Vanliga frågor och svar

Hitta på sidan

1 Modellen för nyttokalkyler
2 Excelmallen

Modellen för nyttokalkyler

Finns det rekommendationer kring när man använder nyttokalkyler i digitaliseringsprojekt. Alla? Eller projekt som har en viss omfattning?

En generell rekommendation är att väga vad ni tror att nyttokalkylen kan ge er (förståelse, delaktighet, insikter, möjlighet att förklara för ledningen vilka aktörer som bär kostnader och vilka som får del av nyttor) som ni inte får annars, mot vad den kostar er att göra i tid och resurser. Man får helt enkelt göra en -i alla fall teoretisk - nyttokalkyl för nyttokalkylen! Generellt kanske det är rimligt att tänka att i projekt och förändringar där mycket står på spel - som förväntas ha stora kostnader - kanske det är extra viktigt att lägga lite resurser på nyttoanalys och nyttokalkyl, eftersom kostnaderna om ni fattar fel beslut eller prioriterar fel riskerar att bli så höga.

Hur skiljer sig er modell från DIGGs?
I arbetet med att ta fram modellen har vi utgått från DIGGs (och även från SKRs) material om nyttorealisering, samt från den litteratur och forskning som finns på kring nyttokalkyler av olika slag. Ineras modell kan ses som en praktisk tillämpning av delar av DIGGs Vägledning. Medan Vägledningen hanterar helheten kring lednings- och styrningskonceptet nyttorealisering, är Ineras modell en fördjupning i de delar som handlar om att identifiera, beskriva och värdera nyttor och kostnader och hur man kan göra dem rent praktiskt.

Hej, vad är skillnaden mellan PENG-modellen och er version?

Det finns även likheter med PENG-modellen, eftersom den precis som Ineras modell har som mål att värdera nyttor och kostnader i pengar. Skillnaderna ligger i detaljerna. En skillnad är de begrepp som används skiljer sig. En annan att Ineras modell visualiserar tänkta nyttor och kostnader över flera år, medan PENG slår ihop alla tidsperioder. Även upplägget för att ta sig fram till den färdiga kalkylen ser lite annorlunda ut - enligt PENG-modellen bör en utsedd grupp på 5-8 personer göra analysen under fyra halvdagar, medan Ineras modell fokuserar på metodiken i de enskilda stegen som kan göras av få eller många beroende på situation och behov.

Excelmallen

Går det att förlänga/förändra tidsspannet från 6 år? Och sedan få att det speglas på resultatsidan? Förslag

Tack för förslaget. Många brukar tycka att 6 år är lång tid men i våra sammanhang (kommun, region) kan projekt ganska ofta löpa längre än 6 år och det kan ta längre än 6 år att hämta hem nyttorna. Så vi förstår behovet av att kunna räkna på längre sikt. Just nu har vi ingen plan för en sådan utveckling, men vi tar med oss förslaget.

Jag tänker att man kanske inte skickar 80 % första året. Kan man differentiera andelen per år?

Ja, på ett sätt. Det går bara att räkna ut en årlig nytta, men sedan kan ni välja hur stor andel av nyttan ni vill ska finnas med för respektive år.

I den förra mallen fanns ett antal exempelberäkningar med som egna flikar, ligger de kvar även i den här? Förslag

I den förra versionen av mallen fanns en exempelberäknings-flik som vi tog bort i version 3.0.0. Men vi kan lägga in en sådan flik igen - lägger det på att-göra listan.

Hur räknar ni med osäkerhetsgrad?

Det finns möjlighet att lägga in lägsta och högsta värden i beräkningarna av nyttor och kostnader. Sedan kan man se hur kalkylen skulle bli i de bästa och sämsta scenarierna.

Går det att följa upp verksamheter på aggregerad nivå, kan man följa upp fördelningen per verksamhet och filtrera resultatet samt fördela kostnaderna per verksamhet?

Ja, du kan använda mallen för att räkna ut nytta och kostnad per verksamhet. En nytta för verksamhet 1, en för verksamhet 2, etc. Och så gör du detsamma för kostnaderna. Sedan kan du dels titta på alla tillsammans, och dels filtrera på att titta på enskilda verksamheter i Nyttokalkyls-fliken där resultatet redovisas.

Nyttorealisering 2.0 från DIGG/Ekonomistyrningsverket har en excelmall som kallas Business case. Hur jämför ni den med er mall?

Det finns likheter med DIGGs mall för Business case, eftersom den precis som Ineras modell har som mål att värdera nyttor och kostnader i pengar. När Inera började arbeta med nyttokalkyler (runt 2018) använde vi DIGGs mall för Business case, men allteftersom vi gjorde fler och fler kalkyler anpassade och förändrade vi den utifrån de behov som uppkom. Skillnaderna ligger i detaljerna. Bland de främsta är:

Ineras mall är rensad från hinders-, risk- och angelägenhetsanalys för att enbart fokusera på beräkningar av nytta och kostnader.
Alla beräkningar görs strukturerat i Ineras mall, till skillnad från i mallen för Business case där beräkningarna behövde göras någon annanstans för att sedan dokumenteras i mallen.
Delvis används andra begrepp i Ineras mall, framförallt begreppen omfördelningsnytta och finansiell nytta.

Är det möjligt att bygga på er mall med mall för uppföljning av nyttorealisering? Idag hänvisar ni till ett gott exempel från Göteborgs stad. Det är bra, men det vore snitsigt med en helhet från er. Förslag

Tack för ett bra förslag. Det ska vi titta på!