VI-bok

Styrande principer vägledande exempel, Verksamhets och Informatik referensarkitektur



ARK_0055

2021-11-30


Innehåll

Inledning

Det här dokumentet är ett stöd till de som arbetar med strukturering och analys av information i utvecklings- och förvaltningsuppdrag. Den beskriver de principer som vägleder informatikarbetet och den metod som ligger till grund för det. 

VI-boken är främst tänkt att läsas av de personer som arbetar med verksamhetsarkitektur och informationsarkitektur. Dock är den relevant att ha kännedom om även för övriga roller i ett projekt eller förvaltning.

Syfte

VI-boken har som syfte att tillhandahålla en vägledning för de roller som arbetar med utveckling och förvaltning av IT-stöd till verksamheten. Den är primärt inriktad mot de människor som arbetar med Ineras tjänster, men kan användas även av aktörer utanför Inera. En bärande princip vid tjänsteutveckling är att de som tar fram tjänsten är de som bäst förstår och kan beskriva den. Det vi tillhandahåller här är vägledning till hur beskrivningen bör gå till och förklaring till varför vissa saker bör göras i en viss ordning. I slutändan är det dock projektet eller förvaltningen själv som ansvarar för sin tjänst och dess dokumentation. De olika delarna i VI-boken fyller olika funktioner i olika stadier av en tjänsts livscykel. Det övergripande syftet med VI-boken och dess ingående delar är att bidra till adekvat kvalitet i de tjänster som utvecklas och att bidra till förbättrad informationsförsörjning i kommuner och regioner.

Målgrupper

VI-boken riktar sig till olika roller som var och en kan ha nytta av olika delar av dokumentet. Dessa finns listade i tabellen nedan.

Tabell 1 Roller

Roll Arbetsuppgift med bäring på VI-bokenUtfall 
VerksamhetsarkitektBeskriva verksamheten med hjälp av ett antal olika verktyg, så som flödesmodeller, processmodeller m.m.Underlag till verksamhetsprocessen och begreppsmodellen
SäkerhetsspecialistBeskriva verksamhetens säkerhetskravUnderlag till verksamhetsprocessen och begreppsmodellen
KravanalytikerBeskriva verksamhetens krav på tjänstenKravspecifikation och verksamhetsprocess
Informatiker/InformationsarkitektKunna beskriva informationen och dess användning utifrån verksamhetsbeskrivningen, omsatt i standardiserade modellerInformationsmodell och terminologibindning. Kodverksarbete
TerminologResurs i arbetet med både begrepps- och informationsmodellBidra med terminologiska principer och metodik samt även konkret arbete med terminologiska delar av kravbilden

Vision

Följande vision är hämtad från Vision eHälsa 2025 och fungerar som vägledande även för Ineras insatser inom tjänsteutvecklings- och interoperabilitetsområdet.

Individen som medskapare

En förutsättning för personcentrerade verksamheter är att utgå ifrån patienters och brukares behov och förutsättningar och möjliggöra för alla att vara aktiva medskapare. Patienter, brukare och närstående behöver ha förutsättningar att vara välinformerade, ges insyn i och överblick över processer och kontakter med hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt kunna vara delaktiga på nya sätt. En hälso- och sjukvård och socialtjänst som erbjuds där invånare befinner sig, när invånare har behov av det och på det sätt invånare önskar.

Rätt kunskap och information

En förutsättning för en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård och socialtjänst av god kvalitet är att medarbetare har rätt information och kunskap i mötet med patienter och brukare. Det ska vara lätt att få del av den information som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifterna och bästa möjliga kunskap eller evidens ska finnas tillgänglig i varje möte. Den digitala arbetsmiljön behöver stödja de processer som medarbetarna verkar i.

