...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
| Innehållsförteckning |
|---|
1 Revisionshistorik
Datum | Ver. | Namn | Kommentar | ||||
2018-09-03 | PA1 | Björn Skeppner | Första utkast, struktur etc | ||||
2018-09-18 | PA2 | Lena Jönsson | |||||
2018-09-19 | PA3 | Björn Skeppner | Diverse kompletterande text i kap 6 & 7 | ||||
| 2018-09-25 | PA4 | Björn Skeppner | Justerat efter kommentarer etc samt lagt till regler för vårdnadshavare | ||||
2018-10-01 | PA5 | Björn Skeppner | Justerat efter kommentarer från bl.a Malin Nyman | ||||
| 2018-10-12 | PA6 | Björn Skeppner | Justerat efter kommentarer av Per M | ||||
| 2018-10-22 | PA7 | Björn Skeppner | Justerat efter avstämningsmöte | ||||
| 2018-11-13 | PA8 | Björn Skeppner | Justerat efter intern genomgång samt synpunkter från Östergötland | ||||
| 2018-12-05 | PA8 | Björn Skeppner | Justerat efter synpunkter från Skåne | ||||
| 2019-02-05 | PA09 | Björn Skeppner | Justerat efter synpunkter från SLL och Dalarna (några utestående frågor återstår) | ||||
| 2019-02-26 | 1.0 | Björn Skeppner | Justerat efter kommentarer från Ineras S-råd | ||||
| 2019-04-08 | 1.1 | Björn Skeppner | Smärre justeringar under Referenser | ||||
| 2020-01-15 | 1.2 | Björn Skeppner | Infogat innehållsförteckning samt rättat brusten länk | ||||
| 2020-03-04 | 1.3 | Björn Björn Skeppner | Kompletterat med regler för uppdatering (Ineras support), SMS-nummer samt kap 6.2 om cachning/lagring & smärre justeringar | 2020-04-28 | 1.4 | Björn Skeppner | Förtydligat kring samtyckeshanteringen, punk 9 |
| 2020-04-28 | 1.4 | Björn Skeppner | Förtydligat kring samtyckeshanteringen, punk 9 | ||||
| 2021-01-25 | 1.5_RC | Björn Skeppner | Kompletterat efter ettt arbete av en arbetsgrupp, se Trello:
|
...
2 Inledning
Detta ramverk har tagits fram för att ge verksamheter stöd för hur de kan och får använda de kontaktuppgifter som en person har angivit i Personuppgiftstjänsten (PU-tjänsten).
En person kan (t.ex via 1177 Vårdguiden) komplettera de folkbokföringsuppgifter som Skatteverket tillhandahåller via Navet[5], med sina egna kontaktuppgifter, såsom e-postadress, mobilnummer etc. Kontaktuppgifterna kan av en verksamhet nyttjas till att t.ex ringa personen, skicka en kallelse/påminnelse via sms, eller t.ex genom att skicka ett e-post meddela personen att det finns ny information att läsa i personens inkorg på 1177 Vårdguiden, t.ex ett provsvar.
...
| Namn |
|---|
| Martin Lemoine, Evry |
| Christel Bengtner, 1177 Vårdguiden |
| Frida Molleryd, 1177 Vårdguiden |
| Lena Jönsson, LT Dalarna |
| Malin Nyman, LT Skåne |
| Christina Nilsson, LT Blekinge |
| Björn Skeppner, Inera |
| Per Mützell, Inera |
| Malin Ljunggren, Inera |
...
3 Syfte
Syftet med detta ramverk är att ge verksamheter stöd för hur de kan och får använda de kontaktuppgifter som en person har angivit i Personuppgiftstjänsten (PU-tjänsten). Kontaktuppgifterna är kompletterande information som en person kan tillföra till PU-tjänsten, antingen själv eller genom att samtycka till att en verksamhet tillför dessa uppgifter. Uppgifter som tillförs PU-tjänsten ska kunna tillgängliggöras för andra verksamheter och myndigheter. Ramverket ska således stödja verksamheterna att följa de regulatoriska förutsättningarna så att personens integritet alltid skyddas.
