lokal nivå kan det vara angeläget att följa regelverket för att till exempel lättare kunna integrera med gemensamma tjänster vid behov.

Boken ska i första hand presentera styrande principer, vägledande exempel samt verksamhets- och informatisk referensarkitektur och ska ses som ett stöd till informatiker som deltar i utvecklings- och förvaltningsuppdrag på Inera. Den utgör på så sätt en plattform för att samlat kunna delge stöd och regler till dem som utför informatikuppdrag.

Den ska även ge ökad tydlighet och en möjlighet för uppdragstagare att själva ta del av stöd och regler för ett informatikuppdrag.

1.2 Beroenden

Avdelningen Arkitektur och Regelverk på Inera (A&R)

Arkitekturgemenskapen 

T-boken /wiki/spaces/AOR/pages/5178577

Projektet Stöddokumentation för integrationer på Inera

StandIn Projektet  

2. Informatisk vision

Ineras informatiska vision är att möjliggöra och tillgängliggöra en ändamålsenlig och adekvat interoperabilitetsförmåga av typen semantisk och organisatorisk inom våra ägares samtliga verksamhetsbehov som Inera har i uppdrag att stötta. Det innebär att alla av Ineras uppdrag omfattade informationsrelaterade behov som verksamheten har kan realiseras med hjälp av Ineras tjänster, anvisningar, referensarkitekturer eller metodkunskaper.

Detta gör Inera genom att:
Inera har uppdraget att koordinera regionerna och kommunernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-tjänster, teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder. En viktig del i arbetet består av att beskriva och underhålla en gemensam arkitektur, dvs. att skapa gemensamma tekniska och logiska förutsättningar för att kunna utbyta information inom vård och omsorg på ett enhetligt sätt.

3. Målgrupper

VI-boken riktar sig till flera målgrupper som var och en kan ha nytta av olika delar av dokumentet. Tabellerna nedan är indelade i de roller som är utförare (tabell 1) respektive mottagare (tabell 2). Detta är tänkt för att ge en vägledning till den som skriver materialet inom området.  

Tabell 1 Utförare

Tabell 2 Mottagare

4. Framtagning av modeller 

Det saknas idag förutsättningar för en gemensam rekommendation om en och samma metod för hela Sverige. På ett övergripande plan beskriver Arkitekturgemenskapen området på sidan Informationsarkitektur, se beroenden ovan.

Här hittar du allmän information om: 

• Beskrivning av begreppssystem och begreppsmodeller
• Informationsbehovsanalys
• Informationsstrukturanalys
• Informationsflödesbeskrivning
• Vidareutvecklingsförslag

Nationell informationsstruktur (NI) version 2019 hittar du på Socialstyrelsens hemsida 

4.1 Standarder som kan användas som referensmodeller 

Referensmodell är en övergripande modell som representerar information om grundläggande begrepp samt dessa begrepps egenskaper och som är avsedd för att specialiseras för specifika informationsmängder i verksamheten.

En förutsättning för semantisk interoperabilitet är att använda gemensamma och standardiserade referensmodeller. Modellerna inom nationell informationsstruktur (NI) skall i tillämpliga fall alltid följas, men vid behov kan andra överenskomna och standardiserade strukturer och kodverk användas. Erfarenheter visar att NI, som Socialstyrelsen har tagit fram på uppdrag av regeringen inom ramen för vision 2025, inte täcker behovet för alla typer av uppdrag. Exempel på detta är läkemedel, organisation, vårdadministration, sjukvårdsekonomi, kommunala verksamheter utöver socialtjänst.

Det saknas idag förutsättningar för en gemensam rekommendation om en och samma referensmodell för hela Sverige. Flera projekt och aktiviteter pågår för att lösa detta och under tiden har vi att välja lämplig referensmodell för respektive uppdrag. Det kan också vara så att process-, begrepps och informationsmodell behöver var och en sin referensmodell för att få relevant stöd. 

Här beskrivs ett antal, nu aktuella, standarder som kan bli relevanta att använda som referensmodell:

I takt med att tjänster utvecklas för kommunal verksamhet behöver troligen fler standarder identifieras. Vi följer pågående arbete och publiceras i takt med att beslut fattas inom olika nivåer och områden.