Trygg och säker informationshantering

Förmågan att hantera och skydda information på ett ändamålsenligt sätt behöver ständigt utvecklas i takt med att omvärlden förändras. Individer vill att uppgifter om till exempel hälsa och livssituation ska finnas tillgängliga i mötet med verksamheterna. Samtidigt är det viktigt att uppgifterna hanteras säkert och skyddas från att obehöriga får tillgång till uppgifterna. Det är även viktigt att uppgifterna är korrekta, att den enskilde kan påverka hur uppgifterna används samt att det är möjligt för den enskilde att få veta vilka uppgifter som finns, hur de används och av vem. Därför är en trygg och säker informationshantering central för att behålla och stärka tilliten i digitaliseringsarbetet.

Utveckling och digital transformation i samverkan

Digitaliseringen förändrar förutsättningarna för verksamheter i alla sektorer. Teknikutvecklingen gör att människor såväl ändrar beteende som får nya förväntningar på till exempel olika välfärdstjänster. För att Sverige ska kunna ta till vara digitaliseringens möjligheter krävs ett långsiktigt arbete för att stödja förmågan till verksamhetsutveckling och rusta individer och verksamheter med de färdigheter, förmågor och förutsättningar som krävs.

VI-principer

För att hjälpa de projekt som beställer och utvecklar IT-stöd att navigera mot en verksamhets- och informationsarkitektur enligt de långsiktiga behoven, har ett antal VI-principer fastställts som bland annat säkerställer spårbarhet, skalbarhet, flexibilitet och interoperabilitet.

VI-principerna är:

  • vägledande för beslutsfattande i frågor om samverkansarkitektur.

  • redskap för löpande beslutsfattande under framtagning och vidareutveckling av referensarkitekturer.

  • ett stöd vid granskning av resultatet av nyutveckling och förvaltning.

Principerna behöver kommuniceras och tillämpas hos beställare och utförare.  Det är arkitekturfunktionens uppgift att styra utveckling och förvaltning av arkitekturen, samt att ansvara för övervakning och vägledning kring principernas tillämpning och deras förvaltning.

VIP1 - VI-principerna är styrande för verksamhets- och informationsarkitekturen

Det finns en uppsättning styrande principer för tillämpad arkitektur.

Motiv

Följsamhet mot principerna möjliggör löpande styrning mot målbilden för samverkansarkitekturen.

Förutsättning

  • Principerna kommuniceras och tillämpas hos beställare och utförare genom arkitekturfunktionen, som vägleder utveckling och förvaltning av arkitekturen, samt har ansvar att övervaka och vägleda principernas tillämpning och deras förvaltning.

  • Arkitekturfunktionen är integrerad i processer hos tillämpliga programkontor, beställarfunktioner, projektorganisationer och systemförvaltningar.

  • Principerna kommuniceras och tillämpas av dem som styr utveckling och förvaltning inom IT-infrastruktur, vårdgivartjänster och invånartjänster.

  • Arkitekturfunktionen underlättar följsamhet mot principerna genom anvisningar och vägledande exempel.

  • I möjligaste mån bör principerna tillämpas, men om principer och regelverk står i konflikt med ett projekts leveransförmåga rekommenderas det att avvikelser klassificeras och dokumenteras så att uppföljning kan ske av lämplig arkitekturfunktion.

VIP2 - Utformning av tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder skall tas fram utifrån identifierade verksamhetsbehov

Motiv

Informationsutbytet som möjliggörs via tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder skall utgöra ett stöd till verksamheten och inte agera begränsande eller bromsande för verksamhetsutvecklingen.

Förutsättning

  • Ett metodstöd för verksamhetsanalys och ett dokumentationssätt av resultaten behöver finnas på plats för att resultaten ska bli jämförbara och garantera en grundläggande nivå på leveranskvalitet.

  • En process och rutiner för kvalitetssäkring av resultaten behöver finnas på plats. Arkitekturfunktionen är den instans inom organisationen som ansvarar för att kvalitetskontrollen genomförs.

VIP3 - Varje framtaget tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder skall ha ett tydligt och dokumenterat syfte och användningsområde

Motiv

En vägledning behövs för att värdera redan framtagna alternativ för informationsutbyte utifrån verksamhetsbehov. Vägledning behövs också för att fatta beslut om huruvida ett tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder ensamt är lämpligt för att omhänderta verksamhetens behov av informationsutbyte för ett visst syfte, eller om fler olika diton behöver tas fram.