...
Ramverket beskriver kortfattat de regulatoriska krav som finns gällande hantering av personuppgifter. Ex GDPR (dataskyddsförordningen), olika registerlagstiftning och myndigheters föreskrifter, t.ex och HSLF-FS 2016:40 och hur de påverkar möjligheten för verksamheterna att nyttja kontaktuppgifterna i syfte att meddela en person (t.ex en patient eller en bygglovsansökande kommuninnevånare)kommuninnevånare).
3.1 Avgränsning
Verksamhetsramverket syftar i huvudsak att stödja Hälso och sjukvårdens användning av kontaktuppgifter.
Kontaktuppgifterna i Personuppgiftstjänsten kan även användas av andra verksamheter för andra än Hälso och sjukvård, exempelvis verksamheter inom en kommun.
Verksamhetsramverket kan då behövas utökas när fler offentliga verksamheter börjar nytta kontaktuppgifter.
...
4 Termer och begrepp
Begrepp | Innebörd |
| Anhörig | Begreppet anhörig innebär släktskap eller något legalt förhållande till huvudmannen (maka/make/sambo). Inom hälso- och sjukvården utgår man inte ifrån anhörigbegreppet utan istället används begreppet närstående, dvs en person som utifrån den enskildes synvinkel står patienten nära. En närstående behöver således inte vara anhörig och en anhörig behöver inte vara närstående. Barn företräder således inte sina föräldrar och föräldrar inte heller sina myndiga barn - såvida de inte är närstående enligt huvudmannens egen definition. Närstående har i första hand funktionen som beslutsstöd, dvs de kan berätta om vad de vet om patientens inställning - men de kan t ex inte avge ett samtycke för patientens räkning. |
Avisering | Ett meddelande med en hänvisning till att det finns mer information på en annan kanal (Meddelandetjänst) , ex på 1177 Vårdguiden eller Kivra |
| Aviseringsväg | Digitalt kommunikationssätt (e-post, sms etc) som kan användas för att avisera ett meddelande. En aviseringsväg kan användas dels för Aviseringar, dels att skicka ett Klartextmeddelande |
Betrodd e-postserver | En e-postserver som normalt förvaltas av- eller på uppdrag av verksamheten och är den som verksamheten nyttjar för att skicka Meddelande såsom e-post. |
| Betrodd sms-tjänst | Som ovan fast för sms |
Digitalt meddelande | Ett meddelande som skickas via någon form av ”digital kanal” (e-post och sms) se Meddelande |
| e-postdomän | Tillhandahållare av e-post. Exempelvis gmail.com, hotmail.com, sll.se etc |
| Klartextmeddelande | Ett meddelande som sänd eller lagras okrypterat. Ett Klartetxtmeddelande får ej innehåller Känsliga personuppgifter. |
Kontaktuppgifter | Uppgifter såsom e-postadresser och mobilnummer till personen, eller av personen utpekade kontaktpersoner (t ex partner eller andra närstående), god man/förvaltare etc. Uppgifterna kan anges av personen själv, t ex via 1177 eller via en verksamhetsperson efter personens samtycke. |
| Kontaktpersoner | Av personen utsedda som möjliga att kontakta, ex make/maka/sambo, närstående etc. |
Känsliga personuppgifter | Med känsliga personuppgifter, enligt dataskyddsförordningen GDPR[6], menas uppgifter om
Det finns även andra typer av personuppgifter som är särskilt skyddsvärda. Det kan till exempel vara
|
| Legal företrädare | God man, förvaltare, vårdnadshavare. Dessa personers mandat beskrivs i föräldrabalken |
Meddelande | Meddelandet som kan skickas till personen kan utgöra 2 typer:
|
| Meddelandetjänst | En säker meddelandetjänst i vilken en person måste logga in med Stark autentisering för att kunna läsa sina meddelande. T.ex Kivra, Mina meddelanden, 1177 Vårdguiden Meddelanden etc. |
| Navet | Skatteverkets tjänst för att till myndigheter tillhandahålla folkbokföringsuppgifter. |
| Närstående | Person som den enskilde har personen anser sig ha en nära relation till. En , att det är personens upplevda relation, En närstående behöver inte vara släkt eller stå i något legalt förhållande till personen. Begreppet närstående utgår ifrån personens synvinkel och är således inte samma sak som anhörig. |
