Arkitekturöversikt version 2.1

Arkitekturöversikt version 2.1

Version

Beskrivning

Version

Beskrivning

2

Togs fram tidigt i projektet innan GIF-Ekonomiskt bistånd gick ut som ett erbjudande till kommunerna. Syftet då var att stödja i dialoger med olika intressentgrupper och bidra till en förståelse för helheten.

2.1

Version 2.1 är framtagen på önskemål av intressenter till GIF- Ekonomiskt bistånd som inte själva är arkitekter. Innehållet beskriver främst var vi står idag, men det förekommer stycken som kopplar historiskt och andra som pekar ut funktioner i kommande versioner av GIF Ekonomiskt bistånd.

Under kvalificeringen av initiativet GIF - Ekonomiskt bistånd (d.v.s. innan det gick ut som erbjudande till kommunerna) så togs det fram en övergripande arkitektur. Under kvalificeringen så kommunicerades denna övergripande arkitektur till kommuner, informationslämnande organisationer och leverantörer samt internt inom SKR-koncernen. Nu ser vi ett behov med en uppdaterad version av den övergripande arkitekturen så att den stämmer överens med den pågående utvecklingen av tjänsten samtidigt som den bibehåller den övergripande nivån.

Målgruppen för denna sida är främst “icke-arkitekter” d.v.s. chefer , verksamhetsutvecklare, projektledare och andra personer som är involverade i ekonomiskt bistånd.

 

Innehållsförteckning

Allmän information

Den nya infrastrukturen GIF (Gemensam InformationsFörsörjning) avser att bland annat utifrån en förutbestämd begäran, agera nav för att samla in specifika informationsmängder från fler olika informationslämnande organisationer för att underlätta och effektivisera kommunal handläggning och ge bättre underlag till beslut. Det första realiseringen av ett informationsflöde i GIF är Ekonomiskt bistånd vilket innebär att GIF därigenom ska ersätta befintliga tjänsten SSBTEK som driftas av Försäkringskassan på uppdrag av 289 kommuner genom SKR. SSBTEK har nått vägs ände då det gäller dess möjlighet att motsvara det kommunala behovet av informationsförsörjning som successivt har byggts på under de +10 år som SSBTEK varit i drift.

Då vi kommer att använda den nya infrastrukturen GIF till just ekonomiskt bistånd som första tillämpning i GIF så benämner vi hädanefter flödet och hanteringen av informationen för GIF EkBi. Det kommer att komma fler informationsflöden på sikt som använder GIF och de kommer att benämnas på samma sätt, med GIF som prefix tillsammans med en förkortning som identifierar syftet med flödet.

GIF EkBi ska möjliggöra större flexibilitet och utvecklingsmöjligheter i tjänsten samt att invånaren själv ska kunna göra en ansökan om ekonomiskt bistånd, med eller utan ombud, vilket inte varit möjligt tidigare.

Ombud ska hanteras via Bolagsverkets tjänst ”Mina ombud” som är en nationell tjänst för just ombudshantering. För att ombud ska kunna hanteras inom ekonomiskt bistånd så krävs ett register med av socialnämnden beslutade företrädare, vilket inte finns idag. Det kommer dock att tas fram ett nationellt företrädarregister av MFoF (Myndigheten För familjerätt och Föräldraskapsstöd) som ska vara klart i början av 2028. Företrädarhantering skjut således lite på framtiden inom den digitala tjänsten för ekonomiskt bistånd.

Informationsförsörjningstjänsten (GIF EkBi) hämtar in efterfrågad information från de uppgiftslämnande organisationerna och presenterar detta för invånaren i ett lättillgängligt format i dennes Eget utrymme. Invånaren (eller dess ombud) ska sen kunna kommentera och komplettera den insamlade informationen innan man väljer att skicka in sin ansökan till kommunen, där ansökan tas emot som ett inkommet ärende i verksamhetssystemet.

Kommunen handlägger sedan ärendet i sitt verksamhetssystem och under den processen ska verksamhetssystemet producera ett antal statusuppgifter (ansökan mottagen, handläggning påbörjad, inväntar komplettering m.m.) som ska kunna tas emot i ett antal olika kanaler som ex. aktuell e-tjänst, “Mina sidor” eller andra sidor som visar en samlad vy av en individs pågående ärenden.

Statusmeddelanden ska vara enligt den praxis som Digg etablerar i Ena byggblock ”Mina ärenden” där Skatteverket är färdledande myndighet.

Beslut i ärende ska dessutom skickas ut via Digital post (d.v.s. via den nationella infrastrukturen för Mina meddelanden). Verksamhetssystemet kan/bör vara avsändare genom att använda det standardiserade API som tas fram nationellt för detta ändamål.

 

Övergripande bild

Bilden nedan visar tjänsteflödets olika parter:

  • Kommunen som har e-tjänst och verksamhetssystem (oftast via leverantörer)

  • Central infrastruktur som består av informationsförsörjningstjänsten och stödtjänst (i version 2)

  • Uppgiftslämnande organisation består initialt av de som levererar till SSBTEK idag

I bilden kan man även identifiera funktionella block som förändras eller utvecklas för att åstadkomma ny funktionalitet och svara bättre mot handläggarens behov än nuvarande SSBTEK tjänst.

image-20260402-113027.png
Övergripande bild på tjänsteflödet och dess parter

Olika perspektiv på bilden

Som betraktare av ovanstående bild så kan man tolka den på olika sätt beroende på om man är representant för juridik, verksamheten, informationshantering eller teknik. Nedan följer några korta beskrivningar för dessa olika perspektiv som inte på något sätt ska betraktas som fullständiga.

Övergripande juridiskt perspektiv

I bilden ovan anges kommunen, Central infrastruktur (Inera) och uppgiftslämnande organisationer som parter. För att ett informationsflöde ska kunna realiseras behöver vissa avtal vara på plats.

  1. Avtal mellan kommunen och Inera.

    1. Övergripande Kundavtal (Är på plats med alla kommuner och ger Inera rollen som PuB för respektive kommun)

    2. Tjänstebeskrivande bilaga/underavtal (under framtagande för just ekonomiskt bistånd)

  2. Avtal mellan Inera och uppgiftslämnande organisation.

    1. Övergripande avtal

    2. Informationsutbytes avtal som definierar användningsområdet för en viss informationsmängd, lagrum m.m.

Parternas grundförutsättningar

Kommunen är PUA (i detta fall Socialnämnden) för personuppgifter som inhämtas, skapas och används inom ramen för kommunens uppdrag. Kommunen är delägare av Inera tillsamman med övriga kommuner, regioner och SKR. Kommunen har tecknade avtal med leverantörer för e-tjänst samt handläggarsystem för ekonomiskt bistånd.

Inera (Central infrastruktur) har kundavtal och PuB avtal på plats för samtliga kommuner. Inera har kommunernas beställning på att etablera en informationsförsörjningstjänst för ekonomiskt bistånd.

Uppgiftslämnande organisationer levererar idag informationsmängder till kommunerna via SSBTEK. I den första versionen av GIF EkBi så är det samma informationsmängder som ska hämtas från uppgiftslämnande organisationer via (oftast) samma API’er.

Funktioner och aktörer i informationsflödet

Det finns två aktörer som kan initiera en inhämtning av information om en person avseende bedömning om rätten till ekonomiskt bistånd:

Kommunens handläggare kan göra det för en person om det föreligger ett aktivt ärende för personen. Detta flöde motsvarar det flöde som finns idag via SSBTEK. Handläggarens begäran av information har stöd från Socialtjänstlagens 4 kapitel.

Personen själv kan via kommunens e-tjänst begära in information om sig själv i syftet att söka om ekonomiskt bistånd från kommunen. Detta är ett nytt flöde som lutar sig mot annat lagrum än för handläggarens hämtning. Här är 12 kap. 1-2 §§ OSL stödet för individens begäran.

Standardiserad e-tjänst uppnås genom den kommungemensamma kravställningen och gäller för samtliga leverantörer av den e-tjänst som kommunen använder för individens ansökan om ekonomiskt bistånd. Kravställning omfattar bl.a. en skärpning av de egna utrymmen som e-tjänsterna har idag (följsamt med kraven i eSams rekommendationer om eget utrymme) och även de vägledande och förklarande texter som ska finnas i e-tjänsten.