Förutsättning

  • En uttalad princip för hur informationsutbyte inom samverkansarkitekturen ska ske behöver finnas på plats. Principen skall ge vägledning om huruvida fler men mer specifika tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder är att föredra eller om färre men mer generella diton är lämpligast ur ett helhetsperspektiv. Utfallet påverkas av fler aspekter än enbart det informatiska vilket gör att ansvaret för frågan behöver lyftas till en övergripande arkitekturnivå.

  • En form och plats för dokumentation av syfte och användningsområde behöver fastställas.

VIP4 - Varje framtaget tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder skall dokumenteras i enlighet med den struktur som utpekats

Motiv

En på förhand överenskommen struktur på hur lösningar dokumenteras möjliggör att viktig information om lösningen alltid blir dokumenterad. Det vägleder de som ska dokumentera lösningen och ger möjlighet att enklare dra inspiration från andra lösningars beskrivning. Det förenklar också för läsaren om dokumentationen är likartad oavsett vilken lösning den beskriver.

Förutsättning

  • Arkitekturfunktionen ansvarar för att ta fram och förvalta den gällande dokumentationsstrukturen.

  • Dokumentationsstrukturen måste finnas publicerad på en allmänt tillgänglig plats.

  • Kunskap kring hur verksamhetsbehoven beskrivs i enlighet med den gällande dokumentationsstrukturen behöver finnas hos de projekt och förvaltningar som tar fram tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder.

  • Metodstöd och vägledning skall kunna erbjudas de projekt och tjänsteförvaltningar som tar fram tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder i syfte att höja kvaliteten på leveransen. Det stödet erbjuds av arkitekturfunktionen.

VIP5 - Tjänstekontrakt eller motsvarande profilering av interoperabilitetsstandarder ska designas utifrån förutsättningen att speditionen av innehållet inte har beroende till specifik teknologi eller arkitektur 

Motiv

Teknisk lösning för överföring av information såväl som syntaktisk standard för detta kan komma att ändras över tid medan de semantiska definitionerna sannolikt är mer stabila.

Förutsättningar

  • Separation mellan teknik, syntax och semantik i specifikationerna
  • Informationsbehovet på verksamhetsnivå beskrivs med logiska informationsmodeller som inte har beroende till specifik implementerbar teknisk standard.
    • Till exempel ska det gå att överföra innehållet med hjälp av SOAP- såväl som REST-baserade webbtjänster eller genom filöverföring.​
  • Tillämpningen av olika standarder för informationsstrukturer ska kunna beskrivas som profileringar.

VIP6 - Informationsstrukturer ska, om möjligt, baseras på nationella eller internationella referensmodeller

Motiv

Att inte återuppfinna hjulet genom att ta tillvara på det som är genomarbetat och överenskommet på nationell eller internationell nivå bidrar till att arbetet vilar på en genomarbetat, kvalitetssäkrad grund. Det möjliggör också i högre grad mappning mellan olika informationsstrukturer genom att man förhåller sig till en gemensam referens.

Förutsättningar

  • En uppdaterad och prioriterad lista över nationella och internationella referensmodeller inom olika verksamhetsområden finns framtagen och tillgängliggjord.

VIP7 - Återanvänd framtagna informationsstrukturer och -element när så är möjligt

Motiv

Att återbruka redan framtagna informationsstrukturer och -element bidrar till att effektivisera arbetet och i förlängningen göra lösningarna mer enhetliga.

Förutsättningar

  • Kvaliteten på det sen tidigare framtagna materialet är av tillräckligt god kvalitet.
  • Det tidigare framtagna materialet är väl dokumenterat och görs tillgängligt för omvärlden. 

VI-metoden

I detta kapitel beskrivs en gemensam metod som syftar till att fånga verksamhetens krav utifrån ett datacentrisk perspektiv där utkomsten är ett antal modeller och andra leverabler. Metoden är generell och kan användas både när information ska utbytas eller lagras.

