Sammanhållen planering på 1177

Innehåll

Begrepp i rapporten

Bakgrund

Den här nyttokalkylen identifierar och beskriver nyttor som förväntas uppstå från en sammanhållen planering på 1177, med fokus på äldre invånare som har många kontakter inom både vård och omsorg. Nyttorna ställs i sin tur mot de kostnader som krävs för att uppnå dem. Nyttokalkylen har tagits fram i ett samarbete mellan Jönköpings län och Inera.

Nationella projektet Sammanhållen planering på 1177

Projektet Sammanhållen planering på 1177 syftar till att invånare, närstående och personal i vård och omsorg får tillgång till den information de behöver i en digital översikt på 1177. I projektet förbättras navigering och utseende på http://1177.se , och ny information tillgängliggörs i olika etapper. I bilden nedan illustreras den nationella målbilden för sammanhållen planering på 1177, en samordnad vård och omsorg med individen som aktiv medskapare.

Sammanhållen planering för äldre i Jönköpings län

Den här nyttokalkylen för Sammanhållen planering på 1177 i Jönköpings län har fokus på de äldre invånarna som ofta har många vård- och omsorgskontakter.

Jönköpings län har 370 000 invånare och 13 kommuner. 2024 var antalet invånare över 80 år 24 200, och antalet invånare 67-69 år 48 700. Ungefär 3 700 invånare har kommunal hälso- och sjukvård, men in- och utskrivningen är omfattande så att antalet personer som någon gång får insatser från kommunal hälso- och sjukvård är uppemot 20 000 per år. Av de som har kommunal hälso- och sjukvård har 1 700 också hemtjänst. Utöver det finns även 3 000 personer som bara har hemtjänst.

Många äldre har ofta stora behov av samordning och har insatser både från kommunala och regionala verksamheter. De riskerar att utlämnas till att hålla ihop sin egen vård och omsorg, alternativt att en närstående får gå in och agera stöd och koordinator.

Både invånare, närstående och medarbetare i vård och omsorg i Jönköpings län saknar idag överblick över planerade insatser. För invånarna skapar detta en otrygghet och begränsar möjligheterna att vara delaktiga i sin vård och omsorg. Det blir också svårt för vård- och omsorgspersonal att arbeta effektivt.

Även om den här nyttokalkylen handlar om äldre invånare, skulle förmodligen de nyttor som identifierats även gälla sammanhållen planering på 1177 för andra grupper med många vård- och omsorgskontakter i både kommunal och regional verksamhet.

Open

Illustration från Jönköpings län av några av de aktörer som behöver vara delaktiga i att kunna lämna och ta emot information för en sammanhållen planering för invånaren på 1177.

Syfte med nyttokalkylen

Även om nyttokalkylen har gjorts utifrån förutsättningarna i Jönköpings län, är förhoppningen att fler regioner och kommuner ska känna igen sig i den och få användningen för den efter eventuella anpassningar till den egna situationen. Nyttokalkylen har tagits fram för att:

• beskriva och visualisera de effekter och nyttor som kan uppstå när kommuner, regioner och privata vårdgivare tillgängliggör information på ett samlat sätt. Nyttokalkylen ska bidra till att alla, från politiker till medarbetare, ska förstå varför sammanhållen planering är viktig.

• motivera kommuner och regioner till att utveckla en sammanhållen planering för invånaren. För att nyttorna ska bli verkliga behövs utveckling inom 1177, hos leverantörer av verksamhetssystem och vårdinformationssystem, samt aktivt förändringsarbete när det gäller arbetssätt inom kommuner och regioner.

• vara underlag för prioritering och utveckling av kommande steg i Sammanhållen planering på 1177, genom att ge en förståelse för vilka nyttor som kan skapas och vad som krävs för att skapa dem.

Metod

Open

Nyttokalkylen har genomförts av en arbetsgrupp med deltagare från Region Jönköpings län, Kommunal utveckling Jönköpings län, Gnosjö kommun, Inera och Region Uppsala. Arbetet pågick januari – maj 2025. Arbetsgruppen har arbetat enligt Ineras metod för nyttokalkyler. Nedan följer en kort beskrivning av hur respektive steg i metoden har genomförts.

