Hitta på sidan

Bakgrund

Under 2020 och 2021 vidareutvecklas tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon med bild- och videoverktyg genom projektet 1177 Vårdguiden på telefon - nya kanaler. Bildverktyget används nu av 19 regioner. Nyttokalkylen kan användas som en grund för uppföljning av de nyttor som förväntades från bildverktyget.

Metod

Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför nytta och kostnad för två alternativ:

• Att sjuksköterskan genomför alla rådgivningssamtal med telefon utan stöd av bild.

• Att sjuksköterskan använder bild som stöd i rådgivningssamtalet, när det är lämpligt.

Perspektiv. Nyttokalkylen omfattar både regionernas och invånarnas perspektiv. De regioner som omfattas i kalkylen är de 19 regioner som använder bildverktyget.

Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att nyttor och kostnader värderas i pengar. Nyttor och kostnader som av olika skäl inte värderats i pengar, beskrivs också i texten.

Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.

Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.

Finansiell nytta och omfördelningsnytta. Kalkylen har två nyttokategorier. Finansiella nyttor är nyttor som realiseras i pengar, i form av besparingar eller intäkter. Omfördelningsnyttor är nyttor som värderas i pengar i kalkylen men som realiseras och mäts på något annat sätt. Till exempel är frigjord tid en omfördelningsnytta när den inte används för att minska personalkostnader, utan istället omfördelas så att personaler kan göra andra saker än de gjorde tidigare.

Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.

Så togs kalkylen fram. Arbetet med nyttokalkylen påbörjades redan 2018 med nyttoanalyser tillsammans med representanter från 1177 Vårdguiden på telefon. En preliminär nyttokalkyl gjordes 2019 som sedan uppdaterades med siffror från den effektmätning som gjordes i piloten.

Viktiga antaganden i nyttokalkylen

Effektkedjan. Följande bild illustrerar översiktligt hur bildverktyget förväntas bidra till de nyttor som identifierats. Samma kedja antas gälla för videoverktyget. (Detaljerade effektkedjor finns som bilagor längst ner.)

Open

Andel av samtalen som lämpar sig för bild och video. Kalkylen utgår från att sjuksköterskorna erbjuder invånaren bild eller video i de fall där det är lämpligt. I dagsläget finns dock inte stöd för att säga exakt för vilken andel av samtalen som bild eller video är lämpligt, så kalkylen har fått göra ett antagande som baseras på en samlad bedömning av den information som finns att tillgå om användandet i piloterna samt de skäl som finns för att tro att användandet kommer att öka med tiden. Antaget påverkar utfallet i kalkylen - en lägre andel skulle ge en lägre nytta, och en högre andel skulle gett en större nytta. Det är som alltid viktigt att tolka resultatet från kalkylen med beaktande av osäkerheten som finns i de antaganden som görs.

Antagandet som görs är att bild är lämpligt och används i 7 procent av de besvarade samtalen, och att video är lämpligt och används i 7 procent av de besvarade samtalen.

Tabellerna nedan visar användandet av verktygen i piloterna, för alla besvarade samtal och inom de kontaktorsaker där verktygen användes mest (Källa: data från Inera). Bild användes i 2 procent av samtalen, och video i 0,5 procent av samtalen. Det finns några skäl att tro att användandet av verktygen kommer öka med tiden utifrån de nivåer som uppnåddes i piloterna, upp till 7 procent av samtalen. Generellt sett kan användandet öka allt eftersom sjuksköterskor och invånare vänjer sig och känner sig tryggare med de nya verktygen. När det gäller video hade verktyget ett antal tekniska utmaningar under piloterna, som projektet har arbetat för att hantera, vilket kan göra att fler sjuksköterskor väljer att använda videoverktyget framöver. Tabellerna nedan visar också att framförallt bild, men även video, användes i stor utsträckning för vissa kontaktorsaker. Det

Andel som får egenvårdsråd

• Antagande att av de samtal som lämpar sig för bild, så får 33 % egenvårdsråd utan bild, och 42 % egenvårdsråd med bild. (Källa: effektmätning i piloterna).