Figur 1. Illustration över VI-metodens ingående delar


Processanalys analyserar verksamhetens processer och användningsfall och vilka aktörer som behöver information vid specifika tillfällen.

Begreppsanalys syftar till att definiera de centrala begreppen.

Informationsanalys beskriver hur information logiskt hänger samman och vilken information i detalj som behöver hanteras i sammanhanget.

Terminologibindning beskriver vilka kodverk och urval som skall knytas till ett visst attribut av en viss datatyp i en tillämpad modell.

Teknisk realisering handlar om att beskriva hur information ska representeras i en teknisk lösning och eventuellt kopplat till en teknisk standard. 

Säkerhetsanalysen är viktig i alla delar av VI-metoden. Analysen omfattar juridisk analys av de tänkta användningsfallen och klassning av den information är aktuell utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv.


Analyserna resulterar i olika leverabler som kan användas för att kravställa tekniska lösningars utformning och realisering för att på rätt sätt stödja verksamheten.

Referensmodeller 

Referensmodell är en övergripande modell som representerar information om grundläggande begrepp samt dessa begrepps egenskaper och som är avsedd för att specialiseras för specifika informationsmängder i verksamheten.

Semantisk interoperabilitet kan ofta uppnås genom att utgå från gemensamma och standardiserade referensmodeller. Modellerna inom nationell informationsstruktur (NI) skall i tillämpliga fall användas som referens, men vid behov kan andra överenskomna och standardiserade strukturer och kodverk användas. Referensmodeller kan vara av olika typ, som exempelvis process-, begrepps- och informationsmodell. Det gör att flera olika referensmodeller kan vara tillämpliga att använda i olika syften. Ett urval av intressanta referensmodeller att utgå från vid informatiskt arbete inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg listas i tabellen nedan:

Här beskrivs ett antal, nu aktuella, referensmodeller som kan vara relevanta att utgå från eller hänvisa till vid tillämpning av VI-metoden:

ReferensmodellBeskrivningRelevanta för
Nationell informationsstruktur (NI)

Nationell informationsstruktur (NI) är ett ramverk för strukturerad dokumentation inom vård och omsorg. NI består av process-, begrepps- och informationsmodeller som används som referensmodeller för att utveckla strukturerad dokumentation kring patienter och brukare. 

http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa/nationellinformationsstruktur

Processanalys

Begreppsanalys

Informationsanalys

HL7 FHIR

HL7 FHIR är en interoperabilitetsstandard hälso- och sjukvård som definierar ett antal gemensamt definierade informationsmängder i form av resurser som i sin tur kan specialiseras eller utökas för att uppfylla verksamhetens behov av informationsutbyte. 

https://www.hl7.org/fhir/

Informationsanalys

Integrationsprofiler

Contsys
EN ISO 13940:2016

Hälso- och sjukvårdsinformatik - Begreppssystem som stöd för kontinuitet i vården (ContSys). Processmodell för klinisk process

https://contsys.org/

https://www.sis.se/nyheter-och-press/pressmeddelanden/begreppsstandard-inom-e-halsa-nu-pa-svenska/

Begreppsanalys

Processanalys

openEHR

Organisation som utvecklat och byggt upp ett bibliotek med arketyper (kliniska modeller) och templates (mallar) samt specifikationer på en teknisk plattform för hantering och lagring av klinisk information.

http://www.openehr.org/ 

Informationsanalys

System-/plattformsarkitektur

GIMVO

Gemensam Informationsmodell för verksamhet och organisation.

https://www.ehalsomyndigheten.se/om-e-halsa/gimvo-gemensam-informationsmodell/

Begreppsanalys

Informationsanalys

Referensarkitektur grunddata och katalog

Mer detaljerade referensmodeller föhantering av grunddata om organisation, person, tjänst och kontaktuppgifter av olika slag

http://rivta.se/documents/ARK_0059/Referensarkitektur_for_grunddata_och_katalog.pdf