Informationsförsörjningstjänst tillhandahålls av Inera på kommunernas uppdrag. Utför hämtning av begärd information från uppgiftslämnande organisationer. Inom informationsförsörjningstjänsten så regelstyrs all informationshantering för att säkerställa att respektive informationsmängd hanteras på ett rätts- och informationssäkert sätt.

Viss tillrättaläggning av informationen kommer att ske för att underlätta vidare tolkning och behandling i flödet. Det kan röra sig om döljande av dubblettinformation och tomma poster, förklaringar för utebliven information samt strukturering av data anpassat till mottagaren i flödet.

Nedanstående bilder kan ses som illustrationer för tre olika faser (Den sökandes egen hämtning, -egen visning, -egen delning) i det nya flödet där det är den sökande som initierar inhämtning av data. Den första visar ingående parter, avtal och lagrum. I samma bild visas även flödet då den sökande personen initierar hämtningen av information via det egna utrymmet.

image-20260408-083111.png
Ovanför blå linje: Parter och avtal. Under linjen: Flödet för den sökandes hämtning. Klicka på bilden för större vy.

När hämtningen av den sökandes information har landat i den sökandes eget utrymme i e-tjänsten så kan det illustreras med följande bild.

image-20260409-064027.png

 

När den sökande är klar med att fylla i och komplettera sin ansökan så kan den sökande välja att skicka in den till kommunen.

image-20260409-064108.png

 

Verksamhetsperspektiv

Socialtjänstens handläggare av ekonomiskt bistånd kommer i och med införandet av den nya tjänsten att delvis få förändra sitt sätt att arbeta. Det är en förändring som bland annat innebär besparingar i tid och höjd kvalité på informationen vilket är efterlängtat. I andra vågskålen finns en något inskränkt möjlighet i att kunna göra på sina egna sätt i en kommun. En separat arbetsgrupp som leds av SKR tillsammans med plog- och pilotkommuner kommer att jobba med den frågan så att det blir tydligt vilka delar som görs lika oavsett kommun och vilka möjligheter som ges för lokal frihet i process och rutin.

I den nuvarande lösningen (SSBTEK) saknas:

  • En möjlighet för invånaren att via en e-tjänst själv begära ut sina uppgifter från uppgiftslämnande organisationer som behövs för individens digitala ansöka om ekonomiskt bistånd.

  • Möjlighet med företrädare att hjälpa en person söka ekonomiskt bistånd digitalt.

  • Tillrättalagd och sammanställd information som gör det lättare att förstå den insamlade informationen från de uppgiftslämnande organisationerna.

  • Mer information från samma uppgiftslämnare och ny information från fler uppgiftslämnare för att få en mer komplett informationsinsamling (fr.o.m. version 2 av GIF EkBi).

  • Möjlighet för handläggaren att bli varnad om en person har sökt ekonomiskt bistånd i annan kommun för samma period (fr.o.m. version 2 av GIF EkBi).

Med dessa nya funktioner så kommer GIF – EkBi motsvara flera av de behov som funnits från kommunerna under några år, samtidigt som det medför ett förändrat arbetssätt.

Informationshanteringsperspektiv

Informationen som ska hanteras av tjänsten kommer att hålla en högre kvalité än den hantering som SSBTEK erbjuder.  Detta gör vi genom att vi har juridiskt stöd för att bearbeta informationen så att dubbletter och noll-värden (tomma poster) tas bort och att strukturera upp informationen. Vi tar även höjd för att kunna hantera informationen mer granulärt då det finns ett antal olika typer av ekonomiskt bistånd som omfattar olika mycket av den informationshämtning som görs idag av SSBTEK. GIF – EkBi ska därmed kunna uppfylla krav på uppgiftsminimering (GDPR) på ett bättre sätt än vad nuvarande tjänst gör.

De uppgiftslämnande organisationerna har olika förutsättningar och tidplaner för att anpassa sina befintliga API:er. Vi har idag tillgång till de informationsmodeller och specifikationer som används i befintlig tjänst och utgår från dessa i vårt arbete då de beskriver den nivå som vi kan hämta information från de uppgiftslämnande organisationerna idag, och därmed utgör nivån för den första leveransen av GIF – Ekonomiskt bistånd.

I den översiktliga bilden ovan så återges funktionen ”Informationsförsörjningstjänst” (mitten högst upp). Här hanterar vi förutsättningarna för vilken information som ska hämtas från vilka uppgiftslämnare relaterat till vilken begäran som ställts av invånaren eller handläggaren. Vid mottagande från respektive uppgiftslämnare så används regler per informationsmängd för att tillrättalägga informationen för att enklare kunna tolkas i ett senare skede i tjänsten. Exempel på tillrättalägganden:

  • Verifiera att det är rätt personnummer

  • Harmonisera vissa attribut som ex. adress, valuta, m.m.

  • Radera dubblettinformation (personnummer, adress, med mera)

  • Radera tomma fält utan funktion (Ex 9 av 10 informationsmängder från A-kassorna saknar information)

  • De tomma fält som är av värde ska få relevant text om varför det är tomt

  • För den information där uppgiftslämnarens begrepp blir otydligt i ett kommunalt kontext, ska kommunala begrepp och stödtexter läggas till.

  • Strukturera upp informationen enligt överenskommen spec.

Den samlade strukturerade informationen kan sedan skickas till den som begärde insamlingen av informationen. Inom ramen för GIF - Ekonomiskt bistånd så är det antingen till den enskilde i dennes eget utrymme i den standardiserade e-tjänsten (till vänster i bild). I ett annat informationsflöde kan det vara till handläggaren i dennes verksamhetssystem.

Tekniskt perspektiv

Enklast är nog att beskriva varje logisk del i bilden ovan, för sig:

Vi börjar med den standardiserade e-tjänsten (övre vänster i bild).

På marknaden idag så finns det ett antal aktörer som levererar e-tjänst för individens ansökan om ekonomiskt bistånd. Dessa e-tjänster ser lite olika ut och integrerar lite olika med socialtjänst-systemet. Det finns tre huvudgrupperingar av e-tjänster:

  • De som tillhandahålls av socialtjänstsystemets leverantör

  • De som leverantör av e-tjänsteplattform tillhandahåller

  • De som utvecklats av kommunen

SKR-koncernen för idag en löpande dialog med leverantörerna av dessa e-tjänster för att medvetandegöra den kommande förändringen för e-tjänster inom ekonomiskt bistånd.

Det finns ett värde i att harmonisera dessa e-tjänster så att när kommunen efter upphandling byter e-tjänst för ekonomiskt bistånd så ska skillnaden för invånaren vara så liten som möjligt. Ett annat tydligt värde är etablerandet av likvärdiga egna utrymmen i e-tjänsterna för att vi behöver säkerställa juridisk korrekthet för den tillit som uppgiftslämnande organisationer kräver och förtjänar, och givetvis även för kommunen och individen. Det finns således flera olika anledningar att samla kommunernas kravställning på e-tjänsten till en gemensam kravställning oavsett leverantör. Den samlade kravställningen finns tillgängliggjord här och den uppdateras vartefter.

Kommunerna ska således använda de e-tjänster som marknaden erbjuder eller utveckla själva utifrån den gemensamma kravställning som tagits fram av Plog- och Pilotkommunerna. Avsikten med denna enade kravbild är att uppnå e-tjänster som uppfyller dels de juridiska krav som krävs för att kommunicera med den informationsinsamlingsförmåga som GIF ska utgöra, dels för att e-tjänsten ska upplevas så lika som möjligt oavsett i vilken kommun som invånaren ansöker om ekonomiskt bistånd. Den enade kravställningen berör följande punkter:

  • En vägledande dialog med invånaren kommer att kräva en viss logik för att det ska fungera. Kravställning för detta är gjord tillsammans med kommunrepresentanter.

  • Vägledande text i e-tjänsten ska tillhandahållas av en redaktion bestående av verksamhetsexperter från det kommunala verksamhetsområdet. Alla tillämpningar av den standardiserade e-tjänsten ska använda dessa vägledande texter rörande rättighet, villkor, process för att ansöka om ekonomiskt bistånd m.m.