Personuppgiftstjänsten (PU-tjänsten) | Nationell tjänst från Inera som hanterar personuppgifter från Skatteverket (Navet), personens kontaktuppgifter och reservidentiteter. På Ineras hemsida finns mer information om Personuppgiftstjänsten |
Person | En person som finns i Personuppgiftstjänsten registrerad på ett personnummer eller samordningsnummer. |
| Personidentifierare | En identitetsbeteckning för att identifiera en person. Exempelvis personnummer, samordningsnummer. |
| Personliga förhållanden | Personliga förhållanden är ett begrepp som rymmer det mesta som kan kopplas till en enskild människa. Uppgifter om bostadsadress, sjukdomstillstånd och ekonomi är exempel på personliga förhållanden. |
Personuppgiftsansvaret | För uppgifter som lagras i Personuppgiftstjänsten (tjänsteproducenten) och inhämtats från Skatteverket Navet gäller att det landsting/region (huvudman för hälso- och sjukvård) som beställt uppgifterna från Skatteverket är personuppgiftsansvarig. För uppgifter som lagras i Personuppgiftstjänsten och är utöver folkbokföringsuppgifterna som beställts från Skatteverket, t.ex kompletterande adressuppgifter, kontaktuppgifter, aviseringsinställningar som är angivna av personen själv, så är det landsting/region där personen är folkbokförd i som är personuppgiftsansvarig. I de fall uppgifterna anges av en verksamhetsperson, med personen samtycke, så blir verksamhetspersonens uppdragsgivare därmed personuppgiftsansvarig (dvs landsting/region/kommun/privat underleverantör). |
Sekretess | Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. |
Sekretessreglerad uppgift | En uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess, exempelvis är uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, sekretessreglerade enligt 25 kap 1§ OSL. Uppgifter inom socialtjänsten om enskilds personliga förhållanden omfattas av sekretessreglering 26 kap 1§ OSL |
Sekretessbrytande bestämmelse | En bestämmelse som innebär att en uppgift får lämnas ut, trots sekretess, under vissa förutsättningar |
| Skyddade personuppgifter | Personer som är utsatta för ett allvarligt och konkret hot kan ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Personerna kan exempelvis vara utsatta för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier. Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet som kallas: sekretessmarkering, Skyddad folkbokföring (kvarskrivning) och fingerade personuppgifter. De myndigheter som hanterar skyddade personuppgifter ska alltid göra en särskilt noggrann prövning innan uppgifterna lämnas ut. |
| Skyddad folkbokföring | |
| Stark autentisering | Flerfaktorsautentisering med minst 2 faktorer, t.ex en inloggning med en e-legitimation samt en pinkod |
| Svartlistning | Är en förteckning över identiteter (sms-nummer eller e-postdomäner) som anses som ej lämpliga att använda för att skicka ut Meddelanden till. Not: På internet kan man finna "publika" register över både svartlistade e-postdomäner och mobilnummer. |
| Verksamhet | Inom denna kontext en verksamhet som är inom landsting, kommuner och privata vårdgivare som är offentligt finansierade samt statliga myndigheter. |
| Vitlistning | Är en förteckning över identiteter (sms-nummer och/eller e-postdomäner) som är godkända av verksamheten att skicka ut Meddelanden till. |
Vårdgivare | Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare)sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare). |
| Vårdnadshavare | Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (det vill säga är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan antingen vara en eller båda föräldrarna eller en person utsedd av domstol. |
...
