Sammanhållen planering på 1177

Innehåll

Begrepp i rapporten

Bakgrund

Den här nyttokalkylen identifierar och beskriver nyttor som förväntas uppstå från en sammanhållen planering på 1177, med fokus på äldre invånare som har många kontakter inom både vård och omsorg. Nyttorna ställs i sin tur mot de kostnader som krävs för att uppnå dem. Nyttokalkylen har tagits fram i ett samarbete mellan Jönköpings län och Inera.

Nationella projektet Sammanhållen planering på 1177

Projektet Sammanhållen planering på 1177 syftar till att invånare, närstående och personal i vård och omsorg får tillgång till den information de behöver i en digital översikt på 1177. I projektet förbättras navigering och utseende på http://1177.se , och ny information tillgängliggörs i olika etapper. I bilden nedan illustreras den nationella målbilden för sammanhållen planering på 1177, en samordnad vård och omsorg med individen som aktiv medskapare.

Sammanhållen planering för äldre i Jönköpings län

Den här nyttokalkylen för Sammanhållen planering på 1177 i Jönköpings län har fokus på de äldre invånarna som ofta har många vård- och omsorgskontakter.

Jönköpings län har 370 000 invånare och 13 kommuner. 2024 var antalet invånare över 80 år 24 200, och antalet invånare 67-69 år 48 700. Ungefär 3 700 invånare har kommunal hälso- och sjukvård, men in- och utskrivningen är omfattande så att antalet personer som någon gång får insatser från kommunal hälso- och sjukvård är uppemot 20 000 per år. Av de som har kommunal hälso- och sjukvård har 1 700 också hemtjänst. Utöver det finns även 3 000 personer som bara har hemtjänst.

Många äldre har ofta stora behov av samordning och har insatser både från kommunala och regionala verksamheter. De riskerar att utlämnas till att hålla ihop sin egen vård och omsorg, alternativt att en närstående får gå in och agera stöd och koordinator.

Både invånare, närstående och medarbetare i vård och omsorg i Jönköpings län saknar idag överblick över planerade insatser. För invånarna skapar detta en otrygghet och begränsar möjligheterna att vara delaktiga i sin vård och omsorg. Det blir också svårt för vård- och omsorgspersonal att arbeta effektivt.

Även om den här nyttokalkylen handlar om äldre invånare, skulle förmodligen de nyttor som identifierats även gälla sammanhållen planering på 1177 för andra grupper med många vård- och omsorgskontakter i både kommunal och regional verksamhet.

Open

Illustration från Jönköpings län av några av de aktörer som behöver vara delaktiga i att kunna lämna och ta emot information för en sammanhållen planering för invånaren på 1177.

Syfte med nyttokalkylen

Även om nyttokalkylen har gjorts utifrån förutsättningarna i Jönköpings län, är förhoppningen att fler regioner och kommuner ska känna igen sig i den och få användningen för den efter eventuella anpassningar till den egna situationen. Nyttokalkylen har tagits fram för att:

• beskriva och visualisera de effekter och nyttor som kan uppstå när kommuner, regioner och privata vårdgivare tillgängliggör information på ett samlat sätt. Nyttokalkylen ska bidra till att alla, från politiker till medarbetare, ska förstå varför sammanhållen planering är viktig.

• motivera kommuner och regioner till att utveckla en sammanhållen planering för invånaren. För att nyttorna ska bli verkliga behövs utveckling inom 1177, hos leverantörer av verksamhetssystem och vårdinformationssystem, samt aktivt förändringsarbete när det gäller arbetssätt inom kommuner och regioner.

• vara underlag för prioritering och utveckling av kommande steg i Sammanhållen planering på 1177, genom att ge en förståelse för vilka nyttor som kan skapas och vad som krävs för att skapa dem.

Metod

Open

Nyttokalkylen har genomförts av en arbetsgrupp med deltagare från Region Jönköpings län, Kommunal utveckling Jönköpings län, Gnosjö kommun, Inera och Region Uppsala. Arbetet pågick januari – maj 2025. Arbetsgruppen har arbetat enligt Ineras metod för nyttokalkyler. Nedan följer en kort beskrivning av hur respektive steg i metoden har genomförts.