  • Logik för att säkert autentisera invånaren eller dess ombud/företrädare ska användas. Här kommer med största sannolikhet kommunens befintliga tjänst för att identifiera och autentisera invånare som loggar in på en e-tjänst, att kunna användas. Alternativt kan Ineras IdP för invånare användas.

  • Logik för att säkerställa ombudets relation till den enskilde ska etableras. Bolagsverkets nationella tjänst (Mina ombud) ska användas för detta ändamål. Detta blir dock aktuellt i ett senare skede då ett nationellt företrädarregister har etablerats hos MFoF Q1 2028.

  • Logik för att hantera samtycke behöver finnas som möjliggör att individens information får inhämtas och tillrättaläggas så att invånaren kan ta den till sig på bästa sätt, samtidigt som informationen struktureras upp så att den på bästa sätt kan konsumeras av e-tjänsten och handläggarens verksamhetssystem. För authentisering av samtycket ska Ineras IdP för invånare användas.

  • Logik för att trigga insamling av individens uppgifter via informationsförsörjningstjänsten. I e-tjänstens begäran via informationsförsörjningstjänstens API skall det vara möjligt att identifiera organisation, individ och syfte.

  • Logik för att verifiera medsökande inom hushållet samt logik och process för medgivande samt signering av simultana medsökanden.

  • Informativa beskrivningar för vad de inhämtade informationsmängderna betyder och avser. Arbetet leds av SKR och görs tillsammans med respektive uppgiftslämnande organisation.

  • Förmåga hos e-tjänsten att visa upp uppgifter från senaste inlämnade ansökan och markera förändringar i inhämtad information

  • Lagringsyta för individens information ska etableras i e-tjänstens eget utrymme. Regelverk för lagringstid och radering av insamlad information ska tas fram. Personuppgiftsansvarig för informationen under den tid som den lagras i e-tjänstens eget utrymme är individens hemkommun (specifikt Socialnämnden).

  • Logik ska finnas i e-tjänsten för att den sökande ska kunna kommentera de insamlade uppgifterna om det skulle behövas samt att kunna bifoga en digital kopia av kvitton eller komplettera med andra digitala bilagor (PDF?). Ingen ändring eller borttag av insamlade uppgifter ska kunna göras av den sökande.

  • Den sökande ska i e-tjänsten kunna digitalt signera den ansökan som den skickar in till kommunen.

  • Enad kravställning på kundinformation såsom ärendestatus, kontaktuppgifter till handläggare, tillgång till beslutsdokument mm

  • Regelverk för och utförande av tidsstyrd radering av historiska data ska finnas.

 

Informationsförsörjningstjänsten är en funktion som primärt ska kunna hantera informationsinsamling som triggats av en part (sökande eller handläggare) och där insamlingen omfattar flera uppgiftslämnare och där viss teknisk bearbetning av datat är nödvändig.

image-20260309-135518.png

 

  • Tjänsten ska kunna ta emot begäran om informationsinsamling från en standardiserad e-tjänst eller ett kommunalt verksamhetssystem.

  • Tjänsten ska kunna hantera behörigheter baserat på varifrån förfrågan kommer.

  • Tjänsten ska agera utifrån den begäran som inkommit baserat på vetskapen om vilken kommun, individ eller handläggare och för vilket syfte (ärendetyp) och givet ett regelverk som styr över vilka uppgiftslämnande organisationer som ska omfattas av insamlingen och vilken information som är aktuell inom ramen för den givna ärendetypen.

  • Vissa värdeföråd med information kan komma att användas för bl.a. deklaration vid respektive hämtning från uppgiftslämnare (ex: ärendetyp, lagrum, organisation). Värdeförråd kan vara i form av lista, katalog eller databas.

  • Via en “trafikhanterare” har vi koll på kommunikationen med olika uppgiftslämnande organisationer för informationsinhämtningen. Detta sker asynkront och samlas upp i nästa fas i flödet.

  • En “regelfunktion” bearbetar och validerar inkommande data baserat på definierade regler. Dels för att säkerställa att alla delmängder kommit in från respektive uppgiftslämnare eller om någon av dem skickat ett felmeddelande som det ska ageras på. Regler per uppgiftslämnare används för att hantera redundant information, hantera avsaknaden av förväntad information samt för att ta bort tomrum.

  • En “tolkfunktion” för datatvätt hanterar informationen från de olika uppgiftslämnarna för att kunna sammanställa den samlade informationen i ett lättolkat format.

  • Vi behöver kunna hantera flera överföringsprotokoll och format i insamlingen från uppgiftslämnande organisationer. Översättning ska kunna ske så att vi kan hantera REST inom tjänsten.

 

Då det gäller funktionen Diverse stödtjänster så är tanken att de ska vara fristående så att återanvändning relaterat till andra tjänster ska vara möjlig. En kort beskrivning av respektive stödtjänst görs här:

  • Indextjänst ska hålla reda på vilken invånare som söker ekonomiskt bistånd i vilken kommun och för vilken period. Detta för att vi ska kunna avisera den kommunala handläggaren om en individ söker bistånd i flera kommuner under samma period. Kort sagt för att hjälpa kommunen att stävja ekonomisk brottslighet inom ekonomiskt bistånd. Längden på lagringstid är ännu ej beslutad. Det faktiska behovet rör sig om ett tidsfönster på två till tre månader (Nuvarande och kommande månad samt ev. ytterligare en månad framåt om kravarbetet kommer fram till att det ska vara möjligt att söka ekonomiskt bistånd i förväg inför semesterperioden). Indextjänsten planeras att etableras under 2027.

  • Kontaktuppgiftsregister är ett register där invånarens kontaktuppgifter kan sparas. Funktion för detta löses initialt av respektive e-tjänst hos kommunerna. Om detta register ska etableras i ett senare initiativ av Inera så kan det med fördel realiseras som en kopia av befintlig PU-tjänsts kontaktuppgiftsdel.

 

Påverkan lokalt hos kommunen

Eftersom de flesta förändringar som uppstår lokalt relaterat till ett införande av GIF – Ekonomiskt bistånd, berör e-tjänsten för individens ansökan eller i respektive verksamhetssystem för handläggning av ekonomiskt bistånd, så är påverkan på lokal infrastruktur ganska låg. De förändringar som leverantörerna får göra i sina e-tjänster och system kommer givetvis kommunerna att få betala för på något sätt. SKR avser dock att överenskomma med leverantörerna att deras faktiska kostnaderna ska kunna delas på ett klokt sätt mellan de kommuner som använder deras system.

Övriga delar inom GIF – Ekonomiskt bistånd (informationsförsörjningstjänsten och kommande stödtjänster) kommer att etableras hos Inera. 

Det som vi kan konstatera är att de kommuner som har utvecklat egen e-tjänst eller system för ekonomiskt bistånd kommer att få, på samma sätt som en leverantör, anpassa sin egen e-tjänst eller verksamhetssystem enligt framtagna krav.

De kommuner som har etablerat Mina sidor för sina invånare där de kan se status på sina ärenden behöver säkerställa att funktionen följer standarden för ”Mina ärenden”. Om den gör det så kan invånaren se handläggningssystemets aviseringar i kommunens mina sidor. Om kommunens Mina sidor inte följer standarden så behöver kommunen eller dess leverantör utveckla funktionen så att den kan visa ärendeinformation enligt standarden.

De kommuner som använder RPA eller annan automation för att effektivisera handläggarens informationsstöd kommer att behöva se över vilka av dessa automatiseringar som man ska fortsätta att underhålla och vilka man ska avveckla på sikt. GIF EkBi kommer att leverera den insamlade informationen på ett mer strukturerat sätt (än SSBTEK) samt att den gemensamma kommunala kravställningen påverkar handläggarsystemets sätt att hantera informationen så kommer vissa automationer att kunna avvecklas efter det att kommunen anslutit sig till GIF EkBi och att handläggarsystemet har genomfört alla kravstyrda förändringar. Det har tagits fram en vägledning till kommunerna om hur detta arbete kan genomföras som ni hittar via följande länk: [ange länk till vägledningen]

Informationsflödet i tjänsten

GIF – Ekonomiskt bistånd har ett informationsflöde som involverar flera aktörer och använder flera tekniska komponenter i sin realisering. I detta kapitel så beskriver vi lite mer detaljerat vilken information som flödar och hur flödet hanteras i olika komponenter.