5 Avgränsningar
Ramverket ger stöd och exempel till verksamheterna kring de regulatoriska krav som finns för hantering av de personers kontaktuppgifter som är lagrade i Personuppgiftstjänsten.
Verksamheten som nyttjar kontaktuppgifterna är dock alltid ytterst ansvarig för att inga känsliga personuppgifter kommer obehörig tillhanda vid nyttjande av kontaktuppgifterna för att skicka ett meddelande.
Ramverket ger endast exempel på klartextmeddelanden. Verksamheterna är fria att utforma dem efter eget behov, förutsatt att de ej röjer personens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
...
6 Förutsättningar
I detta avsnitt beskrivs information som påverkar användningen av en persons kontaktuppgifter.
Först beskrivs kort vilka regulatoriska krav som påverkar, därefter definieras de olika meddelandetyperna som kan komma i fråga vid användning av personens kontaktuppgifter.
6.1 Regulatoriska krav
Här beskrivs kortfattat ett antal lagar, föreskrifter och riktlinjer som påverkar hantering av personens personuppgifter.
...
Lagar, föreskrifter och riktlinjer | Innebörd |
Patientdatalag (SFS 2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) | Föreskriver bl.a att personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras. Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. En vårdgivare är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som vårdgivaren utför. I landsting och kommun är varje myndighet som bedriver hälso- och sjukvård personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför. Uppställer bl.a krav på att personal som använder IT-stöd för åtkomst till patientuppgifter ska vara identifierade genom Stark autentisering. |
Dataskyddsförordningen (EU 2016/679) [R6], GDPR | Principerna innebär bland annat att den som är personuppgiftsansvarig
|
Offentlighets- och sekretesslag (OSL) | Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. |
6.2 Tekniska förutsättningar för åtkomst till kontaktuppgifter
För att en verksamhet ska få åtkomst till kontaktuppgifter som en person har angivit så måste dess verksamhetssystem vara anslutet till Personuppgiftstjänsten via tjänstekontrakt [2] samt ha tecknat erforderliga avtal [3].
Behörig hälso- och sjukvårdspersonal kan med personens samtycke även få åtkomst till att administrera personens kontaktuppgifter. Detta kan t.ex göras via Personuppgiftstjänstens grafiska gränssnitt (GUI) [4], 1177 eller via verksamhetens verksamhetssystem om det är anslutet till erforderliga tjänstekontrakt.
...
- e-Tjänsten bör säkerställa att en e-postadress har rätt format och enbart kan innehålla tecken enligt RFC 2832.
- e-Tjänsten kan för kontaktuppgifter som är av typen telefonnummer göra ett uppslag mot t.ex eniro.se och för personen presentera eventuellt funna uppgifter.
- e-Tjänsten ska kontrollera om personen har en Sekretessmarkering eller Skyddad folkbokföring. Om så är fallet så ska e-Tjänsten ej tillåta inmatning av kontaktuppgifter.
6.3 Tekniska förutsättningar för att skicka Meddelande
De tekniska förutsättningarna för en verksamhet att kunna skicka ett Meddelande kan variera.
De aviseringsvägar som för närvarande är lämpliga att skicka Meddelande (Avisering eller Klartextmeddelande) via är sms och e-post.
6.3.1 Användning av e-post
Normalt sker transport av e-post okrypterat och över öppna nät. Även om själva transporten av e-post kan ske krypterat är oftast själva meddelandet okrypterat. Kopior av e-post kan mellanlagras under transporten. Det finns heller ingen möjlighet att utan extra åtgärder säkerställa att adressaten är den tänkta mottagaren
...
Verksamheten ska ha rutiner för att kunna hantera fel vid sändningar av e-post.
6.3.2 Användning av sms
Det är lika osäkert att skicka ett sms såsom e-post. Både vad gäller den tekniska transporten och säkerställande att sms:et når avsedd person.
...
Verksamheten ska ha rutiner för att kunna hantera fel vid sändning med sms.