5. Leverablerna i utvecklingsprocessen

Under kapitel Inledning är utvecklingsprocessen beskriven. Här nedan beskrivs de mallar som ingår i processen. Samtliga mallar finns publicerade på rivta.se

• Tjänstekontraktsbeskrivning (TKB): Teknisk beskrivning se T-boken
• Informationsspecifikation (IS): Se punkt 5.1
• Arkitekturella beslut (AB): Beslut som påverkar arkitekturens utformning. Här skriver man om avvikelser görs från ramverken/regelverken.
• Tillämpningsanvisning (TA): Se punkt 12
• Software Architecture Document (SAD): Teknisk beskrivning. SAD blir relevant när ett system realiserar stöd för ett tjänstekontrakt. 

Figur 2.  Här beskrivs vad som ingår i mallbiblioteket för utveckling av framförallt tjänstekontrakt och versionskrav kopplat till olika scenarier. 

5.1 Informationsspecifikation  

Informationsspecifikation (IS) är en sammanställning där man redovisar resultatet från såväl verksamhets-, begrepps- och informationsanalys samt att informationssäkerhet ska genomsyra allt arbete. Den är till för att på ett gemensamt och strukturerat sätt beskriva informationsbehovet ur ett verksamhetsperspektiv. Syftet är att informationen blir förberedd för elektronisk hantering på ett gemensamt och standardiserat sätt. 

Mall för IS ägs och förvaltas av A&R-informatik. Mallen innehåller hjälptext och exempel inför varje kapitel. Den finns som worddokument men är också inarbetad i verktyget Visual Paradigm (VP) för att underlätta framtagandet. Den uppdateras en gång per termin med publicering i maj respektive november.

Kvalitetssäkring av pågående arbete

• Inera har en mall för granskning av IS, den kan användas som underlag till självskattning för den som utför informatikuppdrag på Inera.
• Mallen ägs och förvaltas också av A&R-informatik gruppen och uppdateras vid samma tidpunkt som IS mallen
• Den används av A&R vid en begärd granskning av inskickad IS. Det kan vara en förhandsgranskning eller slutgranskning och då erhålls ett dokumenterat granskningsresultat.
• Använd alltid den senaste versionen av IS mallen för bästa kvalité och aktualitet inom området

Komponenterna som ingår i en informationsspecifikation hänger ihop med varandra i ett ramverk som ingår i arkitekturen och relaterar till varandra.

6. Verksamhetsanalys

Verksamhetsanalysen innefattar både processmodell, arbetsflöden, användningsfall, flödesbeskrivning, aktörer och säkerhetsanalys för att skapa en djupare och gemensam förståelse av en verksamhet. Om man vill utveckla IT-stöd som, med säkerhet, stödjer verksamheten är det nödvändigt att det föregås av en verksamhetsanalys. Viktigt att ta fram ett nuläge och ett nyläge där verksamhetsutveckling jobbar för ett framtida hållbart och gemensamt arbetssätt.  

Utifrån processmodell för hälso- och sjukvård alternativt socialtjänst i nationell informationsstruktur identifieras var i patientens eller brukarens individanpassade process som informationsbehovet föreligger. Om inte processmodellerna från NI kan användas som referens, peka då på annan tillämpbar referens. Beskrivningstexten för varje processteg i processmodellen ger stöd för konsekvent användning. Processbeskrivningen ger stöd i att identifiera vilka begrepp som är centrala att hålla information om utifrån det aktuella verksamhetsbehovet samt ge stöd i att identifiera vilken information som bör eller kan ha dokumenterats tidigare i den individanpassade processen och därmed kan återanvändas istället för att dokumenteras på nytt.

Processbeskrivningen kan dokumenteras med valfri notation ex. BPMN 2.0 (den visuella) och beskriv sedan in-värde och ut-värde ifrån varje steg i en efterföljande beskrivningstabell.

Processmodellen består av ett flöde av olika processteg. Processtegen motsvarar en serie aktiviteter som syftar till ett gemensamt mål. Varje processteg har ett namn som beskriver den eller de aktiviteter som utförs inom det processteget.