Befintlig informationshantering med SSBTEK

I befintligt informationsflöde med SSBTEK så är det enbart handläggaren som har möjlighet via kommunens socialtjänsts handläggarsystem att hämta hem individens information till systemet för ett pågående ärende. Avsikten är att få ett väl underbyggt beslutsunderlag för bedömning av en individs behov av ekonomiskt bistånd. SSBTEK som driftas av Försäkringskassan idag ska fasas ut och ersättas av GIF som informationsförsörjningstjänst. Troligt datum för nedstängning är inte beslutat men sker troligtvis i början av 2028.

Handläggarens informationsinhämtning via SSBTEK stödjer sig på Socialtjänstlagens 4 kap. (Rätten till bistånd).

Ineras medverkan idag på befintlig tjänst är via testverksamheten på Inera Test & Utveckling, som gör detta på uppdrag av den användarnära delen av SSBTEK som förvaltas av SKR.

GIF EkBi som stöd för informationsförsörjning inom ekonomiskt bistånd

Generellt sett så har vi initialt två huvudgrupper av information som behöver hanteras i lösningen p.g.a. att initiativtagaren till informationsinhämtningen (och därmed laglig grund) skiljer sig åt:

A.     Information som samlas in på uppdrag av den enskilde och som presenteras i dennes egna utrymme (Dataskyddsförordningen (GDPR)).

B.     Information som samlas in på uppdrag av handläggaren för en enskild persons ansökan och som visas upp för handläggaren i verksamhetssystemet (SoL 4 kap).

Vid den första versionen av GIF EkBi så är troligtvis dessa informationsmängder identiska men måste ändå hållas isär p.g.a. vem som är initiativtagare då detta ska kunna deklareras vid informationsinsamling från de uppgiftslämnande organisationerna. Från och med den andra versionen av GIF (2027) så kommer informationsmängd A att innehålla mer information än B eftersom lagrummet som stödjer individens tillgång till sin egen data är mer omfattande än handläggarens juridiska möjligheter att hämta en utökad mängd information.

 

Standardiserade e-tjänster

Som nämnts tidigare på denna sida så är det marknaden som ska leverera dessa standardiserade e-tjänster genom att följa den kravställning som kommunerna, med hjälp av SKR koncernen, bidragit till att ta fram. Den totala mängden krav är i skrivande stund inte 100% klart än utan kommer att kompletteras under resans gång. De samlade kraven finns publicerad här och möjliggör att man filtrerar på ex. krav på e-tjänstedelen.

I den standardiserade e-tjänsten är det oftast den sökande eller dess företrädare (kommer i senare version) som initierar flödet. I flödet kan även medsökande förekomma om det föreligger ett familjeförhållande. Även den medsökande kan vara den som initierar flödet.

image-20260120-153839.png
Modellen visar aktörerna i e-tjänsten samt vilka event som triggar informationsinsamling resp. överföring till verksamhetssystem.

Inledande vägledande texter

Invånaren ska utan inloggning ha tillgång till allmän information om ekonomiskt bistånd. Det är vanligt att kommunen har valt att ha den här typen av information på sin webbplats men det kan även förekomma som en öppen del av e-tjänsten. Texterna tas fram av verksamhetsspecialister inom initiativet från plog- och pilotkommuner under redaktionella förhållanden och ska användas på den plats där kommunen valt att visa den här typen av information.

Texterna ska finnas framtagna på svenska och engelska initialt. Språkval ska kunna göras av den sökande. Över tid så kan ytterligare språkstöd behöva läggas till.

Stödtexter

Samma sak gäller för de stödtexter som finns i den del av e-tjänsten där den sökande har loggat in. Som Leverantör av den e-tjänst som kommunen använder ska man använda dessa redaktionellt framtagna texter i e-tjänsten. Stödtexterna ska bl.a.

  • Hjälpa den sökande att fylla i sin ansökan korrekt

  • Ge den sökande information om definitioner

  • Ge information om viss uppgift som ska fyllas i, om verifiering behövs o.s.v.

Dessa framtagna stödtexter ska e-tjänsten kunna hämta via ett centralt API. Fördelen med detta är att uppdateringar av texter då slår igenom betydligt fortare än om andra rutiner skulle användas.

Säker inloggning

När individ, företrädare eller medsökande väljer att ansöka om ekonomiskt bistånd så ska en säker inloggning i e-tjänsten av densamma göras med av Digg godkänd e-legitimation för privatpersoner. Här kan kommunen med fördel använda en befintlig funktion för invånarinloggning till kommunens tjänster som uppfyller detta krav.  Har man inte denna funktion på plats så behöver man säkerställa att den införskaffas till e-tjänsten för ekonomiskt bistånd eller ännu bättre till kommunens samtliga e-tjänster som behöver en tillförlitlig inloggning av invånaren.

Verksamhet: Det är den sökande, dess företrädare och eventuell medsökande (givetvis med ett enskilt eget utrymme) som ska kunna genomföra en säker inloggning.

Information: De attribut som tillhandahålls i den säkra inloggningen ska användas av e-tjänsten för individens ärende bl.a. ska individens personnummer användas vid uppslag mot Navet för att hämta relevant individdata, hushållets medlemmar och eventuella medsökanden.

Teknik: Kommunens IdP som används i samband med den säkra inloggningen ska kunna hantera alla av Digg godkända e-legitimationer för privatpersoner.

Generellt i e-tjänsteflödet

Nyansökan eller återansökan: Kommunens e-tjänst ska via REST API hämta information från verksamhetssystemet om den sökande har ett pågående ärende hos kommunen. Om individen inte har ett pågående ärende (gjort en ansökan i närtid) så ska denne göra en nyansökan. Vid nyansökan så behöver den sökande fylla i mer uppgifter än vid en återansökan. Vid en återansökan så ska vissa uppgifter från tidigare ansökan visas upp för den sökande och för handläggaren. Skillnader från föregående period ska tydliggöras för både den sökande och för handläggaren.

Öppettider för e-tjänsten: Det ska inte finnas några begränsningar i öppettider. Individen ska när som helst kunna hantera sin ansökan samt se dess status efter att den skickats in. Då det gäller specifika informationsmängder från vissa uppgiftslämnande organisationer som bara är tillgängliga i slutet av månaden så ska det informeras tydligt i gränssnitten för den sökande att den informationen behöver man komplettera med efter ett visst datum. Data som uppdateras via GIF av handläggaren ska aviseras till den sökande att så är gjort och även visas upp i Mina sidor eller i e-tjänsten.

Vem får initiera en ansökan? Både huvudsökande, medsökande och deras ombud / företrädare ska kunna initiera en ansökan.

Hantera utkast: Individen ska i e-tjänsten kunna påbörja ifyllnad av en ansökan, spara utkast och återkomma senare. Det ska vara tydligt för individen att en sparad ansökan ännu inte är inskickad när individen återvänder till tjänsten. Om individen har ett utkast till ansökan sparad och ansökningstiden är på väg att gå ut för aktuell period så ska en påminnelse skickas till den sökande. Ett utkast till ansökan som inte har skickats in ska raderas då ansökningstiden utgått.

Ansökningsperiod: Individen väljer period (månad) innan själva ansökan börjar fyllas i. De perioder som kan väljas beror dels på om det rör sig om en nyansökan eller återansökan, dels på vilka inställningar kommunen väljer att göra. Det ska finnas en standardinställning i e-tjänsten, vilken kommunen kan välja att ändra på om de så önskar. Ett exempel på hur det skulle kunna se ut är: Om ifyllnad av ansökan påbörjas 14 januari kan individen välja att ansöka för januari eller februari. När ansökan för januari har inkommit och individen under januari väljer att starta ny månadsansökan kan endast februari väljas i gränssnittet. När den sökande har valt period för sin ansökan så ska e-tjänsten göra ett uppslag mot Indextjänsten (tillgänglig först i version 2) för att verifiera att den sökande inte redan har en inskickad ansökan i en annan kommun för samma period. Om det finns en inskickad ansökan i samma eller en annan kommun så ska den sökande informeras om detta i e-tjänstens gränssnitt. Den sökande ska kunna göra en kommentar om den dubbla ansökan och fortsätta sin ansökan ändå samt skicka in den till kommunen och då skall informationen om dubblettansökan följa med.