6.4 Roller och ansvar
I avsnittet beskrivs vilka roller och deras respektive ansvarsområde.
6.4.1 Verksamhetschef/motsvarande
Verksamhetschef eller motsvarande ska, med stöd av detta ramverk, tillse att det finns dokumenterade rutiner för att hantering av meddelande till personen sker korrekt.
Innan verksamheten möjliggör en funktion att kunna skicka meddelanden till personer så ska en behovs- och riskanalys göras.
- Rutinerna ska säkerställa att personens integritet inte kränks och personliga förhållanden inte obehörigen röjs.. Rutinerna ska även säkerställa att riskerna för att meddelanden hamnar på villovägar minimeras.
- Verksamheten behöver även ha rutiner för att vara rimligt säker på att de av personen angivna aviseringsvägar (e-post, mobilnummer etc) är korrekta och aktuella.
- Verksamheten ansvarar för att personuppgifter som överförs över öppna nätverk är krypterade så att ingen obehörig kan ta del av uppgifterna samt att hantering av personuppgifter följer de regulatoriska kraven i detta kapitel.
6.4.2 Verksamhetspersonal
Personal i verksamheten ska vara insatta i rutiner och eventuella föreskrifter inom den aktuella verksamheten.
...
7 Meddelandehantering till personer
Bild nr.1: Hierarkisk struktur för Meddelande ,se Termer och begrepp
...
- Ett Klartextmeddelande får ej innehålla Känsliga personuppgifter eller Personliga förhållanden. Verksamheten ska alltid göra en riskbedömning om vilken text som kan skickas.
7.1 Meddelande med känsliga uppgifter
Det förhållande att viss person är en patient, anses vara känsliga uppgifter.
...
OBS! Namnet på meddelandetjänsten och avsändande verksamhet ska vara generella och får ej avslöja känsliga uppgifter, se exempel i kap 7.5.
7.2 Meddelande med ej känsliga uppgifter
Vid användning av meddelande med ej känsliga personuppgifter ska verksamheten göra en behovs- och riskanalys för att ta ställning till vilka typer av ej känsliga personuppgifter som lämpar sig att hantera som meddelande i klartext till personen. Respektive verksamhetschef har således ansvaret att besluta om möjligheten att skicka meddelande i klartext via de aviseringsvägar som verksamheten avser att stödja.
Det innebär att verksamheten behöver ha rutiner för att rimligt säkerställa att telefonnummer och e-postadress är korrekta och aktuella och att meddelandet ej avslöjar känsliga personuppgifter eller andra personliga förhållanden.
Exempelvis: "Hej <namn>. Din bygglovsansökan i <kommun> kommun är nu hanterad. Beslutet finns i Dina Meddelanden på <kommunen> kommuns hemsida"
7.3 Meddelandehantering till kontaktpersoner
En person kan även ange en kontaktpersons kontaktuppgifter som aviseringsväg. Till exempel en Vårdnadshavare eller en NärståendeVårdnadshavare eller en Närstående (se Termer och Begrepp).
Användning av meddelandehantering till kontaktpersoner ska normalt endast ske när personen själv inte är kontaktbar, eller efter personens godkännande.
Kontaktpersonerna ska endast användas för individer som personen definierar som närstående. Andra typer av kontakter till patienten, till exempel hemtjänst, vårdnadshavare, socialsekreterare, sjukgymnast osv ska hanteras på annat sätt och tydligt avskilt från patientens kontaktpersoner.
Meddelande till en kontaktperson kan normalt i de flesta fallen bara bestå av ett Klartextmeddelande (se Termer och begrepp). Kontaktpersonernas kontaktuppgifter ska normalt ej användas för automatiserade kontakter.
Om verksamheten vill kunna skicka ett meddelande till en kontaktpersons Meddelandetjänst (1177 Vårdguiden, Kivra etc) så behöver verksamheten i så fall ha uppgifter om fullständiga personuppgifter (PNR) på kontaktpersonen och uppgifter om vilken Meddelandetjänst kontaktpersonen har valt för att kunna mottaga meddelande.