1. Formulera alternativen. De övergripande jämförelsealternativen arbetades fram under ett arbetsmöte med deltagare från region och kommuner i Jönköpings län och Inera. Deltagarna arbetade i regionledningen, habiliteringen, i team äldre i kommun, på kommunal utveckling, som utvecklingsledare och som IT-samordnare i kommun.
   Det var utmanande för arbetsgruppen att bestämma jämförelsealternativ då Sammanhållen planering på 1177 är ett långsiktigt utvecklingsprojekt med agilt arbetssätt där det inte är klart i detalj vad den färdiga leveransen blir: borde nyttokalkylen utgå från de avgränsade leveranser som man vet ska utvecklas på kort sikt, eller från den långsiktiga målbilden, där all relevant information ska finnas tillgänglig? Arbetsgruppen beslutade till slut att genomföra nyttokalkylen utifrån det som man vet ska utvecklas på kort sikt, och en detaljerad jämförelse togs senare fram utifrån det.  

2. Hitta effekterna. För att hitta effekterna hölls två workshops, en med 8 invånare och närstående, och en med 13 medarbetare från olika områden (bistånd, äldreomsorg, hemsjukvård, vårdcentral och specialistvård). I workshoparna fick deltagarna titta på två enkla översikter av det framtida läget, för att fundera över tänkbara effekter (dessa översikter finns att se under Jämförelsealternativ nedan).
   Förutom att undersöka vilka effekter deltagarna trodde att tillgången till informationen kunde ge, fick de också beskriva vilka problem och behov de har idag när det gäller information. Beskrivningarna av behoven gav ytterligare förståelse av vilka typer av effekter som leveranserna inom Sammanhållen planering på 1177 skulle kunna ha.
   Workshoparna kompletterades senare med en skriftlig enkät till medarbetare och en enkät till invånare och närstående.

3. Rita en effektkedja. Effektkedjan användes som verktyg för att analysera effekterna och identifiera nyttorna. Den ritades i en första version av analysledaren och diskuterades och justerades sedan av arbetsgruppen. 

4. Sortera nyttor och kostnader. Nyttorna sorterades i kategorier samtidigt som de ritades in i effektkedjan.  

5. Beskriv nyttor och kostnader. Nyttorna beskrevs utifrån effektkedjan och justerades av arbetsgruppen. Kostnaderna listades i samband med datainsamlingen i steg 7.   

6. Formulera frågor. Ett antal frågor skrevs upp för data som förväntades behövas till beräkningarna.

7. Samla data. För att samla data som svar på frågorna användes svaren på enkäterna som skickats ut efter workshoparna till medarbetare och invånare och närstående. Information samlades även in från olika system i kommuner och i regionen och nationella databaser som Kolada.  

8. Gör en nyttokalkyl. Beräkningar sattes upp i Ineras Excelmall för nyttokalkyler.  

9. Dokumentera och presentera. Resultatet sammanställdes löpande under arbetets gång i denna rapport. Arbetsgruppen läste och reviderade rapporten i sin helhet vid flera tillfällen.

Perspektiv. Nyttokalkylen omfattar äldre invånare och deras närståendes perspektiv, samt kommuners och regionens perspektiv. Den är geografiskt avgränsad till Jönköpings län, så att de kostnader och nyttor som beskrivs är sådana som förväntas inom Jönköpings län.

Kategorier på nyttor och kostnader. Vi använder Ineras 4 kategorier på nyttor och kostnader:

Kostnader sorteras i samma kategorier som nyttorna. Finansiella kostnader handlar om pengar, omfördelningskostnader om tid och andra resurser. Kvalitetskostnader beskriver försämrade kvaliteter, exempelvis ökad stress hos personalen, och miljökostnader handlar om det som påverkar miljön negativt.

Jämförelse

I detta avsnitt beskrivs jämförelsen som nyttokalkylen görs för. Jämförelsen är viktig eftersom de alternativ som man väljer att jämföra påverkar effekter, nyttor och kostnader. En tydlig och konkret jämförelse gör också att det går att förklara på vilket sätt en förändring förväntas bidra till olika effekter och nyttor. Först beskrivs jämförelsen på ett övergripande sätt. Därefter kommer en detaljerad jämförelse som beskriver i detalj vad som förväntas bli annorlunda mellan de två alternativen.

Övergripande jämförelse

I nyttokalkylen jämförs dagens läge, med en begränsad tillgång till sammanhållen information och planering, med ett framtida tänkt läge där en sammanhållen planering finns på 1177. Den övergripande förflyttningen beskrivs på följande sätt.