• Antagande att av de samtal som lämpar sig för video, så får 27 % egenvårdsråd utan video, och 42 % egenvårdsråd med video. (Källa: effektmätning i piloterna).

De som får egenvårdsråd följer rådet. Vi antar i kalkylen att invånare som får egenvårdsråd följer rådet, och att de inte behöver besöka vården. Antagandet stödjer sig på undersökningar (exempel från Myndigheten för Vårdanalys) som visar att en majoritet av de som ringer 1177 följer råden.

Regionerna utökar bemanningen för att bibehålla tillgängligheten. De piloter som genomförts visade att samtal och dokumentation tog längre tid när bild och video användes, jämfört med liknande samtal utan bild och video. När ärendena tar längre tid, minskar tillgängligheten för invånarna, om inte bemanningen i tjänsten ökas.

Kalkylen räknar därför med att regionerna utökar bemanningen för att bibehålla en tillgänglighet där 75 % av de besvarade samtalen besvaras inom 15 minuter - en tillgänglighet som tjänsten hade i september 2019. Beräkningen av antalet extra sjuksköterskor som behövs har gjort med hjälp av en Erlang C-räknare, med följande antaganden:

• 480 besvarade samtal per timme dagtid, sammanlagt för regionerna som planerar att införa bild. (Källa: inera.se)

• 431 besvarade samtal per timme dagtid, sammanlagt för regionerna som planerar att införa video. (Källa: inera.se)

• Antagande att samtal med bild har en medelärendetid på 19 minuter. (Källa: effektmätning i piloterna).

• Antagande att samtal med video har en medelärendetid på 18 minuter. (Källa: effektmätning i piloterna).

• Antagande att medelärendetiden för övriga samtal är 8 minuter. (Källa: fördjupad analys av effekterna på tillgängligheten).

• Utifrån medelärendetiderna ovan beräknades en total medelärendetid för regionerna i ett scenario med bild och video.

• Målet att uppnå att 75 % av de besvarade samtalen besvaras inom 15 minuter, vilket var tillgängligheten i september 2019 (Källa: inera.se)

Nyttan ökar över tid. Eftersom det finns en inlärningsperiod då verktygen kanske inte används till sin fulla potential, antar vi att ingen nytta uppstår med bildverktyget under 2020 och att endast 30 % av den potentiella årliga nyttan uppstår 2021. Därefter räknar vi med att 90 % av den årliga nyttan uppstår.

För videoverktyget antar vi att ingen nytta med videoverktyget uppstår under 2021 och endast 30 % av den potentiella årliga nyttan uppstår 2022. Därefter räknar vi med att 90 % av den årliga nyttan uppstår.

Regionerna inför bild och video enligt plan. Kalkylen utgår från den införandeplanering som finns för bild och video. Det är endast de regioner som i mars 2021 hade infört eller planerade att införa verktygen som ingår i kalkylen. Tabellen nedan är hämtad från sidan införandeplanering 2021-03-31.

Nyttor

Nyttor som värderats i pengar i kalkylen

Frigjorda resurser i vården. När sjuksköterskan kan se och bedöma synliga åkommor på bild eller video ökar precisionen i bedömningen, så att behovet av att hänvisa den inringande till ett fysiskt besök för en mer precis bedömning minskar. Det innebär att en större andel av de som ringer 1177 kan få egenvårdsråd, än när bild eller video inte används. I kalkylen värderas ett frigjort vårdbesök i primärvården till 1 706 kr (Källa: Vården i siffror) .

Frigjord tid för invånare. När invånare får egenvårdsråd istället för att hänvisas till vårdbesök behöver deinte lägga tid på resa eller besök. I kalkylen värderas en frigjord timme till 197 kr (baseras på medianlön i Sverige plus sociala avgifter).