Meddelande i klartext till kontaktpersoner får inte innehålla Känsliga personuppgifter.
7.3.1 Meddelande till barn/vårdnadshavare
Barn har rätt till integritet och sekretess, även i förhållande till sina vårdnadshavare när det kan antas att barnet kan lida betydande men om uppgifter röjs för vårdnadshavaren.
Det finns således fall då vårdnadshavare - oavsett barnets ålder - inte ska anges som kontaktperson. Det kan exempelvis gälla fall då barnet omhändertas med stöd av lag om vård av unga, LVU.I dessa fall kan vårdgivaren också blockera vårdnadshavarens direktåtkomst till Journal via nätet.
Det är viktigt att säkerställa att vårdnadshavaren verkligen är den juridiskt ansvariga vårdnadshavaren. Ett barn kan kanske ange sin "plastpappa" som vårdnadshavare. Verksamheten ansvarar dock för att kontakter till vårdnadshavare alltid går till de juridiskt ansvariga vårdnadshavarna.
Huvudregeln är dock att vårdnadshavare företräder sina barn enligt föräldrabalken. Det framgår av skatteverkets folkbokföringsuppgifter vem som är vårdnadshavare.
Uppgift om vårdnadshavare är en "färskvara", dvs den ska kontrolleras löpande.
...
Exempel på meddelande i klartext: "Hej! Här kommer en påminnelse för ett återbesök den <datum> <tid> för det barn som du är vårdnadshavare för."
7.3.2 Meddelande till God man/Förvaltare
God man för ensamkommande barn likställs med vårdnadshavare. I övriga fall är god man ett stöd för sin huvudman och ska utföra sitt uppdrag i samråd med sin huvudman. En förvaltare har en starkare ställning och beslutar utan samtycke av huvudmannen. Gode män och förvaltare kan ha begränsade uppdrag, gällande t ex bara ekonomisk förvaltning, eller att "sörja för personen". Omfattningen av deras uppdrag framgår av beslut om god man/förvaltare. Uttrycket "att sörja för person" innebär att personen har uppdraget att se till att huvudmannen får vård och omsorg. Vid angivande av gode män eller förvaltare som kontaktpersoner är det av vikt att utreda huvudmannens möjlighet att avge ett samtycke. Om personen som har God man inte kan samtycka, ska huvudmannens inställning till angivande av kontaktperson utredas. Det är viktigt att respektera människors rätt till integritet och sekretess och att individanpassa språket och informationen samt att använda tolk i förekommande fall.
Vid kontakt till God man rekommenderas att man använder normal postgång till personens särskilda postadress.
7.3.3 Meddelande till övriga typer av kontaktpersoner
Oavsett om en kontaktperson är en Anhörig eller Närstående så har den normalt sett ingen automatisk juridisk rätt att företräda en person. Vuxna barn har heller ingen legal ställning i förhållande till sina föräldrar. Det har inte heller make/maka eller sambo, i förhållande till sina partners. De kan vara att betrakta som närstående - förutsatt att patienten själv anser sig ha en nära relation med personerna ifråga.
Att skicka ett Meddelande till en kontaktperson bör således ske med stor varsamhet och risken att kränka personens integritet bör prövas separat vid varje enskilt tillfälle.
7.4 e-post
Verksamheten ska fastställa rutiner för e-post-användning inom verksamheten. Rutinerna ska säkerställa att personens integritet inte kränks och minimera riskerna för att meddelanden inte hamnar på avvägar.Samma regler gäller för e-post såsom för sms.
7.5 SMS
Verksamheten ska fastställa rutiner för SMS-användning inom verksamheten. Inom hälso-och sjukvården får SMS endast användas för påminnelser och kallelser. Rutinerna ska säkerställa att personens integritet inte kränks och minimera riskerna för att meddelanden hamnar på avvägar. Genom att t.ex inom hälso- och sjukvården inte i klartext nämna vilken typ av vårdbesök och hos vilken specifika vårdenhet som avses i en påminnelse eller kallelse, minskas risken för att integriteten kränks om meddelandet skulle läsas av fel mottagare. Ett meddelande av typen påminnelse från en vårdgivare kan lämpligen utformas enligt exempel:
...