Open

Övergripande om nuläget

Nyttokalkylen utgår från nuläget i Jönköpings län. Där använder medarbetare i kommun och region olika system, och har begränsad tillgång till information från andra system och yrkesgrupper.

Medarbetare i Region Jönköpings län använder huvudsakligen Cambios system Cosmic för vårddokumentation. Invånare kan nå merparten av informationen från Cosmic via 1177 Journalen. Hälso- och sjukvårdspersonal i kommun och region kan nå samma information via Nationell patientöversikt (NPÖ).

Medarbetare i kommunerna använder Pulsens system Combine, som har en del för medarbetare som arbetar utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och en del för medarbetare som arbetar utifrån Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En stor del av hälso- och sjukvården i kommunerna utförs av vård- och omsorgspersonal på delegering av sjuksköterska, och då dokumenteras de insatserna i HSL-delen av Combine. Informationen som dokumenteras i Combine visas inte i 1177 Journal eller i NPÖ.   

Utöver systemen som nämns ovan finns ytterligare system för viss samordning, kommunikation och dokumentation. Cosmic link används av kommunens och regionens personal för att planera utskrivningar från sjukhus och ibland för SIPar. Cosmic messenger används för meddelanden. I kommunerna används Appva för digital signering av insatser, och Phoniro för bland annat tid- och insatsuppföljning.

Övergripande om det framtida läget

För att kunna kommunicera ett framtida läge med sammanhållen planering med medarbetare och invånare, tog arbetsgruppen fram två enkla bilder baserade på information från det nationella projektet.

Den ena bilden visar att invånaren och den närstående kan logga in på 1177 för att se invånarens fasta kontakter, överenskomna tider, dokumenterad överenskommelse, planer, planerad hemtjänst, egenvård, läkemedel och provsvar.

Den andra bilden visar att olika professioner inom vård och omsorg kan logga in på 1177 för personal och se samma information, givet att de har behörighet och att invånaren har lämnat samtycke till att de tar del av den. När nyttokalkylen gjordes var det var inte beslutat var medarbetare ska få tillgång till sin översikt, men för enkelhetens skull valde arbetsgruppen att placera medarbetarnas översikt i 1177 för vårdpersonal. Detta kan komma att ändras under projektets gång.

På workshoparna fick invånare, närstående, legala företrädare, och reflektera över vilka effekter de tror att tillgången till information som visades i översikterna skulle kunna skapa.

Av alla informationsmängderna som visas på översikterna, utgår nyttokalkylen från att endast fyra informationsmängder blir tillgängliga i det framtida läget:

1. fasta kontakter

2. dokumenterad överenskommelse

3. planer

4. bokade eller överenskomna tider

samt att

5. invånaren och närstående kommer kunna läsa om rättigheter kopplade till fasta kontakter, dokumenterad överenskommelse, och planer från det inloggade läget på 1177.

Informationsmängderna valdes utifrån att dessa är de första som finns planerade för utveckling inom sammanhållen planering.

Open

Open

I tabellen nedan görs en övergripande jämförelse av nuläget och det tänkta framtida läget för respektive informationsmängd i Jönköpings län.

Det framtida läget löser inte alla behov

Behovsinventeringen som gjordes i samband med workshoparna visade att medarbetare i Jönköpings län behöver mer information än vad de fyra informationsmängderna i den här nyttokalkylen ger. Exempel på information som kräver mycket tid av medarbetarna men som inte täcks i denna analys är:

• Sjukdomar, diagnoser, behandlingar

• Läkemedelslistan

• Hjälpmedel

• Beslutade och genomförda insatser från hemtjänsten

• Information vid hemgång från sjukhus

• Beslut om hemsjukvård

• Boendeform

• Funktionsstatus ADL

• Kontaktuppgifter till invånare och närstående

Detaljerad jämförelse

Nedan finns en detaljerad jämförelse av vad som skiljer sig mellan de två alternativen i Region Jönköpings län, i olika scenarier. Jämförelsen är uppdelad på de fyra informationsmängderna fasta kontakter, dokumenterad överenskommelse, planer och tider.