1. Formulera alternativen. De övergripande jämförelsealternativen arbetades fram under ett arbetsmöte med deltagare från region och kommuner i Jönköpings län och Inera. Deltagarna arbetade i regionledningen, habiliteringen, i team äldre i kommun, på kommunal utveckling, som utvecklingsledare och som IT-samordnare i kommun.
   Det var utmanande för arbetsgruppen att bestämma jämförelsealternativ då Sammanhållen planering på 1177 är ett långsiktigt utvecklingsprojekt med agilt arbetssätt där det inte är klart i detalj vad den färdiga leveransen blir: borde nyttokalkylen utgå från de avgränsade leveranser som man vet ska utvecklas på kort sikt, eller från den långsiktiga målbilden, där all relevant information ska finnas tillgänglig? Arbetsgruppen beslutade till slut att genomföra nyttokalkylen utifrån det som man vet ska utvecklas på kort sikt, och en detaljerad jämförelse togs senare fram utifrån det.  

2. Hitta effekterna. För att hitta effekterna hölls två workshops, en med 8 invånare och närstående, och en med 13 medarbetare från olika områden (bistånd, äldreomsorg, hemsjukvård, vårdcentral och specialistvård). I workshoparna fick deltagarna titta på två enkla översikter av det framtida läget, för att fundera över tänkbara effekter (dessa översikter finns att se under Jämförelsealternativ nedan).
   Förutom att undersöka vilka effekter deltagarna trodde att tillgången till informationen kunde ge, fick de också beskriva vilka problem och behov de har idag när det gäller information. Beskrivningarna av behoven gav ytterligare förståelse av vilka typer av effekter som leveranserna inom Sammanhållen planering på 1177 skulle kunna ha.
   Workshoparna kompletterades senare med en skriftlig enkät till medarbetare och en enkät till invånare och närstående.

3. Rita en effektkedja. Effektkedjan användes som verktyg för att analysera effekterna och identifiera nyttorna. Den ritades i en första version av analysledaren och diskuterades och justerades sedan av arbetsgruppen. 

4. Sortera nyttor och kostnader. Nyttorna sorterades i kategorier samtidigt som de ritades in i effektkedjan.  

5. Beskriv nyttor och kostnader. Nyttorna beskrevs utifrån effektkedjan och justerades av arbetsgruppen. Kostnaderna listades i samband med datainsamlingen i steg 7.   

6. Formulera frågor. Ett antal frågor skrevs upp för data som förväntades behövas till beräkningarna.

7. Samla data. För att samla data som svar på frågorna användes svaren på enkäterna som skickats ut efter workshoparna till medarbetare och invånare och närstående. Information samlades även in från olika system i kommuner och i regionen och nationella databaser som Kolada.  

8. Gör en nyttokalkyl. Beräkningar sattes upp i Ineras Excelmall för nyttokalkyler.  

9. Dokumentera och presentera. Resultatet sammanställdes löpande under arbetets gång i denna rapport. Arbetsgruppen läste och reviderade rapporten i sin helhet vid flera tillfällen.

Perspektiv. Nyttokalkylen omfattar äldre invånare och deras närståendes perspektiv, samt kommuners och regionens perspektiv. Den är geografiskt avgränsad till Jönköpings län, så att de kostnader och nyttor som beskrivs är sådana som förväntas inom Jönköpings län.

Kategorier på nyttor och kostnader. Vi använder Ineras 4 kategorier på nyttor och kostnader:

Kostnader sorteras i samma kategorier som nyttorna. Finansiella kostnader handlar om pengar, omfördelningskostnader om tid och andra resurser. Kvalitetskostnader beskriver försämrade kvaliteter, exempelvis ökad stress hos personalen, och miljökostnader handlar om det som påverkar miljön negativt.

Jämförelse

I detta avsnitt beskrivs jämförelsen som nyttokalkylen görs för. Jämförelsen är viktig eftersom de alternativ som man väljer att jämföra påverkar effekter, nyttor och kostnader. En tydlig och konkret jämförelse gör också att det går att förklara på vilket sätt en förändring förväntas bidra till olika effekter och nyttor. Först beskrivs jämförelsen på ett övergripande sätt. Därefter kommer en detaljerad jämförelse som beskriver i detalj vad som förväntas bli annorlunda mellan de två alternativen.

Övergripande jämförelse

I nyttokalkylen jämförs dagens läge, med en begränsad tillgång till sammanhållen information och planering, med ett framtida tänkt läge där en sammanhållen planering finns på 1177. Den övergripande förflyttningen beskrivs på följande sätt.

Open

Övergripande om nuläget

Nyttokalkylen utgår från nuläget i Jönköpings län. Där använder medarbetare i kommun och region olika system, och har begränsad tillgång till information från andra system och yrkesgrupper.

Medarbetare i Region Jönköpings län använder huvudsakligen Cambios system Cosmic för vårddokumentation. Invånare kan nå merparten av informationen från Cosmic via 1177 Journalen. Hälso- och sjukvårdspersonal i kommun och region kan nå samma information via Nationell patientöversikt (NPÖ).