När arbetsflöden ska beskrivas bör man ta reda på om det finns befintliga processbeskrivningar i verksamheterna och använda dessa som en del av underlaget. För att komma fram till hur ett arbetsflöde ska beskrivas kan användningsfall vara en metod för att få fram arbetsflöden. Socialstyrelsens generella beskrivningar för den funktion/information som är tänkt att belysas är också en viktig utgångspunkt.

För att förstå och hantera en komplicerad verklighet kan man använda arbetsflödesmodeller. Arbetsflöden kan till exempel beskrivas som processkartor eller i form av användningsfall.

Projektets behov avgör ”nivån” eller ”upplösningen” på beskrivningarna.

Ett användningsfall är en kort beskrivning i vardagligt språk av vad en användare vill uppnå. Den ska beskriva vad tjänsten ska göra, utifrån en aktörs perspektiv, som vill uppnå ett specifikt mål. Den ska vara på en lagom detaljeringsnivå och inte inkludera detaljer och användargränssnitt eller skärmbilder. Intuitiva och lätta att förstå.

Flödesbeskrivning kan göras i form av en grafisk modell och textuell beskrivning av arbetsflödet och aktörer inom aktuellt verksamhetsområde, exempel på flödesbeskrivning är simbanediagram. Aktör är en person, organisation eller ett externt system som interagerar med den nationella tjänsten eller din tjänst på ett eller flera sätt

Resultatet av verksamhetsanalysen kan kategoriseras på följande sätt:

• Stöd för samverkan i vård- och omsorgsprocessen.
• Stöd för välinformerade och delaktiga medborgare.
• Stöd för uppföljning.
• Stöd för kunskapsstyrning.
• Stöd för resurshantering.

Läs mer om detta i T-boken

7. Begreppsanalys

Med verksamhetsanalysen som grund görs här ett terminologiskt arbete där centrala begrepp beskrivs i både diagram och text.

Utifrån vald/a referensbegreppsmodell/er samt den framtagna beskrivningen av processen identifieras de begrepp som det måste hållas information om för det aktuella verksamhetsbehovet. Begreppens definition eller beskrivning säkerställer att rätt begrepp används på ett entydigt sätt även om verksamheten tidigare använt en annan term för samma begrepp. De flesta begreppen i någon av de tre generiska begreppsmodellerna i nationell informationsstruktur återfinns också i Socialstyrelsens termbank. Vid behov av begrepp som inte finns i vald referensbegreppsmodell används i första hand termbanken för att identifiera dessa och i andra hand Snomed CT.

De specifika relationerna mellan begreppen beskrivs för att tillgodose den efterfrågade funktionaliteten och verksamhetsbehovet. De relationer som finns beskrivna i referens­­begreppsmodellerna är till för att definiera begrepp och beskriva hur den bakomliggande företeelsen relaterar till andra begrepp och företeelser och inte för att uttrycka specifika verksamhetsbehov.

Vid tillämpning av begreppsmodeller behöver inte alla mellanliggande begrepp ritas ut, utan bara de som behövs för det specifika verksamhetsbehovet. Genom att beskriva hur de olika begreppen i begreppsmodellerna representeras i informationsmodellerna, ger detta stöd i övergången från begrepp till informationsklass. Om ett begrepp inte finns med i aktuell version av den nationella informationstukturen ska det i tillämpliga fall rapporteras som ändringsförslag till förvaltningen av den nationella informationsstrukturen alternativt till förvaltningen av termbanken på socialstyrelsen.

I begreppsmodellen ska spårbarhet till informationsmodellens klasser anges så man dokumenterat kan följa hur delarna i processen hänger ihop. 

Om ingen begreppsmodell tas fram ska avsteget beskrivas och motiveras i dokumentet ”arkitekturellt beslut” på https://rivta.se.

8. Informationsanalys

Informatiken är länken mellan verksamheten och tekniken. Den översätter verksamhetens behov till strukturerade krav som kan omvandlas till IT-lösningar. Utifrån vald/a referensinformationsmodell/er samt beskrivningen av processen och begreppsmodellen identifieras hur den identifierade informationen ska struktureras i informations-, sambands- och deltagandeklasser med attribut. Den visar också vilka koder och kodverk som ska användas. 