Detaljerna kring nuläget kommer från arbetsgruppens deltagare i Jönköpings län. Detaljerna kring det framtida läget hämtades från de begrepps- och informationsmodeller som tagits fram under det nationella projektet. I de fallen begrepps- och informationsmodeller inte varit färdiga har vi utgått från det senaste utkastet eller arbetsmaterial som funnits vid rapportens skrivande.

I de fall som informations- och begreppsmodellerna har skiljt på information som med säkerhet kommer att kunna visas på kort sikt, och information som eventuellt kan visas eller som kan utvecklas på lång sikt, har vi valt att utgå enbart från information som med säkerhet kommer kunna visas på kort sikt.

Nyttoanalys

Effektkedja

Effektkedjan är en visualisering av hur en förändring förväntas leda till effekter och nyttor. Den är analysverktyget som används för att komma fram till de nyttor som beskrivs i nästa avsnitt. Det går bra att läsa nyttobeskrivningarna i nästa avsnitt i stället för effektkedjan. Klicka på filen och sedan på molnet med pilen uppe i högra hörnet för att ladda ner.

Open

Nyttobeskrivningar

Nedan beskrivs de nyttor som identifierats genom workshops med invånare, närstående och medarbetare samt efterföljande analys med hjälp av effektkedjan.

Nyttor som värderats i pengar

Frigjord tid för medarbetare i primärvård och omsorg (omfördelning)

Sammanhållen planering förväntas frigöra tid för medarbetare i både vård och omsorg, genom att de kan hitta information i en översikt och slipper tidskrävande informationssökning:  

• Biståndshandläggare behöver inte fråga andra för att få information om fasta kontakter, dokumenterade överenskommelser, regionens planer eller bokade tider.

• Undersköterskor och omsorgspersonal i hemtjänsten behöver inte fråga andra för att få del av regionens dokumenterade överenskommelser, planer eller bokade tider. Undersköterskor på SÄBO förväntas inte få lika stor nytta, då de ofta har stöd från sjuksköterska.

• Sjuksköterskor i hemsjukvården eller SÄBO behöver inte manuellt föra över information om fasta kontakter från ett system till ett annat, eller vänta på att regionens planer ska bli tillgängliga i NPÖ, eller fråga andra för att få information om bokade tider.

• Läkare och sjuksköterskor i primärvård behöver inte kontakta andra för att få information om fast omsorgskontakt, överenskommelser (åtgärder eller planerade åtgärder) som patienten har med kommunal personal, kommunens planer eller tider som överenskommits inom kommunal hälso- och sjukvård och omsorg.

• Medarbetarna i vård och omsorg behöver inte heller lägga lika mycket tid på att svara på frågor från kollegor, invånare, och närstående, då de i högre utsträckning har tillgång till informationen de behöver via sina översikter.

Nyttor som inte värderats i pengar

Frigjord tid för medarbetare i specialistvård (sjukhus) (omfördelning)

Läkare och sjuksköterskor på sjukhus möter många äldre och förväntas få frigjord tid på samma sätt som läkare och sjuksköterskor i primärvården, men vi har inte värderas deras frigjorda tid i pengar i nyttokalkylen.

Frigjord tid för invånare och närstående (omfördelning)

Invånare och närstående får frigjord tid tack vare sammanhållen planering. De behöver inte själva skriva upp eller hålla reda på kontaktuppgifter till fasta kontakter, ägna tid åt att klicka sig fram och söka efter överenskommelser och planer i 1177 journal, eller åt att hålla reda på bokade och överenskomna tider i vården, som kan komma till dem muntligt, på papper eller digitalt. I stället kan de logga in på 1177 där de kan se informationen samlad i en tydlig översikt.

Närstående behöver inte heller ägna lika mycket tid åt att förmedla information till medarbetare i vård och omsorg, eftersom de i högre utsträckning har tillgång till informationen de behöver via sina översikter.

Ökad trygghet för invånare och närstående (kvalitet)

Flera delar i sammanhållen planering kan bidra till en ökad trygghet. När invånare och närstående får en överblick av vad som ska hända och när, och hur de kan kontakta sin fasta kontakt, kan de känna sig tryggare med att sin vård och omsorg.

Närstående kan också känna sig tryggare när de inte behöver förmedla information i lika hög utsträckning som tidigare, och inte behöver känna att det är deras ansvar att samordna vården och omsorgen.

