Tillgängligt innehåll

Om du som designer väver in tillgänglighet i utvecklingsprocessen skapar du förutsättningar för att så många som möjligt kan ta del av stöd eller behandlingsprogrammet. Då blir tjänsten mer effektiv för användaren och för den som tillhandahåller den. Samma gäller förstås om ni upphandlar eller köper program.

Du kan förbättra tillgängligheten genom att:

Mottagaranpassa tjänsterna mer. Utgå från det användaren behöver veta och från att användaren inte kan någonting om ämnet när hen börjar. Testa alltid ditt moment på invånare!
Ha en tydlig struktur på hela ditt innehåll, krångla inte till det i onödan.
Skapa en varmare och mer motiverande ton i tjänsterna. Skriv kortare och mer koncist, undvik den pratiga tonen.
Använd vedertagna ord och begrepp, med användarens perspektiv. Blanda inte begrepp, varken inom eller mellan tjänsterna.
Använd ingresser, underrubriker och punktlistor för att ge användaren mer läsvänliga sidor.
Använd rubriknivåerna i rätt följd, rubriknivå 1 överst på sidan, sedan underrubrik 2, 3 osv.
Skriv tydliga länktexter som kan läsas utanför sitt sammanhang.
Lägg till bilder, illustrationer, fler filmer och teckenspråkstolkad information.
Ge alla bilder och illustrationer en kort beskrivande alt-text.
Använd inte bild-element som innehåller text, då kan ej en skärmläsare läsa upp texten.
Texta alla filmer. När ni publicerar en film; lägg till motsvarande information i text.
Bygg inte innehåll (formulär och text) på bredden, det finns begränsningar i hur tjänsten hanterar det på en mobil enhet.

Vad är tillgänglighetsanpassning?

Det innebär bland annat att man utgår från de grundläggande principerna i riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll, WCAG.

Möjlig att uppfatta – Information och komponenter i ett användargränssnitt måste presenteras för användare på sätt som de kan uppfatta.
Hanterbar – Komponenter i ett användargränssnitt och navigering måste vara hanterbara.
Begriplig – Information och hantering av användargränssnitt måste vara begripligt.
Robust – Innehåll måste vara robust nog för att kunna tolkas på ett pålitligt sätt av ett brett spektrum av olika användarprogram, inklusive hjälpmedel.

Delar av tillgänglighetsanpassningen måste ske på kodnivå. Det menas att programmeringen måste använda sig av principer för hur tjänsten ska fungera. Till exempel ska invånaren kunna navigera till alla objekt i gränssnittet med tangentbordet, kunna använda skärmläsare (skärmläsare är ett uppläsande hjälpmedel som läser upp det som visas på skärmen med syntetiskt tal) och få tydlig återkoppling när hen navigerar i tjänsten.

Argument för tillgänglighet

Mänskliga rättigheter och respekten för människors varierande behov är nog de främsta argumenten för tillgänglighet. Men det finns även många andra argument. Här kommer några:

Nå fler
Ökad försäljning och färre avbrutna ärenden
Färre ärenden till manuell handläggning
Bättre användarupplevelser och effektivitet
Nöjdare användare och stolta medarbetare
Positivt för varumärket
Färre klagomål och juridiska processer
Färre resurskrävande särlösningar.

Källor och fördjupning

Tillgängligt webbinnehåll

Digital tillgänglighet - DIGG.se - myndigheten för digital förvaltning

Digital tillgänglighet, Introduktion till WCAG av Per Axbom

Webbriktlinjer, Post- och telestyrelsen

Revision av Stöd och behandling

Funka Nu AB har under 2018 genomfört en tillgänglighetsgranskning för att bedöma hur väl gränssnittet i Stöd och behandling uppfyller kraven på tillgänglighet. Du som är intresserad kan läsa rapporten i sin helhet och ta del av presentationen av överlämningen till förvaltningen.

Rapporten i sin helhet - tillgänglighetsrevision av Stöd och behandling, Funka Nu AB

Överlämning av tillgänglighetsgranskning av Stöd och behandling, Funka Nu AB

Öppen info: Designguiden

Designguiden