Begreppsanalys

Informationsanalys


Verksamhetsanalys

Verksamhetsanalysen innefattar både processmodell, arbetsflöden, användningsfall, flödesbeskrivning, aktörer och säkerhetsanalys för att skapa en djupare och gemensam förståelse av en verksamhet. Om man vill utveckla IT-stöd som, med säkerhet, stödjer verksamheten är det nödvändigt att det föregås av en verksamhetsanalys. Viktigt att ta fram ett nuläge och ett nyläge där verksamhetsutveckling jobbar för ett framtida hållbart och gemensamt arbetssätt.  

Utifrån processmodell för hälso- och sjukvård alternativt socialtjänst i nationell informationsstruktur identifieras var i patientens eller brukarens individanpassade process som informationsbehovet föreligger. Om inte processmodellerna från NI kan användas som referens, peka då på annan tillämpbar referens. Beskrivningstexten för varje processteg i processmodellen ger stöd för konsekvent användning. Processbeskrivningen ger stöd i att identifiera vilka begrepp som är centrala att hålla information om utifrån det aktuella verksamhetsbehovet samt ge stöd i att identifiera vilken information som bör eller kan ha dokumenterats tidigare i den individanpassade processen och därmed kan återanvändas istället för att dokumenteras på nytt.

Processbeskrivningen kan dokumenteras med valfri notation ex. BPMN 2.0 (den visuella) och beskriv sedan in-värde och ut-värde ifrån varje steg i en efterföljande beskrivningstabell.

Processmodellen består av ett flöde av olika processteg. Processtegen motsvarar en serie aktiviteter som syftar till ett gemensamt mål. Varje processteg har ett namn som beskriver den eller de aktiviteter som utförs inom det processteget.

När arbetsflöden ska beskrivas bör man ta reda på om det finns befintliga processbeskrivningar i verksamheterna och använda dessa som en del av underlaget. För att komma fram till hur ett arbetsflöde ska beskrivas kan användningsfall vara en metod för att få fram arbetsflöden.

För att förstå och hantera en komplicerad verklighet kan man använda arbetsflödesmodeller. Arbetsflöden kan till exempel beskrivas som processkartor eller i form av användningsfall.

Projektets behov avgör ”nivån” eller ”upplösningen” på beskrivningarna.

Ett användningsfall är en kort beskrivning i vardagligt språk av vad en användare vill uppnå. Den ska beskriva vad tjänsten ska göra, utifrån en aktörs perspektiv, som vill uppnå ett specifikt mål. Den ska vara på en lagom detaljeringsnivå och inte inkludera detaljer och användargränssnitt eller skärmbilder. Intuitiva och lätta att förstå.

Flödesbeskrivning kan göras i form av en grafisk modell och textuell beskrivning av arbetsflödet och aktörer inom aktuellt verksamhetsområde, exempel på flödesbeskrivning är simbanediagram. Aktör är en person, organisation eller ett externt system som interagerar med den nationella tjänsten eller din tjänst på ett eller flera sätt

Resultatet av verksamhetsanalysen kan kategoriseras på följande sätt:

  • Stöd för samverkan i vård- och omsorgsprocessen.
  • Stöd för välinformerade och delaktiga medborgare.
  • Stöd för uppföljning.
  • Stöd för kunskapsstyrning.
  • Stöd för resurshantering.

Begreppsanalys

Med verksamhetsanalysen som grund görs ett terminologiskt arbete där centrala begrepp beskrivs i både diagram och text.

Utifrån relevanta referensbegreppsmodeller samt de framtagna processmodellerna identifieras de begrepp som är aktuella kopplat till det aktuella verksamhetsbehovet. Begreppens definition eller beskrivning säkerställer att rätt begrepp används på ett entydigt sätt även om verksamheten tidigare använt en annan term för samma begrepp. 