Den sökande ska kunna komplettera inskickad men ännu ej beslutad ansökan med ytterligare underlag, antingen på eget bevåg eller på uppmaning av handläggaren.

Informationsinhämtning via GIF: Vid nyansökan ska vald period för ansökan och de två föregående perioderna hämtas så att handläggaren ska kunna jämföra med periodens data med de två föregående månadernas, samt vid behov upprätta provberäkningar för de tidigare månaderna.

Vid återansökan ska alltid data hämtas för ansökningsperioden och för den föregående månaden för jämförelse. Om det föreligger skillnader så ska dessa tydligt visas upp i gränssnittet för både den sökande och även för handläggaren då ansökan har skickats in.

Då den sökande via e-tjänsten begär insamling av sin information via GIF EkBi så ska information (attribut) skickas med så att GIF EkBi hanterar rätt ärendetyp (nyansökan eller återansökan) vid inhämtning av informationen. De attribut som ska gå med är (än så länge) följande:

  • Den sökandes personnummer

  • Kommunens organisationsnummer

  • Period för ansökan

  • Typ av ansökan

  • Ärendetyp

Under utvecklingsfasen så kan det framkomma ytterligare behov av attribut som går med.

Om någon uppgiftslämnande organisation inte har skickat någon förväntad information så ska det av GIF flaggas upp för den sökande (och senare även för handläggaren) orsak till att informationen utelämnats om sådan kan säkerställas.

Visning av inhämtad information i e-tjänstens gränssnitt:

Den sökande ska se informationen för den period som den söker för. Informationen som hämtas för föregående månad(er) ska inte visas. Det ska dock vid återansökan visas upp om det är en stor förändring på ett visst värde jämfört med föregående månads värde. Hur detta ska visualiseras behöver man sätta ned foten om och bestämma.

 Verifikatshantering: Den sökande ska kunna styrka sina utgifter med kvitton, fakturor och motsvarande verifikat. Kommunens e-tjänst ska möjliggöra för den sökande att ladda upp digitala verifikat till det egna utrymmet i e-tjänsten (PDF, JPG, PNG + andra lämpliga bildformat). Detta ska kunna ske på den sökandes initiativ eller påkallat av handläggaren som en komplettering. Denna funktion ska kunna stängas av utav kommunen om så önskas.

Det ska informeras i gränssnittet om att den sökande ska ladda upp stödjande verifikat om en utgift är ny eller har ökat utanför en rimlig gräns (och då ska gränsvärden anges i e-tjänsten).

Då den sökande hanterat de kompletteringar som anmodats av handläggaren så ska den sökande kunna välja att skicka in dessa till verksamhetssystemet.

Ombudshantering (tidigast Q1 2028)

Om personen som loggat in inte ska ansöka om ekonomiskt bistånd för egen del utan som företrädare för en individ, så ska personen identifiera sig som ombud. Detta kan göras genom att kryssa i en ruta i gränssnittet som har en lämplig ledtext om företrädare för en individ. Företrädaren ska även ange personnummer på individen som denne företräder.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har fått i uppdrag att etablera ett nationellt företrädarregister, vilket är efterlängtat. Det ger oss möjlighet att använda Bolagsverkets tjänst “Mina ombud” för att e-tjänsten ska kunna verifiera en person som loggar in som företrädare för en viss person, verkligen är godkänd av kommunens socialnämnd. En trolig lösningen kan vara att Mina ombud verifierar mot det nationella företrädarregistret då kommunens e-tjänst ställer en verifieringsfråga till ett standardiserat API hos Bolagsverket. Detta API är ännu inte utvecklat hos Bolagsverket så det får vi återkomma till.

Kommunens e-tjänst ska göra ett uppslag mot Bolagsverkets nationella tjänst ”Mina ombud” för att verifiera att personen är registrerad som ombud för aktuell individ. Verifieringen ska sparas i e-tjänstens ärendeflöde och indikeras som verifierad i e-tjänsten.

SKR-koncernen avser att samordna framtagandet av ”standardformulär” för ekonomiskt bistånd som ska användas hos Bolagsverket för detta ändamål. Det finns idag två möjliga standardfullmakter att utforma hos Bolagsverket. En som ger behörighet att se ärenden, en annan där man får agera i ärendet som ombud för en person. Dessa två formulär ska då kunna användas av samtliga kommuner i landet. Någon förvaltarorganisation för dessa standardformulär som tas fram behöver utses och i skrivande stund så är det bara offentliga organisationer som kan vara utsedd förvaltare (ex. Socialstyrelsen eller en kommun). Diskussioner pågår om det går att få till en smidig hantering avseende förvaltning för dessa gemensamma formulär kopplat till Bolagsverkets tjänst.

 Alla e-tjänster ska sedan kunna göra sina uppslag mot Mina ombud för att verifiera att XX har en giltig fullmakt att företräda YY avseende ekonomiskt bistånd.

Verksamhet: Detta förfarande gör att verifieringen av ombud eller företrädare görs via samma nationella tjänst för ekonomiskt bistånd som i övrig offentlig sektor. Ett enhetligt förfarande ger en stor tillit till verifieringen som sådan, vilket är mycket bra.

Information: De attribut som används vid verifieringen via tjänsten Mina ombud omnämns i Bolagsverkets dokumentation som länkas till nedan.

Teknik: För att upprätta en uppslagsfunktion för att verifiera en giltig fullmakt så hänvisas till Bolagsverkets sida: Här hittar du dokumentation om vårt API och information för integration mot tjänsten. | Mina ombud - Administration.

Medsökande

Medsökanden ska kunna hanteras av e-tjänsten. Hushållets medlemmar inhämtas automatiskt oavsett om det är huvudsökande eller medsökande som initierar ansökan. Barn kopplade till huvudsökande och/eller medsökande inräknas i hushållet och ska också visas upp i gränssnittet. Hemmaboende ”barn” i åldern 18-20 ska signera sin del av underlaget. Ändringar i sammansättningen i hushållet ska kunna noteras av individen i kommentarsfält jämte den inhämtade informationen.

Vid medsökande, samtycker huvudsökande och medsökande i ansökan om att dela och se varandras uppgifter. Individen som initierat ansökan ska inte kunna se några personuppgifter om angiven medsökande förrän medsökande har loggat in och godkänt sin medverkan i ansökan.

I ansökan ska det gå att ange om en utgift avser båda, den huvudsökande eller medsökanden.

Eget utrymme i e-tjänsten

Först lite historik om hur eget utrymme hanterats i vår lösning under projektets gång: Under 2024 när vi fortfarande arbetade med att skapa underlaget till det erbjudande som 2025 gick ut till kommunerna så kommunicerade vi information vid några tillfällen om var vi stod just då till både kommuner, leverantörer och uppgiftslämnande organisationer. Budskapet var i början att vi skulle bygga en nationell e-tjänst där invånaren skulle kunna ansöka om ekonomiskt bistånd. Den sökande skulle då kunna skicka sin ansökan till sin kommun via den gemensamma nationella tjänsten.

image-20260305-153638.png
Denna tidiga illustration visar de första tankarna 2024

 

I diskussionerna med parterna så framkom att det finns en fungerande marknad för e-tjänster som hanterade ansökan om ekonomiskt bistånd. Det visade sig även att ett flertal kommuner avsåg att utöka/etablera "Mina sidor" för att samla invånarens ärenden i en vy vilket inte skulle underlättas av en nationell e-tjänst.

Vi anpassade då vår tänkta lösning och övergav tanken på en nationell e-tjänst.