Om fler invånare kontaktar sin fasta kontakt i högre utsträckning, kan fler också få hjälp med samordningen av sin vård och omsorg, vilket skulle öka tryggheten. Om medarbetare i vård och omsorg också använder informationen från planer och bokade tider för att samordna invånarens aktiviteter, ökar känslan av trygghet ytterligare.

Ökad patientsäkerhet (kvalitet)

Sammanhållen planering kan bidra till en ökad patientsäkerhet, genom att viktig information finns tillgänglig för dem som behöver den. Det skulle kunna minska dubbelarbete eller risk för felaktig, fördröjd eller utebliven behandling, vilket bidrar till en ökad patientsäkerhet. Att invånaren blir mer delaktig i sin egen vård och omsorg (Se nyttan Ökad delaktighet) bidrar också till en ökad patientsäkerhet.

Här följer några konkreta exempel på hur patientsäkerheten skulle kunna öka:

Kommunens personal kan ansvara för att utföra medicinska vårdplaner från regionen, men som är svåra att få tillgång till och som ofta behöver skickas utskrivna på papper. När planerna i stället finns direkt tillgängliga digitalt kan behandlingen påbörjas direkt, vilket minskar risken för skador.

Det kan vara svårt för invånare att komma ihåg sina bokade tider för besök eller behandlingar. När den informationen finns tillgänglig för dem på ett ställe, och även för människor i deras närhet, kan alla hjälpas åt så att den äldre att inte missar ett viktigt besök eller behandling, vilket minskar risken för skador.

Ytterligare ett exempel är att vissa insatser eller behandlingar kan göras för ofta på grund av att olika yrkesgrupper saknar information om vad andra gör. Exempelvis att både hemsjukvård och hemtjänst lägger om ett sår så att såromläggningen görs för ofta, och fördröjer läkningen.

Bättre resultat från behandling (kvalitet)

När invånare enklare kan ta del av sina dokumenterade överenskommelser på 1177, blir det tydligare för invånaren vilket ansvar hen har. Det kan göra att invånaren tar sitt ansvar i högre utsträckning, exempelvis gör sina rehabiliteringsövningar oftare. Det kan i sin tur leda till bättre resultat från behandlingen. Även den ökade delaktigheten generellt, bidrar till bättre resultat från behandlingen (se nyttan Ökad delaktighet).

Bättre kvalitet i mötet med hemtjänsten (kvalitet)

När medarbetare i hemtjänsten inte behöver leta, fråga och ringa lika mycket för att få information om planeringen kring den äldre, utan istället får informationen de behöver på 1177, blir de mer förberedda inför hemtjänstbesöket, som då får högre kvalitet.

Ökad delaktighet (kvalitet)

När invånare och närstående har en överblick med samma information som medarbetarna i vård och omsorg ser, bidrar det till att öka deras delaktighet i vård och omsorg. Dels kan de känna att de blir en mer jämbördig part i samtal med personal eftersom de har tillgång till samma information, så att de kan följa upp, ställa frågor, och uttrycka sina synpunkter och önskemål. Dels kan de känna att de har bättre koll på sin egen vård och omsorg genom sin översikt (vilket kan kännas extra värdefullt om man exempelvis har svårt att minnas).

Ökad självständighet för invånare (kvalitet)

När invånare och närstående kan ta del av planering och bokade eller överenskomna tider på 1177, kan de i högre utsträckning planera sina liv, vilket ger en ökad självständighet.

Frigjorda resurser i vård och omsorg (omfördelning)

Förutom att frigöra tid för medarbetare i vård och omsorg (se nyttan Frigjord tid för medarbetare i vård och omsorg), kan sammanhållen planering också bidra till att frigöra resurser på andra sätt. Det kan exempelvis bidra till att minska dubbelarbete på grund av att medarbetare inte har information om vilka planer som redan finns, eller resursåtgången för att hantera vårdskador som orsakats av brister på information (Se nyttan Ökad patientsäkerhet). Det kan också minska sannolikheten att invånare söker vård ofta för att hen saknar information.  

Ökad trygghet för medarbetare i vård och omsorg (kvalitet)

Flera aspekter av sammanhållen planering kan bidra till att förbättra tryggheten för medarbetare i vård och omsorg.

Dels att medarbetare i vård och omsorg inte behöver ringa runt och leta efter information, utan att de hittar den genom att logga in på 1177 för vårdpersonal. Dels att de inte behöver ägna så mycket tid åt att lämna information åt andra. Informationshanteringen upplevs som tidskrävande och stressande, och när den blir enklare kan tryggheten öka.   