Minskade kostnader för invånare. När invånare får egenvårdsråd istället för att hänvisas till vårdbesök behöver invånaren inte betala patientavgift, som hen annars skulle ha gjort. I kalkylen värderas patientavgifter till 195 kr (Källa: SKR).

Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen

Ökad trygghet för invånare. När sjuksköterska och den inringande använder bild och video som stöd i samtalet ökar tryggheten för båda parter.

Ökad trygghet för sjuksköterskor. När sjuksköterska och den inringande använder bild och video som stöd i samtalet ökar tryggheten för båda parter.

Minskade koldioxidutsläpp från resor. När fler kan stanna hemma och få egenvårdtråd bidrar det till en minskning av koldioxidutsläpp för resor.

Minskad smittspridning. När fler kan stanna hemma och få egenvårdsråd bidrar det till minskad trängsel och smittspridning i kollektivtrafik och i vården.

Risker och eventuella negativa effekter

Dessa finns beskrivna i en bilaga till projektrapporten - men fanns inte tillgängliga vid tillfället för publiceringen av den här nyttokalkylen.

Kostnader

I kalkylen ingår kostnader för:

• Projektet 1177 Vårdguiden på telefon - nya kanaler

• Införande

• Utbildning

• Förvaltning

• Kostnader för ökad bemanning på grund av längre ärendetider (läs mer under antaganden)

Resultat

Bild och video tillsammans. Nyttokalkyl för bild och videoverktygen tillsammans, för de 19 regioner som planerar att införa bild och de 16 regioner som planerar att införa video.

Nyttorna som värderats är:

• Frigjorda vårdbesök

• Invånaren sparar tid

• Invånaren sparar pengar

Open

Bara bild. Nyttokalkyl med nyttor och kostnader endast för bildverktyget, räknad för de 19 regioner som planerar att införa det.

Nyttorna som värderats är:

• Frigjorda vårdbesök

• Invånaren sparar tid

• Invånaren sparar pengar

Bara video. Nyttokalkyl med nyttor och kostnader endast för videoverktyget, räknad för de 16 regioner som planerar att införa det.

Nyttorna som värderats är:

• Frigjorda vårdbesök

• Invånaren sparar tid

• Invånaren sparar pengar

Resultatet skiljer sig mellan bild och video på grund av att kostnader, tid för införande, antal regioner som inför verktygen, och ärendetider i samtalen skiljer sig mellan de två kalkylerna.

Vilket användande krävs för att nå ‘break-even’?

I kalkylen som presenterats ovan genererar bild och video en positiv nettonytta redan efter 5 år utifrån antagandet att respektive verktyg används i 7 % av samtalen. En intressant fråga är vilket nyttjande av verktygen som minst behövs för att nettonyttan ska vara positiv inom kalkylperiodens 6 år. Svaret är att regionerna behöver använda respektive verktyg i cirka 5 % av de besvarade samtalen för att de nyttor som värderats i pengar ska överstiga kostnaderna inom 6 år. Det innebär att regioner som inför både bild och video behöver använda verktygen i cirka 10 % av de besvarade samtalen.

Följande tabell visar vad det uppskattningsvis skulle innebära för antal samtal för respektive region per månad, från år 2022 (eftersom införanden pågår 2021 utgår kalkylen från att regionerna använder verktygen i mindre än 5 % av samtalen under 2021).

Styrkor och svagheter

Styrkan är att antaganden om effekter grundas på en effektmätning som visade statistiskt signifikanta effekter. En svaghet är att det har varit svårt att uppskatta hur stor del av samtalen som skulle lämpa sig för bild och video.

Slutsatser

Kalkylen visar att nyttan med att använda verktygen är större än kostnaderna.

Bilagor

Effektkedja

Klicka på filen nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet.

Nyttokalkylen i excel

Klicka på filerna nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet.

Nedan finns de fullständiga kalkylerna i excelformet.

Bild och video tillsammans

Open

 

Bild

Open

 

Video

Open

 

 

Ändringshistorik