Då eget utrymme är en central del av lösningen med stringenta standardiserade krav så gick vi vidare med en justerad bild av att framför allt de uppgiftslämnande organisationerna ville se en etablering av eget utrymme som en nationell tjänst. Vi planerade därför för att Inera utöver informationsförsörjningen även skulle etablera en stödtjänst som skulle innehålla ett gemensamt “nationellt” eget utrymme. Denna stödtjänst skulle då placeras mellan informationsförsörjningstjänsten och kommunens e-tjänst.

image-20260305-154404.png
Illustration för tankegångarna 2025 H1

Tanken var då att den sökandes information i det egna utrymmet skulle kunna speglas till (eller bäddas in i) kommunens e-tjänst för ekonomiskt bistånd.

Efter dialog med leverantörer av e-tjänsterna så framkom det dock att det inte var en vare sig lämplig eller möjlig lösning relaterat till befintliga e-tjänster.

När initiativets utveckling dragit igång under Q3 2025 så diskuterades bl.a. eget utrymme och dess logik och placering. Med input från eSams vägledning om hur eget utrymme bör hanteras inom offentlig sektor så utredde vi möjligheten att lägga det egna utrymmet hos kommunen, antingen som en del i en e-tjänsteplattform eller som en del av själva e-tjänsten (kan även ses som en egen funktion som används av e-tjänsten).

image-20260305-154239.png
Slutgiltig illustration

 

Vi fann då att det var en bättre design för lösningen samtidigt som det möjliggör för kommunen att återanvända det egna utrymmet hos sin leverantör efter kommunens eget behov. Andra fördelar som vi såg:

  • De flesta e-tjänster på marknaden har grunderna för eget utrymme redan idag.

    • Den lokala e-tjänsten är en logisk plats för eget utrymme och dess data.

  • Det blir ett enklare och mer logiskt flöde för den sökande om all hantering sker i den lokala e-tjänsten.

  • Informationsförsörjningstjänsten GIF EkBi blir mer renodlad och kommer därmed att kunna få en lägre förvaltningskostnad än tidigare estimerat.

    • Mindre komplexitet i lösningen som helhet.

    • Personuppgiftsansvaret blir tydligare.

    • Lagring av information inför inskick av ansökan sker bara på ett ställe (i e-tjänsten)

  • Ett lokalt sammanhållet e-tjänsteflöde ger kommunen större möjlighet till lokal anpassning.

I februari 2026 tog projektets ledningsgrupp beslut om att designförslaget med att placera eget utrymme vid kommunens lokala e-tjänst som den bästa vägen framåt.

Informationsåtgärder om detta beslut ska genomföras under mars månad.

Inledning om eget utrymme: Eget utrymme är en juridisk figur avsedd att säkra invånarens skyddade digitala utrymme att där sammanställa och hantera sin ansökan innan den skickas in till kommunen. Först när ansökan skickats in till kommunen blir den en inkommen handling. Den kommun som tillhandahåller det egna utrymmet som en del av sina e-tjänster är personuppgiftsansvarig.

Eget utrymme är också en teknisk lösning, inom eller relaterad till kommunens e-tjänst, som förknippas med vissa krav för att hindra berörd myndighets (kommuns) insyn samtidigt som den sökande har möjlighet att hantera sin information (kommentera, komplettera) innan ansökan ska skickas in till kommunen. De flesta e-tjänster på marknaden har förmåga att leverera ett eget utrymme.

En handläggare eller annan anställd hos kommunen ska inte kunna se den information som hanteras i det egna utrymmet. Det enda undantaget är drifts- och säkerhetsrelaterad åtkomst för personal med speciell behörighet men då avses specifikt den drifts- och säkerhetsrelaterade informationen ex. loggar, varningssystem för olämpligt innehåll, övervakningsapplikation och dylikt.

Kommunens e-tjänst och dess eget utrymme ska klara av att visa upp den sökandes insamlade och strukturerade datamängd som e-tjänsten hämtar in via ett API via den centrala informationsförsörjningstjänsten GIF-EkBi.

Verksamhet: Den information som samlas in och tillrättaläggs av GIF EkBi ska visas upp för den sökande på ett tydligt sätt där informationsmassan är indelad utifrån informationsområden (ex. person, sysselsättning, utgifter, tillgångar, skulder) och där det tydligt framgår var respektive information är inhämtad ifrån. Det ska inom respektive sektion finnas stödtexter som ger vägledning och förenklar tolkningen av informationen. Dessa texter tas fram inom initiativet tillsammans med uppgiftslämnande organisationer och ska implementeras i e-tjänsten. Försörjningen av dessa texter sker via ett API vilket underlättar vid uppdateringar av stödtexterna.

Den sökande ska i ett fält i nära anslutning till respektive informationspost kunna kommentera varje enskild informationsmängd som samlats in så att det inte råder något tvivel om vilken informationsdel som kommentaren avser. Det ska inte gå att ändra eller ta bort något av den data som samlats in via GIF-EkBi.

Det ska även vara lätt för den sökande att på eget initiativ komplettera med bilagor.

Om behov finns från handläggaren att den sökande ska komplettera sin ansökan med viss information och/eller verifikat så ska det kunna initieras från handläggarsystemet och visas som en begäran om komplettering i e-tjänsten.

Den ärendeåterkoppling och andra aviseringar som handläggningssystemet skickar ut ska den sökande kunna se i klartext i e-tjänsten och/eller i Mina sidor (om det finns en sådan funktion i kommunen). Denna ärendeinformation ska vara i enlighet med standarden “Mina ärenden” som Skatteverket tagit fram och enligt de kommungemensamma krav som initiativet tar fram för ärendeåterkoppling.

Den sökande ska kunna pausa och återkomma till en ännu inte inskickad ansökan.

Information: Informationen ska vara strukturerad på ett sådant sätt så att inläsningen av informationen till e-tjänsten ska gå enkelt och att all information alltid ska landa rätt i sina avsedda fält.

Vid de tillfällen då förväntad inhämtad information saknas i något fält i ansökan så ska det framgå tydligt för den sökande och/eller handläggaren (ex. Uppgift saknas hos myndighet).

Teknik: När individen i sitt egna utrymme i e-tjänsten väljer att starta insamlingen av sin information så ska e-tjänsten göra detta via GIF EkBi REST API.

e-tjänsten initierar via REST API kommunikation med följande tjänster:

  • GIF EkBi

  • Stödtjänst: Indextjänst (kommer i version 2 under 2027)

  • Stödtjänst: Ineras inloggningstjänst

  • Auktorisationstjänst för behörighet

  • Verksamhetssystemet

  • Mina ombud (kommer i senare versioner fr o m 2028)

  • Skatteverkets Navet för folkbokföringsinformation (eller motsvarande lokal tjänst)

Det ska finnas specifika behörigheter för servicepersonal för att hantera drifts- och informationssäkerhetsärenden relaterat till eget utrymme. Åtkomst ges då endast via flerfaktorsautentisering. Dessa behörigheter ska inte ge direkt åtkomst till den sökandes data men man ska exempelvis kunna ta bort oönskade filer i en ansökan genom att agera på en varning från ett säkerhetssystem, utan att se innehållet i den aktuella filen.

Den sökandes nyttoinformation i eget utrymme ska lagras krypterat.

Det egna utrymmet, eller den e-tjänst som använder detsamma, ska föra logg på vilka personer som har tillgång till en specifik individs egna utrymme, och tidpunkter för detta. Denna logg ska kunna ses av behörig servicepersonal.

 Medgivande till informationsinhämtning

Den sökande ska, när man begär insamling av sin information i e-tjänsten, lämna ett medgivande så att dennes informationen kan samlas in och tillrättaläggas för att visas upp i e-tjänstens eget utrymme. Här kan den sökande i lugn och ro betrakta sina uppgifter, kommentera och komplettera innan denne väljer att skicka in sin ansökan till kommunen.

Den vägledande texten för medgivandet ska vara formulerad på ett sådant sätt så att de juridiska- och informationssäkerhetsaspekter som föreligger täcks in mellan den sökande, kommunen, aktör för informationsförsörjningen (Inera) och uppgiftslämnande organisationer. Formuleringen bör vara enkel att förstå för att inte utgöra ett hinder.

Själva aktiviteten kan realiseras genom att den sökande exempelvis kryssar i en ruta (för att bekräfta att man har förstått vad medgivandet omfattar) eller motsvarande och därefter digitalt signerar med en godkänd nationell e-legitimation för att initiera sin informationsinhämtning.