Utifrån vald/a referensinformationsmodell/er samt beskrivningen av processen och begreppsmodellen identifieras hur den identifierade informationen ska struktureras i information-, samband- och deltagandeklasser med attribut. Den visar också vilka koder och kodverk som ska användas.

Vid användning av NI kan i tillämpliga fall informationsmodellen modelleras som ett instansdiagram av en av de tre informationsmodellerna och visa vilka klasser och attribut som representerar det aktuella behovet. Informationsstrukturen som finns beskriven i de tre informationsmodellerna i NI visar de totala dokumentationskraven för en vårdgivare utifrån de perspektiv som de är utvecklade utifrån. Endast de attribut och klasser som är aktuella i det specifika fallet ska inkluderas i de informationsmodellerna. De specifika relationer som identifierats i begreppsmodellen hanteras i informationsmodellen genom klassernas samband och deltagande. Genom att beskriva och rita ut mellan vilka klasser som det finns relationer i form av samband eller deltagande och ge varje relation ett kodat värde blir det möjligt att illustrera funktionaliteten på ett sätt som gör det möjligt att uppnå semantisk interoperabilitet.

Om en klass inte finns med i aktuell version av den nationella informationstukturen ska det i tillämpliga fall rapporteras som ändringsförslag till förvaltningen av den nationella informationsstrukturen. När domänmodell/informationsmodell innehållsmässigt inte matchar vald referensmodell får man istället se det som en matchning mot datatyp, kodverk eller term snarare än informationsmässigt.

I informationsmodellen ska klasser från olika referensbegreppsmodeller visualiseras med färgkod. 

Till informationsmodellen skall det tas fram tabeller för att beskriva respektive klass och dess attribut. För varje klass ska det finnas en beskrivande text och information om mappning till referensmodell. Det ska också finnas spårbarhet till ställda verksamhetskrav så att man dokumenterat visar hur delarna i processen hänger ihop.

Informationsmodellen är en grund till informationssystemvy som tas fram i den tekniska processen. Du kan fortsätta läsa mer om detta i T-boken.

9.  Datatyper

För att informationsmodellen ska tillhandahålla en struktur som i detalj beskriver vad som ska dokumenteras behöver attributens format anges. Med format avses hur information i ett attribut representeras, till exempel i form av ett datum, en text eller ett kodat värde. Det format som informationen i ett attribut antar benämns som datatyp. 

De datatyper som listas i mallen används enbart inom informationsspecifikationen och inte av tjänstekontraktsbeskrivningar

9.1 Pågående arbete inom datatyper

Ett arbete gällande vilka datatyper som ska används vid framtagning av IS och TKB pågår under 2019.  

10. Terminologibindning

Terminologibindning är länken mellan informationsmodellen och terminologin. Vid terminologibindningen anges vilket värde ett attribut i informationsmodellen ska ha. Det kan göras genom att visa vilka valbara värden som är tillåtna eller vilket värde ett specifikt attribut ska ha.
Terminologibindningen handlar även om de regler som gäller för hur man får koppla samman terminologin med informationsmodellen.

11. Kodverk i nationella tjänstekontrakt

Inera upprätthåller en sammanställning av alla de kodverk som används av tjänstekontrakt i den nationella samverkansarkitekturen. Varje kodverk har bedömts utifrån mognadsgrad och utifrån fastställda kriterier för kodverk, såsom om det har ett unikt id och fungerande förvaltning. I samband med arbetet med kvalitetssäkring av kodverk på Inera uppstod ett behov av att ta fram enhetliga definitioner för centrala begrepp inom området. Inera tillhandahåller även uppdaterade definitioner av kodverk och klassifikationer. 

Länk som tar dig till;

• Kodverkslista över de kodverk som används i den nationella tjänstekontrakten
• Metod för framtagande och uppdatering av kodverk beskrivs i processer och regelverk som kodverksförvaltningen följer vid granskning och beslut
• Kodverksmall för enhetlig presentation av kodverk
• Kontaktinformation till kodverksförvaltningen

11.1 Översättning av kodverk som ej är på svenska

Den som är i behov av ett kodverk som är på annat språk än svenska ansvara för att det blir översatt på ett korrekt sätt. Man ska säkerställa att det överensstämmer med källan. Det ska även säkerställas att kodverket får förändras genom översättning.