De specifika relationerna mellan begreppen beskrivs för att tillgodose den efterfrågade funktionaliteten och verksamhetsbehovet. De relationer som finns beskrivna i referens­­begreppsmodellerna i mallen för informationsspecifikationen är till för att definiera begrepp och beskriva hur den bakomliggande företeelsen relaterar till andra begrepp och företeelser och inte för att uttrycka specifika verksamhetsbehov.

Vid dokumentationen av begreppsmodeller behöver inte alla mellanliggande begrepp ritas ut, utan bara de som behövs för det specifika verksamhetsbehovet. I begreppsmodellen ska spårbarhet till informationsmodellens klasser anges så man dokumenterat kan följa hur delarna i processen hänger ihop. Genom att beskriva hur de olika begreppen i begreppsmodellerna representeras i informationsmodellerna, ger detta stöd i övergången från begrepp till informationsklass. 

Om ingen begreppsmodell tas fram ska avsteget beskrivas och motiveras i dokumentet ”arkitekturellt beslut” på https://rivta.se.

Användning av nationell informationsstruktur

De flesta begreppen i någon av de tre generiska begreppsmodellerna i nationell informationsstruktur återfinns också i Socialstyrelsens termbank. Vid behov av begrepp som inte finns i vald referensbegreppsmodell används i första hand termbanken för att identifiera dessa och i andra hand Snomed CT. I tillämpliga fall ska saknade begrepp rapporteras som ändringsförslag till förvaltningen av den nationella informationsstrukturen alternativt till förvaltningen av termbanken på socialstyrelsen.

Informationsanalys

Informationsanalysen syftar till att i detalj beskriva hur informationen som behandlas inom aktuellt verksamhetsområde logiskt är strukturerad samt hur denna information relaterar till överliggande process- och begreppsmodeller.

Utifrån relevanta referensinformationsmodeller samt process- och och begreppsmodeller identifieras hur informationen ska struktureras. Detta resulterar i en eller flera informationsmodeller. Informationsmodellen visar också vilka datatyper, koder och kodverk som ska användas.

Användning av Nationell Informationsstruktur

Vid användning av NI kan i tillämpliga fall informationsmodellen modelleras som ett instansdiagram av en av de tre informationsmodellerna och visa vilka klasser och attribut som representerar det aktuella informationsbehovet hos verksamheten. Informationsstrukturen som finns beskriven i de tre informationsmodellerna i NI visar de totala dokumentationskraven för en vårdgivare utifrån de perspektiv som de är utvecklade utifrån. Endast de attribut och klasser som är aktuella i det specifika fallet ska inkluderas i de informationsmodellerna. De specifika relationer som identifierats i begreppsmodellen hanteras i informationsmodellen genom klassernas samband och deltagande. Genom att beskriva och rita ut mellan vilka klasser som det finns relationer i form av samband eller deltagande och ge varje relation ett kodat värde blir det möjligt att illustrera funktionaliteten på ett sätt som gör det möjligt att uppnå semantisk interoperabilitet.

Om en klass inte finns med i aktuell version av den nationella informationstukturen ska det i tillämpliga fall rapporteras som ändringsförslag till förvaltningen av den nationella informationsstrukturen. När domänmodell/informationsmodell innehållsmässigt inte matchar vald referensmodell får man istället se det som en matchning mot datatyp, kodverk eller term snarare än informationsmässigt.

Dokumentation av informationsmodeller

I informationsmodellen ska klasser från olika referensinformationsmodeller visualiseras med färgkod. 

Till informationsmodellen skall det tas fram tabeller för att beskriva respektive klass och dess attribut. För varje klass ska det finnas en beskrivande text och information om mappning till referensmodell. Det ska också finnas spårbarhet till ställda verksamhetskrav så att man dokumenterat visar hur delarna i processen hänger ihop.

Informationsmodellen är en grund till informationssystemvyn som används för att beskriva systemet i sin helhet. Mer information om detta går att hitta här.

