Att använda NPÖ

För vårdpersonal finns en manual framtagen på sidan Manualer.

I manualen finns också information som är ett stöd för systemförvaltare och andra systemansvariga för NPÖ hos respektive ansluten vårdgivare.

Förslag på utbildningsinsatser:

• Gränssnitt, Nationell Patientöversikt

• Patientdatalagen och Lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation

• Rutinbeskrivning för användning av NPÖ

• Logguppföljning

• Utbildning av vårdgivarens supportorganisation

Sammanhållen vårddokumentation - Informationspaket

Bakgrund: Sammanhållen journalföring och hur det blev möjligt

Patientdatalagen, PDL (2008:355) trädde i kraft 1 juli 2008. Lagen ger vårdgivare (region, kommun samt privata vårdgivare) rätt att via sammanhållen journalföring ta del av uppgifter som finns i en patients journaler hos andra vårdgivare, oberoende av var patienten sökt vård.

Integritetsskyddsmyndigheten om Patientdatalagen

Syftet är att vårdpersonal vid behov ska kunna få en mer heltäckande bild av patientens vårdhistorik och vårdbehov, vilket i sin tur gör att de snabbare kan ge god och säker vård. Detta förutsatt att patienten ger sitt samtycke.

Sammanhållen vårddokumentation

Den 1 januari 2023 började lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (2022:913) att gälla. Lagen ersätter bestämmelserna om sammanhållen journalföring i patientdatalagens
kapitel 6 (2008:355) och innehåller nya bestämmelser om de delar av socialtjänstens verksamheter som avser omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Informationspaket

Samtliga ingående delar och texter i informationspaketet nedan är granskade och godkända av förbundsjurist Anna Åberg, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Målet med kommunikationen

Invånare/patient ska få information om :

• Vad sammanhållen vårddokumentation innebär i praktiken

• Att man kan spärra sina uppgifter i journalen

• Vart man vänder sig för att spärra//häva uppgifter i journalen

• Att registrering om vem som "inhämtat" uppgifter sker och därmed loggas

• Att utdrag ur så kallad "logg" är möjlig

Hälso och sjukvårdspersonal ska få information om:

• Den lag som från 1 juli 2008 som möjliggör sammanhållen journalföring (Patientdatalagen) samt Lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation

• Vad sammanhållen vårddokumentation innebär

• Hur och vilken information vi ger våra patienter

Den kommunikativa idén

Tonläget i informationspaketets kommunikativa idé är detsamma för både patient/invånare och vårdpersonal. Allt bygger på fakta men är formulerat så att det ska kunna beröra mottagaren känslomässigt.

Kommunikationen ska:

• utgå från mottagarperspektivet

• ska beröra men innehålla fakta

• behandla mottagaren med stor respekt

• förenkla och skapa trygghet i patientmötet

• innehålla ett bildmanér som tydliggör budskapet

• innefatta en idé som är applicerbar i alla situationer och kanaler

Tonläget ska vara:

• Enkelt - För att alla ska kunna ta informationen till sig

• Emotionellt - För att göra fakta intressant

• Ödmjukt - För att mottagaren ska känna sig inbjuden

Ur patientens synvinkel

Alla invånare i Sverige finns med i sammanhållen vårddokumentation. När en patient söker vård hos dig och du behöver ta del av journaluppgifter från andra vårdgivare, behöver patienten ge sitt samtycke.

Patienten har rätt att stå utanför sammanhållen vårddokumentation. Han eller hon kan också välja att spärra uppgifter som inte ska finnas tillgängliga för andra vårdgivare. Vilka uppgifter det ska gälla och hur länge avgör patienten.

Om patienten har spärrat uppgifter hos en annan vårdgivare kan du se det. Anser du att informationen bakom spärren kan vara viktig för att du ska kunna ge god och säker vård, kan du be patienten om att få ta del av de uppgifterna.

Ur vårdpersonalens synvinkel

Ju mer vårdpersonalen vet om patienten desto bättre och säkrare vård kan då ges. Ett viktigt stöd är den information som finns i patientens journaler.

För att i praktiken kunna ta del av sammanhållen vårddokumentation måste en patientrelation finnas. Patienten måste alltid ge sitt samtycke när vårdpersonalen vid behov behöver läsa journaluppgifter från andra vårdgivare. Detta gäller endast för de uppgifter som behövs för att utföra arbetet med att ge god och säker vård. Vårdpersonalen kan inte läsa spärrad information utan att patienten begär att den spärren tas bort hos den vårdgivare där den upprättats.

Alla journaluppgifter skyddas enligt lag mot obehörig insyn och spridning. Patienten har rätt att få veta vem som läst i hans eller hennes journaler. Varje gång vårdpersonal eller någon annan läser i en journal registreras det och loggas.