Försäkran och digital signering

För att kunna skicka in en ansökan så behöver sökande och dess medsökande ta del av en text om att de skickar in en sanningsenlig ansökan och att de förstår innebörden av bidragsbrott och GDPR. Den exakta formuleringen av denna text får arbetas fram av personer med rätt kompetens. De sökande behöver kryssa i en ruta om att de har tagit del av och förstått denna försäkran. Därefter behöver de signera ansökan för att kunna skicka in den till kommunen.

Om det finns medsökande så informeras den sökande efter sin signering, att även medsökande behöver logga in i sitt eget utrymme och signera innan ansökan kan skickas in till kommunen. Om medsökande genomför en ändring i sin del av ansökan (sedan den sökande signerat, behöver den sökande återigen godkänna ansökan. När både den sökande och medsökande godkänt slutlig version kan ansökan skickas in till kommunen.

Både försäkran och bevis för signering ska vara en del av det ärende som skickas in till kommunen.

Informationsförsörjningstjänst GIF EkBi

Utgör den centrala delen och är huvudfunktionaliteten i den centrala infrastrukturen tillsammans med några stödtjänster. Alla beslut om design eller konstruktion ska möjliggöra att GIF EkBi kan användas till de informationsflöden som löses med ett arkitekturmönster för “en begär information från många” (liknande sammansatt bastjänst).

De funktioner som tillsammans utgör informationsförsörjningstjänsten förklaras lite kort nedan.

Värdeförråd

Vi kommer vid olika faser i informationsförsörjningsflödet behöva komplettera det med vissa attribut för att olika aktiviteter ska kunna genomföras på önskat sätt. Vid dessa tillfällen ska dessa attribut kunna hämtas från någon form av värdeförråd. Dessa kan vara i form av listor, tabeller, kataloger eller databaser. I vissa sammanhang kan det vara en stödtjänst som håller en viss typ av attribut.

Exakt vilka värdeförråd som vi behöver och vad de ska innehålla för attribut är ännu inte fullständigt utrett utan kommer att visa sig under utvecklingsarbetet.

Lagrum

Listning över lagrum för de ärendetyper som vi hanterar i tjänsten. Lagrummet kan behövas som ett bifogat attribut då vi ska deklarera för att få hämta information från en uppgiftslämnande organisation för ett specifikt syfte.

Det kan mycket väl vara så att man i det skriftliga avtal som tecknas med uppgiftslämnande organisation definierar lagrummet och att det därmed inte behöver finns som attribut i hämtningen. Men om den uppgiftslämnande organisationen vill föra systemlogg på de informationsinhämtningar som sker inom olika lagrum så behövs troligtvis attributet.

Kundlista

Innehåller bl.a. kommunkod, organisationsnumret och namn på den kommun som den sökande bor i. Detta attribut kommer troligtvis behöva anges i vår deklaration vid informationshämtning från uppgiftslämnande organisation.

Syftet med kundlistan är att hålla reda på vilka kunder som har befintliga avtal för de olika ärendetyper som kommer att hanteras av GIF. Kundlistan utgör därmed bl.a. behörighetsgrund för att GIF ska kunna veta om inkommen begäran ska utföras eller ej.

Verksamhet: Informationen i kundlistan är viktig i flera faser av hanteringen i GIF. Initialt när vi validerar att kommunen har ett giltigt avtal för den ärendetyp som efterfrågas men även när vi deklarerar för den hämtning av information som görs från uppgiftslämnande organisationer.

Information: Kundlistan bör omfatta bl.a. Kommunkod (SCB), Organisationsnummer, Organisationens namn, varje ärendetyp som kunden tecknat avtal på.

Ineras kundportal (ServiceNow) är önskad källa avseende vilka kundorganisationer som har tecknat avtal för specifika ärendetyper.

Teknik: Om det ska vara slagning mot ServiceNow eller dagliga utläsningar får avgöras baserat på vad som är görbart och önskvärt relaterat till ServiceNow eller andra tekniska förmågor (ex. federationsmedlemskatalog). 

Ärendetyper

Attribut för ärendetyper som motsvarar de tjänster som kommuner kan avropa via Ineras tjänsteutbud relaterat till GIF EkBi som informationsförsörjningstjänst. Ett avrop från en kommun för GIF – ekonomiskt bistånd skulle då motsvara 2 ärendetyper (Initierat av handläggare respektive initierat av sökande) som ingår som möjliga flöden inom ramen för informationsförsörjning för ekonomiskt bistånd.

Trafikhanterare

En begäran om informationsinhämtning som initierats av en sökande, dess företrädare eller en handläggare ska i GIF EkBi hanteras i ett förutbestämt flöde av en trafikhanterare. Varje begäran utgör ett eget flöde och ska hanteras avskilt från andra flöden.

Varje flöde är av en specifik ärendetyp. Initialt kommer vi att ha två ärendetyper som avser individens egen informationsinsamling för ansökan av ekonomiskt bistånd och handläggarens informationsinsamling för en individ som ansöker om ekonomiskt bistånd manuellt.

Trafikhanteraren hanterar en begäran genom alla faser som ska gås igenom samt i nära samarbete med regelfunktionen säkerställa att varje ärendetyp tillämpar sina regler vid varje fas av flödet.

Regelfunktion

Som stöd till trafikhanteraren bidrar regelfunktionen med de regler som gäller för hanteringen av den aktuella ärendetypen i varje fas av dess flöde. Då tillägg av vissa attribut behöver göras så styr regelfunktionen upp vilka attribut som ska hämtas när från de olika värdeförråden som beskrevs i ett tidigare stycke.

Som exempel kan nämnas att regelfunktionen har per ärendetyp koll på vilka uppgiftslämnande organisationer som är involverade och vilken information som ska efterfrågas. Den vet även vilka attribut som denna hämtning ska deklareras med för att hämtningen ska kunna utföras.

Vid de tillfällen då förväntad information saknas i något fält från en uppgiftslämnande organisation så ska det framgå i det fältet orsaken till att den förväntade informationen inte är med (ex. Uppgift saknas hos myndighet).

Ett annat exempel är att regelfunktionen har per ärendetyp och uppgiftslämnare koll på hur den information som mottas av GIF EkBi ska hanteras (rensas, ensas och struktureras inför överföring till individens eget utrymme. Om det är handläggaren som initierat flödet (annan ärendetyp) så vet regelfunktionen hur informationen ska struktureras för att kommunens ärendehantering ska kunna ta emot dataförsändelsen på bästa sätt.

API gateway

Denna funktion utgörs troligtvis av flera API gateways för att uppnå en informationssäker hantering i informationsförsörjningstjänsten. En Edge Gateway för att hantera kommunikationen mellan omvärlden och ”invärlden” samt en placerad i skyddad driftsmiljö för att hantera de interna flödena. Om det behövs ytterligare instanser får kommande lösningsarkitektur påvisa.

Översättningsfunktion

I avvaktan på att de uppgiftslämnande organisationerna kan leverera sin data via REST API så behöver vi en översättningsfunktion som hanterar de informationsleveranser som kommer via SOAP eller andra protokoll. Detta möjliggör för oss att möta uppgiftslämnande organisationer där de befinner sig idag samtidigt som vi kan etablera resterande del av tjänsten baserat på REST flöden.

Stödtjänster

Ofta så behöver den kärnfunktion som utgör själva tjänsten (i vårt fall GIF EkBi) ha tillgång till vital information eller funktion för att fungera väl. I vissa fall så är sådan information eller funktion av sådan karaktär att ett samnyttjande från andra tjänster kan vara aktuellt. Detta ger högre nytta och bättre ekonomi över tid i tjänsteleveranser.

Här följer beskrivningar av de stödtjänster som vi identifierat så här långt. De tre första kommer att vara en del av den första leveransen av GIF Ekonomiskt bistånd. De följande har en planerad eller uppskattad tidpunkt för leverans.