Men också att tillgången till planer och dokumenterade överenskommelser minskar risken för att de utför dubbelarbete eller ger felaktig, fördröjd eller utebliven behandling. Att ha förutsättningarna att göra ett bra jobb minskar stressen och ökar tryggheten.  

När alla som ska samverka kring den äldre har samma information minskar också risken för missförstånd, och för den stress som de orsakar.

Ökad trygghet för medarbetare i hemtjänsten (kvalitet)

I dagsläget tycker medarbetare i hemtjänsten inte att några av deras metoder för att få information fungerar riktigt bra, och de oroar sig för att arbeta med felaktig och ofullständig information och ge ett dåligt bemötande till den äldre. En del av den oron förväntas försvinna om de får tillgång till information om fasta kontakter, dokumenterade överenskommelser, planering och bokade tider som de kan lita på.

Mer personcentrerad vård och omsorg (kvalitet)

När alla professioner får ta del av samma information och mer information än vad de enkelt kan få idag, förbättras förutsättningarna för kommunikation och missförstånden minskar, så att samverkan kring den äldre förbättras. Det leder till en mer personcentrerad vård och omsorg. Om medarbetarna också samordnar invånarens aktiviteter utifrån information om deras bokade tider, ökar också personcentreringen.

Minskat besvär för invånare genom minskat resande (kvalitet)

När medarbetare i vård och omsorg kan ta del av planer och bokade tider, kan de samordna aktiviteter för invånaren så att hen inte behöver resa lika mycket. Det minskar besväret som invånare kan ha av att resa till och från vården.

Minskad miljöpåverkan genom minskat resande (miljö)

När medarbetare i vård och omsorg samordnar aktiviteter så att invånarens inte behöver resa lika mycket, minskar också miljöpåverkan från resor.

Kostnader

Här listas de kostnader som har identifierats, som krävs för att uppnå nyttorna ovan. Alla kostnader har värderats i pengar utifrån Jönköpings län.

Kostnader som värderats i pengar

Regionens kostnader för utveckling av nationell teknik (finansiell)

Den här kostnaden handlar om att utveckla ny funktionalitet i nationell teknik. Dels behövs

• utvecklingen som är planerad i den första etappen av projektet Sammanhållen planering på 1177.

Den kostnaden tilldelas Sammanhållen planering på 1177 i sin helhet i nyttokalkylen.

Dels krävs annan utveckling i nationell teknik, men där kostnaden inte i sin helhet bör tillskrivas Sammanhållen planering på 1177 då det är teknik som har många andra nyttor utöver de som skapas med sammanhållen planering. För följande utveckling tillskrivs bara en liten del (5-10%) av dess totala kostnad till Sammanhållen planering på 1177:

• förvaltning av ombudstjänst

• utveckling av 1177 för vårdpersonal

• vidareutveckling av samtyckestjänst

• förvaltning av samtyckestjänst

Regionens kostnader för utveckling av funktionalitet i regionala system (finansiell och omfördelning, markeras som finansiell i kalkylen)

I denna kostnadspost ingår både finansiella kostnader för teknisk utveckling hos externa leverantörer, finansiella kostnader till Inera för anslutning och test, och omfördelningskostnader hos regionen för projektledning, kravställning, mappning, integration och test.

Kostnaden för anslutning av en informationsmängd beror på hur mycket anpassningar och teknisk utveckling som den externa leverantören behöver göra i sitt verksamhets- eller journalsystem. I vissa fall kan leverantörens utveckling ingå i den ordinarie utvecklingsbudgeten men i vissa fall får de kunder som önskar utvecklingen dela på kostnaden.

Ett spann för anslutning av en (1) informationsmängd kan vara 200 000 – 450 000 kr. I denna nyttokalkyl väljer vi att räkna på 450 000 kronor per informationsmängd och verksamhetssystem.

Kommunernas kostnader för utveckling av ny funktionalitet i kommunala system (finansiell och omfördelning)

I denna kostnadspost ingår både finansiella och omfördelningskostnader som kommunerna bär för att ansluta tekniskt till informationsmängderna. I nyttokalkylen har vi valt att räkna med att varje kommun gör en egen anslutning per system och informationsmängd, men om de samverkar går det förmodligen att minska kostnaden. Vi har valt att räkna med den högsta kostnaden för att inte riskera att underskatta kostnaderna.