Sms:et ska sändas med ett avsändarnamn/avsändarnummer som ej avslöjar för personen känsliga detaljer kring avsändaren.
...
8 Hantering av felaktiga kontaktuppgifter
Det finns en risk för att kontaktuppgifterna ej längre är aktuella eller har blivit felaktigt inmatade. Detta måste kunna hanteras av verksamheten. Följande principer gäller:
...
| Användningsfall | Åtgärd |
|---|---|
| Att skicka ett meddelande med e-post resulterar att e-postadressen ej är känd | Verksamheten bör försöka kontakta personen och be den att kontrollera och justera sina kontaktuppgifter. |
| Att skicka ett meddelande med e-post resulterar i ett övrigt felmeddelande (kan vara flera olika typer) | Verksamheten bör ha rutiner för att kunna hantera dessa fel. |
| Att skicka ett meddelande med sms resulterar i en leveransrapport som anger att numret är felaktigt eller saknas | Verksamheten bör försöka kontakta personen och be den att kontrollera och justera sina kontaktuppgifter. |
| Att skicka ett meddelande med sms resulterar i en felaktig leveransrapport | Verksamheten bör ha rutiner för att kunna hantera dessa fel. |
| En person kontaktar verksamheten och meddelar att den har fått ett meddelande (e-post/sms) som den ej har förväntat sig | Verksamhetens rutiner behöver beskriva hur de hanterar ett sådant ärende. I dessa rutiner ska det framgå hur de hanterar ärendet för att rätta de felaktiga kontaktuppgifterna, t.ex genom att radera dem. |
8.1 Rättning av felaktiga kontaktuppgifter via 1177´s support
Om en invånare får felaktiga aviseringar kan hen kontakta supporten för 1177 Vårdguidens e-tjänster, de kan då plocka bort de felaktiga kontaktuppgifterna.
Invånare kan kontakta supporten på telefonnummer: 0770-72 00 00 alternativt via 1177´s hemsida (https://www.1177.se/Stockholm/om-1177-vardguiden/e-tjanster-pa-1177-vardguiden/support-och-tekniska-krav-for-e-tjansterna/support-for-1177-vardguidens-e-tjanster/)
9 Krav på information till personen
| Användningsfall | Nödvändig information att upplysa personen om |
|---|---|
| Skriva in/uppdatera kontaktuppgifter | Att det är av stor vikt att informationen är korrekt och aktuell. Att personen har ett ansvar att uppgifterna hålls uppdaterade. I och med att personen anger sina kontaktuppgifter så samtycker hen till lagring och åtkomst av uppgifterna. |
| Ange vilken/vilka kontaktuppgifter som får användas för att skicka meddelande |
|
| Ange kontaktpersoner |
|
| Ange kontaktpersoners kontaktuppgifter som får användas för att skicka meddelande till. |
|
10 Referenser
| [1] | ”Informationsspecifikation Personuppgiftstjänsten” [Online]. Available: http://rivta.se/domains/strategicresourcemanagement_persons_person.html. |
| [2] | "Personuppgifter, Tjänstekontraktsbeskrivning” [Online]. Available: http://rivta.se/domains/strategicresourcemanagement_persons_person.html. |
| [3] | ”Personuppgiftstjänsten, avtal” [Online]. Available: https://www.inera.se/kundservice/avtal/avtalsdokument/. |
| [4] | ”Användarhandbok Personuppgiftstjänsten” [Online]. Available: https://confluence.cgiostersund.se/pages/viewpage.action?pageId=170566602&src=contextnavpagetreemode. |
| [5] | Skatteverket -om Navet |
| [6] | https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/ |
| [7] | Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) |
...