Inloggningstjänst

Som vi nämnde tidigare så används kommunens inloggningstjänst när den sökande loggar in i kommunens e-tjänst. När den sökande kommit så långt i e-tjänsten att det är dags att begära en datainsamling via GIF så får den sökande signera ett medgivande om att denna inhämtning ska göras till den sökandes eget utrymme i e-tjänsten (Jämför med när du signerar dina betalningar i din internetbank). Vid detta tillfälle så kommer e-tjänsten att använda sig av en nationell inloggningstjänst (Ineras invånar IdP) för att på ett enkelt sätt kunna nyttja nedanstående auktorisationstjänst i samma flöde.

Verksamhet: Det är av stor vikt att vi i tjänsten GIF EkBi kan knyta samman kommunen med den sökande och att vi har möjlighet att använda verifierade attribut från autentiseringen vidare i flödet.

Information: Information om vem den sökande är, kommun för ansökan och vilken ärendetyp (ekonomiskt bistånd) det är fråga om skickas vidare i flödet.

Teknik: Vi använder OAuth och OIDC (Open ID Connect) i detta flöde i linje med rekommendationer från Digg och SKR.

Auktorisationstjänst

För att hantera auktorisationen av den sökandes begäran av inhämtning av information i samband med ovanstående signering så etablerar Inera en central tjänst för detta.

Verksamhet: Koppling görs mellan den sökande och kommunen som har den e-tjänst som begäran kommer från. Om kommunen dessutom har ett aktivt avtal för att använda tjänsten så kan begäran utföras.

Information: Nödvändiga attribut verifieras och valideras, sen kan auktorisationstjänsten skicka vidare till Inera invånar IdP.

Teknik: Vi använder OAuth och OIDC i detta flöde.

Innehållshanteringstjänst

Innehåller både informationstexter och stödtexter som via ett API kan förse e-tjänsten med rätt stödtexter. Den centrala källan med texter kan uppdateras av utsedda verksamhetsexperter och så fort förändrat innehåll finns i tjänsten så kommer den att finnas i nästa e-tjänst som hämtar in information via GIF EkBi.

Verksamhet: Det är en stor fördel att som verksamhetsexpert i en kommun kunna påverka hur informations- och vägledande texter ska utformas och att man dessutom vet att det slår igenom i den e-tjänst som kommunen använder. Själva beslutet om förändringen ska tas i en utsedd redaktion bestående av verksamhetsexperter. En beslutad förändring kan sen göras på en central punkt, varifrån distribution sker vid nästa e-tjänsts anrop till GIF.

Information: Språkstöd ska vara en del i denna tjänst. Initialt är det svenska och engelska som ingår. Ska följa standarden i18n.

Teknik: Ska via API laddas in i e-tjänsten varje gång den används. Om det bedöms som en bättre lösning att verifiera att senaste version redan används av e-tjänsten så är det en bra väg framåt.

Indextjänst

Ska möjliggöra för handläggaren att bli medveten om att den sökande har ansökt om ekonomiskt bistånd i annan kommun för samma period. Detta är ett stöd som tidigare inte varit möjligt men som nu kan realiseras och som ger kommunen möjlighet att stävja viss brottslighet inom ekonomiskt bistånd. Indextjänsten ska kunna anropas av både e-tjänsten och handläggarsystemet. Nuvarande plan för indextjänsten är att etablera den under 2027.

Verksamhet: När den sökande i e-tjänsten har valt för vilken period som den vill ansöka om ekonomiskt bistånd så ska e-tjänsten verifiera med indextjänsten om den sökande har en ansökan för samma period i en annan kommun. Om det visar sig att så är fallet så ska den sökande informeras i e-tjänstens gränssnitt om detta. Det ska dock vara möjligt att fortsätta ändå men att den sökande ska medvetandegöras om att handläggaren även blir medveten om detta.

När handläggaren påbörjar handläggning av en period för en sökande, så ska handläggarsystemet registrera detta i indextjänsten. Om det redan finns ett ärende för den sökande för denna period i en annan kommun så ska handläggaren aviseras om detta. Det möjliggör för handläggaren att vidta lämpliga åtgärder relaterat till detta faktum.

Information: De attribut som behöver lagras i indextjänsten är personnummer, period och kommunkod. Längden på lagringstid är ännu ej beslutad. Det faktiska behovet rör sig om ett tidsfönster på två till tre månader (Nuvarande och kommande månad samt ev. ytterligare en månad framåt om kravarbetet kommer fram till att det ska vara möjligt att söka ekonomiskt bistånd i förväg inför semesterperioden). Attributen ska raderas i indextjänsten så fort som datum passerats för att ansöka i en period.

Teknik: Indextjänsten ska ha ett specificerat REST API som möjliggör för både e-tjänst och handläggarsystem att agera enligt ovan med tjänsten. Behörighet att använda tjänsten ska bara ges till de e-tjänster och handläggarsystem som anslutit sig till GIF EkBi. Radering av poster i tjänsten ska ske regelstyrt och automatiskt.

Kontaktuppgiftsregister

I avsaknaden av ett nationellt register av kontaktuppgifter så har kommuner “lagat lite efter läge”. Vissa har egna register för sina invånares kontaktuppgifter medan andra kommuner frågar efter kontaktuppgifter varje gång. En annan variant är att kommunens e-tjänster håller reda på en återkommande persons uppgifter. Det är dock sällsynt med samverkan mellan olika e-tjänsters uppgifter om en persons kontaktuppgifter.

Det rimligaste vore om Skatteverket som har det nationella uppdraget för grunddataområdet “Person” i sin tjänst Navet, även håller uppgifter om kontaktuppgifter inom sitt uppdrag. De har redan dessa uppgifter för alla personer som deklarerar årligen men de har ännu inte fått uppdraget att nyttja dessa uppgifter för detta syfte.

Om det dröjer orimligt länge tills Skatteverket får detta inskrivet i sitt regleringsbrev så kan det vara värt för kommunerna att bestämma sig för att ta fram en gemensam kommunal tjänst för detta syfte. Inera har en befintlig tjänst (PU-tjänsten) som omfattar personuppgifter (från Navet), kontaktuppgifter samt förmågan att ta fram nationella reservnummer. Den kan dock inte användas p.g.a. juridiska begränsningar för kommunerna. För att minska utvecklingskostnader kan man dock ta en tom kopia av befintlig PU-tjänst och börja fylla den med uppgifter för kommuners nyttjande.

Verksamhet: Om kommunen kan hämta kvalitetssäkrad information med den sökandes kontaktuppgifter så skulle man slippa att fråga efter detta vid varje ny digital kontakt som individen tar med kommunen.

Information: Det som är av intresse är primära- och sekundära mobilnummer och e-postadresser.

Teknik: I avsaknaden av en gemensam/nationell tjänst så är kommunen tvungen att fråga efter uppgifterna från den sökande alternativt om e-tjänsten har detta lagrat sen förra periodens ansökan.

Preliminär beräkning

Det har framkommit önskemål om att en sökande i e-tjänsten ska kunna erhålla en preliminär beräkning baserad på de uppgifter som insamlats via GIF EkBi. Funktionaliteten är dock inte prioriterad i den första versionen av GIF EkBi. Tanken är att det ska kunna realiseras i en central stödtjänst som e-tjänsten kan använda sig av för att få beräkningen gjord. Vi får se hur framtida prioriteringar kan påverka när leverans blir av.

Verksamhet: Den sökande ska i e-tjänsten kunna välja att få en preliminär beräkning presenterad för sig. Beräkning ska vara lika för alla och ske i enlighet med den kravställning som kommunerna tar fram. Baserat på denna beräkning så kan den sökande avgöra om den vill skicka in sin ansökan till kommunen eller inte.

Information: e-tjänsten använder sig av stödtjänsten för att få beräkning utförd. För att det ska göras så behöver e-tjänsten skicka ett antal värden som stödtjänsten behöver för att göra beräkningen. Vilka värden som ska skickas med till beräkningen behöver definieras per version av stödtjänsten. Det är mycket troligt att antalet värden behöver vara följsamt med utvecklingen av GIF EkBi och tillkommande informationsmängder över tid.

Teknik: Stödtjänsten kommer att ha ett API för mottagande av värden för beräkning. Beräkningens omfattning är lika för alla och behöver följa GIF EkBi utveckling och omfattning av nya informationsmängder (om de ingår i beräkningen).