Utveckling för att omsorgspersonal ska kunna läsa i NPÖ (finansiell)

Denna utveckling är nödvändig för sammanhållen planering, men i nyttokalkylen tillskrivs endast 5 % av kostnaden till sammanhållen planering, då det finns många fler nyttor med utvecklingen utöver de som skapas av Sammanhållen planering.

Regionens kostnader för förändringsledning, implementering och omställning av arbetssätt i primärvården (omfördelning)

För att nyttorna ska uppstå behöver många medarbetare anpassa sina arbetssätt. Vi har grovt uppskattat att varje medarbetare som får nytta av sammanhållen planering behöver lägga 8 timmar per år i 3 år för att komma igång med det nya arbetssättet. Det kan exempelvis handla om APT, utbildningar och arbete med rutiner.

Kommunernas kostnader för förändringsledning, implementering och omställning av arbetssätt (omfördelning)

För att nyttorna ska uppstå behöver många medarbetare anpassa sina arbetssätt. Vi har grovt uppskattat att varje medarbetare som får nytta av sammanhållen planering behöver lägga 8 timmar per år i 3 år för att komma igång med det nya arbetssättet. Det kan exempelvis handla om APT, utbildningar och arbete med rutiner.

Regionens kostnader för förvaltning (omfördelning)

I kalkylen ingår en kostnadspost för förvaltning av tekniken från 2028 och framåt.

Kommunernas kostnader för förvaltning (omfördelning)

I kalkylen ingår en kostnadspost för förvaltning av tekniken från 2028 och framåt.

Kostnader som inte värderats i pengar

Regionens kostnader för förändringsledning, implementering och omställning av arbetssätt i specialistvården (omfördelning)

Precis som nyttokalkylen inte har värderat nyttan med den frigjorda tiden för medarbetare i specialistvården, har inte heller kostnaderna för omställning värderats i pengar.

Hinder

I arbetet med denna nyttokalkyl har inga hinder identifierats, men vi har inte heller fokuserat på att hitta hinder för nyttorealiseringen.

Risker

Några risker identifierades kopplade till förändringen. Här lyfter vi fram de som ansågs viktigast i workshoparna med medarbetare, invånare och närstående. Både det nationella projektet för sammanhållen planering på 1177, de nationella tjänsterna, regioner och kommuner är medvetna om riskerna och arbetar på olika sätt för att förebygga att de ska bli verkliga.

• Risk att personer utan behörighet eller samtycke får tillgång till invånares information.

• Risk att invånare och närstående oroar sig för att personer utan behörighet eller samtycke för tillgång till deras information.

• Ökad utsatthet om information om våld når fel person.

• Risk att informationen blir för rörig och inte skapar någon nytta, bara kostnader.

• Risk för ökad oro hos invånare eller närstående om informationen är svår att förstå.

• Att professionen inte får de samtycken som behövs och inte kan ta del av informationen.

Nyttokalkyl

Metod

Val av nyttor och kostnader som inte värderats i pengar

I nyttokalkylen har bara vissa nyttor och kostnader värderats i pengar. Övriga nyttor och kostnader listas, men är inte värderade i pengar. Det främsta skälet till att de inte är värderade i pengar är att vi saknar en bra metod för att värdera dem i pengar.

Beräkningar

Beräkningarna för respektive nytta går att ta del av i den bifogade Excelfilen.

Data

Data till beräkningarna i nyttokalkylen hämtades från nationella, regionala och kommunala databaser samt från en enkät till medarbetare i vård och omsorg med 101 svaranden. I Excelfilen som finns längst ner på denna sida framgår källan för respektive antagande.

För antaganden om frigjord tid för de olika professionerna har vi utgått från enkätsvar om hur mycket tid som medarbetarna lägger på att leta efter respektive lämna ut information om sina äldre brukare och patienter (Tabell 1). Eftersom tiden som angetts där reflekterar all information som medarbetarna letar efter, och denna nyttokalkyl bara undersöker effekterna med att få enklare tillgång till 4 informationsmängder, har vi valt att uppskatta att enbart 5% av den tid som går åt till att leta information kan förväntas frigöras med hjälp av de fyra informationsmängderna i sammanhållen planering.