Nivåer av modeller för informationsanalys

Figur 2. Modell över hur olika nivåer av informationsmodeller förhåller sig till varandra

Informationsmodeller förekommer i VI-metoden på flera olika nivåer där var och en har ett specifikt syfte:

  1. Referensmodell
    1. Används för att ta fram verksamhetsorienterade informationsmodeller av olika typ
    2. Refereras till från Informationsspecifikationen
  2. V-DIM - Verksamhetsorienterad Domäninformationsmodell
    1. Är en informationsmodell på logisk nivå över all den verksamhetsinformation som är relevant inom en viss domän eller kontext
    2. Återges i Informationsspecifikationen
  3. V-MIM - Verksamhetsorienterad Meddelandeinformationsmodell
    1. Är en informationsmodell på logisk nivå över all den verksamhetsinformation som är relevant att överföra mellan två aktörer i en viss verksamhetsprocess
    2. Består av en delmängd av V-DIMen och ska ej innehålla information som ej finns representerad i V-DIMen
    3. Återges i Integrationsprofilen
  4. MIM - Meddelandeinformationsmodell
    1. Är en representation av V-MIMen enligt en viss syntax
      1. Kan exempelvis vara en XML-struktur i ett XML-baserat meddelande eller en JSON-struktur i en JSON-baserad resurs
    2. Återges i Integrationsprofilen

Värt att notera är att V-MIMar och MIMar enbart behöver tas fram när det IT-stöd som ska utvecklas behöver utbyta information med andra system. Om verksamhetskrav ska tas fram för ett IT-stöd som fristående kan stötta verksamheten är det enbart en V-DIM som behöver beskrivas. Då en stor del av Ineras uppdrag handlar om interoperabla lösningar är det näst intill regel att V-MIMar och MIMar, och i förlängningen integrationsprofiler, behöver tas fram för att stödet till verksamheten ska kunna tas fram.

Datatyper

För att informationsmodellen ska tillhandahålla en struktur som i detalj beskriver vad som ska dokumenteras behöver attributens format anges. Med format avses hur information i ett attribut representeras, till exempel i form av ett datum, en text eller ett kodat värde. Det format som informationen i ett attribut antar benämns som datatyp. Ett antal defacto-datatyper är sedan tidigare framtagna av Inera och bör återanvändas i så hög grad som möjligt av projekt och förvaltningar.

Terminologibindning

Terminologibindning är länken mellan informationsmodellen och terminologin. Vid terminologibindningen anges vilket värde eller vilken värdemängd ett attribut i informationsmodellen kan ha eller hämtas från. Det kan göras genom att visa vilka valbara värden som är tillåtna eller vilket värde ett specifikt attribut ska ha.
Terminologibindningen handlar även om de regler som gäller för hur man får koppla samman terminologin med informationsmodellen.

Kodverk i nationella tjänstekontrakt

Inera upprätthåller en sammanställning av alla de kodverk som används av tjänstekontrakt i den nationella samverkansarkitekturen.  

På den publika Confluence-sidan finns kodverk, processer och dokumentation

Teknisk realisering

I de fall VI-metoden har tillämpats för att analysera behovet av informationsutbyte mellan två eller fler parter bör man utifrån innehållet i informationsmodellen utreda om utbytet kan ske med en redan framtagen integrationsprofil. Om det saknas lämpliga integrationsprofiler för syftet behöver en ny integrationsprofil tas fram. I vissa fall innehåller informationsspecifikationen information som redan stöds av befintliga integrationsprofiler. Viktigt då att återanvända dessa för att uppnå semantisk interoperabilitet inom verksamhetsområdet. I andra fallet kan det räcka med ett tillägg i befintliga integrationsprofiler för att inte skapa onödig redundans. I det tredje fallet kan det bli aktuellt med att ta fram en helt ny integrationsprofil. Önskvärt är att ta fram integrationsprofiler som kan återanvändas i många situationer.

Informationsmodellen är en leverans till den part som tar fram integrationsprofilen. Läs mer om hur integrationsprofiler i form av tjänstekontrakt tas fram här. 


Figur 3. Bilden illustrerar att en informationsspecifikation är underlag för att identifiera behov av tjänstekontrakt.