Rutinen för översättning av kodverk är enl följande:

• Identifierar rätt kodverk och ansvarar själva för, och utför, översättningsarbetet av originalmaterialet.
• Säkerställ att översättning av kodverket är tillåtet.
• Skicka in förslaget till Ineras kodverksförvaltning, via kundservice
• Ineras kodverksförvaltning behandlar förslaget. Är det en annan organisation, ex HL7, än Inera så skickas förslaget dit. Vid behov förs dialog med kund.
• Beslut tas om godkänd översättning. Finns det en bakomliggande organisation kan det vara de som beslutar.
• Publicering av översatt kodverk.

Kriterier på kodverket

• Kodverken måste innehålla namn på kodverket,
• ID på kodverket (OID, URL, UUID etc)
• Klartext på svenska och originalspråk och eventuell kommentar/beskrivning.
• Det ska tydligt framgå var källan finns och vilken version och status originalet har.
• Det ska tydligt framgå vilken organisation samt ansvarig person ifrån den organisationen som står för översättningen, med kontaktuppgifter till denna. 

11.2 Pågående kodverksarbete

Ineras terminologitjänst: Avsiktsförklaring ute nu. https://www.inera.se/aktuellt/programkontorets-arendelista/pagaende-arenden/terminologitjanst/

Socialstyrelsens kodverksserver: SoS har regeringsuppdrag att utveckla en kodverksserver för ett antal terminologier, klassifikationer och kodverk som förvaltas av Socialstyrelsen. Detta har bland annat inneburit: − Färdigställande av kravspecifikation. − Test av funktionalitet med ett system. Testet avslutas i mars 2019, därefter vidtar upphandling. https://kdbapi.socialstyrelsen.se

12. Tillämpningsanvisning  

I de fall där informationsspecifikationen är generisk, eller ska delas mellan flera tjänster, kan den behöva kompletteras. Detta görs i en Tillämpningsanvisning (TA) tjänstekontrakt mall.  För tillfället löses detta med en mall som ägs och förvaltas av A&R informatikgruppen tills dess att Projektet Stöddokumentation för integrationer på Inera kommer med sitt resultat. En checklista finns också publicerad som visar vad vi tittar på vid en granskning av en sådan ifylld mall. 

13. Från informationsspecifikation till identifiering av tjänstekontrakt

Vårdsverige är stort och komplext och det är många organisationer och myndigheter som ska samverka och vill vara delaktiga i att ta emot och dela information. Informationsmodellen analyseras och utifrån dess innehåll och på så sätt identifieras om ett nytt tjänstekontrakt behöver tas fram. I vissa fall innehåller informationsspecifikationen information som redan stöds av befintliga kontrakt. Viktigt då att återanvända dessa för att uppnå semantisk interoperabilitet inom funktionsområdet. I andra fall kan det räcka med ett tillägg i befintliga tjänstekontrakt för att inte skapa överlappning. I det tredje fallet kan det bli aktuellt med ett helt nytt tjänstekontrakt. Önskvärt är att ta fram tjänstekontrakt som kan återanvändas för flera tjänster, flera tjänster med EN gemensam informationsstruktur.

Informationsmodellen är en leverans till den utvecklare som tar fram tjänstekontraktet. Läs om tjänstekontraktsutveckling i T-boken 

Figur 3. Bilden illustrerar att en IS är underlag för att identifiera behov av tjänstekontrakt.

14. Ordlista och förkortningar 

Här har vi samlat definitionerna på de begrepp/termer som används inom informatikarbetet på Inera.  

Definition av kodverk och klassifikationer

14.1 Förkortningar

15. Kontakt för hjälp/frågor

För att lämna synpunkter eller på annat sätt bidra till arbetet med den gemensamma arkitekturen, kontakta arkitektur och regelverket via Ineras kundservice kundservice@inera.se 

16. Följande personer har deltagit i framtagandet av VI-boken