Tabell 1. Timmar per vecka som medarbetare lägger på att leta och lämna vidare information om sina äldre brukare och patienter enligt enkätundersökning i Jönköpings län.

Diskontering och prisjustering

I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Diskontering innebär att nytta och kostnader som inträffar i framtiden värderas lägre med en viss ränta. Priserna är justerade till 2023 års prisnivå.

Värdering av tid

I nyttokalkylen har medarbetarnas tid värderats med nationella medellöner för olika yrkesgrupper, hämtade från Ineras kalkylfaktorer.

Fördelning av nyttor och kostnader över tid

I nyttokalkylen antas ingen nytta uppstå 2025, halva den årliga nyttan uppstå 2026, och full nytta från 2027 och framåt. Kostnaderna fördelas över tid beroende på när de förväntas uppstå: utvecklingskostnader för nationell teknik 2025 och 2026, regional och kommunal teknikutveckling 2026 och 2027 och kostnader för förändringsledning, implementering och omställning av arbetssätt 2026-2028.

Resultat

Nyttorna överstiger kostnaderna inom 6 år

När de nyttor som värderats i pengar ställs mot kostnaderna som värderats i pengar, får vi ett resultat där nyttorna överstiger kostnaderna efter 6 år med över 157 miljoner.  Nyttorna är omfördelningsnyttor i form av frigjord tid, medan kostnaderna är både omfördelningskostnader (63 % av kostnaderna) och finansiella (37 % av kostnaderna).

Open

Positivt resultat för både kommun och region

Om vi tittar enbart på kommunernas nyttor och kostnader, överstiger värdet på nyttorna som värderats i pengar kostnaderna med 82 miljoner efter 6 år, och kommunerna får tillbaka nytta värd 1,4 kr på varje investerad krona.

Tittar vi istället på regionerna, överstiger de nyttor som värderats i pengar kostnaderna med 75 miljoner efter 6 år, och de får tillbaka 2,9 kr för varje investerad krona.

Skälet till att regionen får tillbaka mer per investerad krona än kommunerna är inte att kommunerna förväntas få en mindre nytta, tvärtom är kommunernas nytta större än regionens. Men kommunerna förväntas också ha högre kostnader än regionen, och det är det som ger mindre tillbaka på varje investerad krona. Då är det främst utvecklingen i de kommunala systemen som förväntas kosta mer utifrån antagandet att varje kommun behöver bekosta utveckling hos de externa leverantörerna. Denna kostnad skulle kunna bli lägre om kommunerna samverkar.

Kommunerna förväntas få störst nytta och störst kostnad

Om vi tittar på hur nyttorna som värderats i pengar fördelas mellan kommunerna och regionen förväntas kommunerna få 58 % av nyttan. Kommunerna förväntas också stå för 69 % av kostnaderna.

Open

Open

Många viktiga nyttor har inte värderats i pengar

Endast ett fåtal av de nyttor som identifierats i nyttoanalysen har värderats i pengar. En mängd ytterligare nyttor förväntas, såsom ökad trygghet för medarbetare i vård och omsorg, ökad självständighet för invånare och närstående och ökad patientsäkerhet.

Styrkor och svagheter med nyttokalkylen

Styrkor:

• Omfattande behovsinventering genom workshops och enkäter, samt deltagande från personer som är väl insatta i verksamheterna i arbetsgruppen – vi är ganska säkra på att problemen är verkliga och att förändringarna vi analyserar skulle hjälpa i någon mån.

• Medarbetare har själva uppskattat tiden de idag lägger på informationshantering genom den enkät som skickades ut.

Svagheter:

• Antagandet hur stor andel av tiden som idag går åt till informationshantering, som kommer att frigöras tack vara sammanhållen planering, är bara en gissning, så att beräkningarna blir en mycket grov uppskattning.

• Många viktiga eller stora nyttor och kostnader är inte värderade i pengar.

• Inga av invånarens och närståendes nyttor och kostnader är värderade i pengar.

Slutsats

Trots att nyttokalkylens beräkningar är mycket grova och att många nyttor och kostnader inte är värderade i pengar, indikerar det positiva resultatet att nyttorna med Sammanhållen planering på 1177 överstiger kostnaderna.

Bilaga: Excelfil

Klicka på filen och sedan på pilen med molnet uppe i högra hörnet för att ladda ner Excelfilen.

Open

Version 1.0, 2025-05-19