Medarbetare i kommunerna använder Pulsens system Combine, som har en del för medarbetare som arbetar utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och en del för medarbetare som arbetar utifrån Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). En stor del av hälso- och sjukvården i kommunerna utförs av vård- och omsorgspersonal på delegering av sjuksköterska, och då dokumenteras de insatserna i HSL-delen av Combine. Informationen som dokumenteras i Combine visas inte i 1177 Journal eller i NPÖ.   

Utöver systemen som nämns ovan finns ytterligare system för viss samordning, kommunikation och dokumentation. Cosmic link används av kommunens och regionens personal för att planera utskrivningar från sjukhus och ibland för SIPar. Cosmic messenger används för meddelanden. I kommunerna används Appva för digital signering av insatser, och Phoniro för bland annat tid- och insatsuppföljning.

Övergripande om det framtida läget

För att kunna kommunicera ett framtida läge med sammanhållen planering med medarbetare och invånare, tog arbetsgruppen fram två enkla bilder baserade på information från det nationella projektet.

Den ena bilden visar att invånaren och den närstående kan logga in på 1177 för att se invånarens fasta kontakter, överenskomna tider, dokumenterad överenskommelse, planer, planerad hemtjänst, egenvård, läkemedel och provsvar.

Den andra bilden visar att olika professioner inom vård och omsorg kan logga in på 1177 för personal och se samma information, givet att de har behörighet och att invånaren har lämnat samtycke till att de tar del av den. När nyttokalkylen gjordes var det var inte beslutat var medarbetare ska få tillgång till sin översikt, men för enkelhetens skull valde arbetsgruppen att placera medarbetarnas översikt i 1177 för vårdpersonal. Detta kan komma att ändras under projektets gång.

På workshoparna fick invånare, närstående, legala företrädare, och reflektera över vilka effekter de tror att tillgången till information som visades i översikterna skulle kunna skapa.

Av alla informationsmängderna som visas på översikterna, utgår nyttokalkylen från att endast fyra informationsmängder blir tillgängliga i det framtida läget:

1. fasta kontakter

2. dokumenterad överenskommelse

3. planer

4. bokade eller överenskomna tider

samt att

5. invånaren och närstående kommer kunna läsa om rättigheter kopplade till fasta kontakter, dokumenterad överenskommelse, och planer från det inloggade läget på 1177.

Informationsmängderna valdes utifrån att dessa är de första som finns planerade för utveckling inom sammanhållen planering.

Open

Open

I tabellen nedan görs en övergripande jämförelse av nuläget och det tänkta framtida läget för respektive informationsmängd i Jönköpings län.

Det framtida läget löser inte alla behov

Behovsinventeringen som gjordes i samband med workshoparna visade att medarbetare i Jönköpings län behöver mer information än vad de fyra informationsmängderna i den här nyttokalkylen ger. Exempel på information som kräver mycket tid av medarbetarna men som inte täcks i denna analys är:

• Sjukdomar, diagnoser, behandlingar

• Läkemedelslistan

• Hjälpmedel

• Beslutade och genomförda insatser från hemtjänsten

• Information vid hemgång från sjukhus

• Beslut om hemsjukvård

• Boendeform

• Funktionsstatus ADL

• Kontaktuppgifter till invånare och närstående

Avgränsning

Nyttokalkylen är avgränsad till att undersöka nyttor och effekter för äldre invånare, kommunal personal inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård samt regional hälso- och sjukvårdspersonal.

Med det sagt är det fullt möjligt att de behov och nyttor som identifierats även gälla för fler grupper och områden, exempelvis: barn och unga, funktionshinder och boendestöd.

Detaljerad jämförelse

Nedan finns en detaljerad jämförelse av vad som skiljer sig mellan de två alternativen i Region Jönköpings län, i olika scenarier. Jämförelsen är uppdelad på de fyra informationsmängderna fasta kontakter, dokumenterad överenskommelse, planer och tider.

Detaljerna kring nuläget kommer från arbetsgruppens deltagare i Jönköpings län. Detaljerna kring det framtida läget hämtades från de begrepps- och informationsmodeller som tagits fram under det nationella projektet. I de fallen begrepps- och informationsmodeller inte varit färdiga har vi utgått från det senaste utkastet eller arbetsmaterial som funnits vid rapportens skrivande.

I de fall som informations- och begreppsmodellerna har skiljt på information som med säkerhet kommer att kunna visas på kort sikt, och information som eventuellt kan visas eller som kan utvecklas på lång sikt, har vi valt att utgå enbart från information som med säkerhet kommer kunna visas på kort sikt.