I de fall VI-metoden tillämpats för att realisera informationshanteringen i en digital tjänst dokumenteras detta i informationvyn i SAD:en för den digitala tjänsten utifrån det format som är tillämpbart för tjänsten.

Utfallet från den tekniska realiseringen blir ett antal modeller som beskriver hur informationen ska representeras syntaktiskt i överföringsprotokoll eller lagringsmodeller. 

Leverabler utifrån VI-metoden

Här nedan beskrivs de mallar som stödjer dokumentation av resultaten som tas fram genom VI-metoden. Samtliga mallar finns publicerade på rivta.se.

Figur 4. Illustration över hur de olika dokumentleverablerna relaterar till varandra

Informationsspecifikation  

Informationsspecifikation (IS) är en sammanställning där man redovisar resultatet från såväl verksamhets-, begrepps- och informationsanalys samt tillämpliga delar av säkerhetsanalysen. Informationsspecifikationen är oberoende av teknisk realisering. Den är till för att på ett gemensamt och strukturerat sätt beskriva informationsbehovet ur ett verksamhetsperspektiv. Syftet är att informationen blir förberedd för elektronisk hantering på ett gemensamt och standardiserat sätt. 

Innehåll och struktur för informationsspecifikationen beskrivs vidare i Mall för Informationsspecifikation. Den finns som word-dokument men är också inarbetad i verktyget Visual Paradigm (VP) för att underlätta framtagandet. 


Integrationsprofil

Integrationsprofilen är en teknisk specifikation som beskriver syntaktisk realisering av informationsspecifikationen och används när det finns behov av att utbyta informationen mellan två eller fler aktörer. Integrationsprofilen är en kravspecifikation. Den skall fungera som ett teknikneutralt, formellt regelverk som reglerar integrationskrav för parter (tjänstekonsumenter och tjänsteproducenter) som avser ansluta system för samverkan enligt dessa integrationsprofiler.

Inom RIVTA Basic Profile 2.1 används tjänstekontraktsbeskrivningar (TKB) som integrationsprofiler. Där är de ett viktigt underlag för skapande av de tekniska kontrakten (scheman och WSDL-filer). Mallen för framtagning av en tjänstekontraktsbeskrivning finns tillgänglig i form av en word-mall.

Tillämpningsanvisning  

Tillämpningsanvisningen är till för att ge ytterligare beskrivning för tjänstekontrakt som adresserar ett flerdelat verksamhetsområde. Tillämpningsanvisningen beskriver hur tjänstekontraktet ska tillämpas för att fånga olika typer av informationsmängder inom samma verksamhetsområde. I tillämpningsanvisningen beskrivs restriktioner för aktuella informationsmängder i anrop och/eller svar.

System Architecture Document (SAD)

Om syftet med att tillämpa VI-metoden inte är att ta fram integrationsprofiler utan en realiserad teknisk lösning så ska denna beskrivas i en SAD. Delar av resultatet i informationsspecifikationen utgör en källa för informationsperspektivet och säkerhetsperspektivet i SAD:en. En SAD skulle i sin tur även kunna peka ut ett antal integrationsprofiler om den tekniska lösningen har behov av att kommunicera med andra digitala tjänster.

Figur 5. Illustration över hur VI-metodens leverabler speglas i SADens innehåll

Ordlista och förkortningar 

Här finns samlat definitionerna på de begrepp/termer som används inom informatikarbetet på Inera.  

Ordlista VI-bok.xlsx

Definition av kodverk och klassifikationer 

Förkortningar

ABArkitekturellt Beslut
ISInformationsspecifikation
NINationell Informationsstruktur
TATillämpningsanvisning
TKBTjänstekontraktsbeskrivning

VI

Verksamhet Informatik
TTeknik
SSäkerhet
SADSoftware Architecture Document

Kontakt för hjälp/frågor

För att lämna synpunkter eller på annat sätt bidra till arbetet med den gemensamma arkitekturen, kontakta Arkitektursektionen via Ineras kundservice kundservice@inera.se