Verksamhetsramverk för användning av personens kontaktuppgifter i Personuppgiftstjänsten
- 1 1 Revisionshistorik
- 2 2 Inledning
- 3 3 Syfte
- 4 4 Avgränsning
- 5 5 Termer och begrepp
- 6 6 Förutsättningar
- 6.1 6.1 Regulatoriska krav
- 6.2 6.2 Tekniska förutsättningar för åtkomst till kontaktuppgifter
- 6.2.1 6.2.1 Förutsättningar för att lagra personens kontaktuppgifter
- 6.2.2 6.2.2 Förutsättningar för personens möjlighet att redigera/ta bort sina kontaktuppgifter
- 6.2.3 6.2.3 Begränsningar gällande vilka kontakttyper som får användas
- 6.2.4 6.3.1 Lagring av e-postadress
- 6.2.5 6.3.1 Användning av e-post
- 6.2.6 6.3.1 Lagring av telefonnummer
- 6.2.7 6.3.2 Användning av sms
- 6.2.8 6.3.3 Användning av sms för att ringa
- 6.3 6.4 Roller och ansvar
- 7 7 Meddelandehantering till personer
- 8 7.3 Meddelandehantering till kontaktpersoner
- 9 8 Hantering av felaktiga kontaktuppgifter
- 10 9 Samtycke och krav på information till personen
- 11 10 Referenser
1 Revisionshistorik
Datum | Ver. | Namn | Kommentar |
2018-09-03 | PA1 | Björn Skeppner | Första utkast, struktur etc |
2018-09-18 | PA2 | Lena Jönsson |
|
2018-09-19 | PA3 | Björn Skeppner | Diverse kompletterande text i kap 6 & 7 |
2018-09-25 | PA4 | Björn Skeppner | Justerat efter kommentarer etc samt lagt till regler för vårdnadshavare |
2018-10-01 | PA5 | Björn Skeppner | Justerat efter kommentarer från bl.a Malin Nyman |
2018-10-12 | PA6 | Björn Skeppner | Justerat efter kommentarer av Per M |
2018-10-22 | PA7 | Björn Skeppner | Justerat efter avstämningsmöte |
2018-11-13 | PA8 | Björn Skeppner | Justerat efter intern genomgång samt synpunkter från Östergötland |
2018-12-05 | PA8 | Björn Skeppner | Justerat efter synpunkter från Skåne |
2019-02-05 | PA09 | Björn Skeppner | Justerat efter synpunkter från SLL och Dalarna (några utestående frågor återstår) |
2019-02-26 | 1.0 | Björn Skeppner | Justerat efter kommentarer från Ineras S-råd |
2019-04-08 | 1.1 | Björn Skeppner | Smärre justeringar under Referenser |
2020-01-15 | 1.2 | Björn Skeppner | Infogat innehållsförteckning samt rättat brusten länk |
2020-03-04 | 1.3 | Björn Skeppner | Kompletterat med regler för uppdatering (Ineras support), sms-nummer samt kap 6.2 om cachning/lagring & smärre justeringar |
2020-04-28 | 1.4 | Björn Skeppner | Förtydligat kring samtyckeshanteringen, punk 9 |
2021-01-25 | 1.5_RC | Björn Skeppner | Kompletterat efter ett arbete av en arbetsgrupp, se Trello: |
2021-04-15 | 1.5 | Björn Skeppner | Justerad mest språkligt och bättre läsbarhet efter kommentarer |
2021-07-27 | 1.6_RC1 | Björn Skeppner | Kompletterat med information kring 1177´s regelverk/algoritm om hur kontaktuppgifter förs in i Personuppgiftstjänsten för att förtydliga hur kontaktuppgifterna kan komma att delas med andra verksamheter (kap 6.2.1 samt kap 9). |
2021-08-15 | 1.6_RC2 | Björn Skeppner | Förtydliga kap 6.2.1 kring samtycke till delning av kontaktuppgifter |
2021-08-27 | 1.6_RC3 | Björn Skeppner | Lagt till en mening i kap 6.2.1 om förekomsten av kontaktuppgifter genom samtycke samt personens möjlighet att ta bort sina kontaktuppgifter. |
2021-09-06 | 1.6_RC4 | Björn Skeppner | Lagt till kapitel 6.2.2 om möjligheten för en person att ta bort sina kontaktuppgifter från Ineras Personuppgiftstjänst |
2021-11-01 | 1.6 | Björn Skeppner | Smärre textjustering samt klargjord för release. |
2023-05-18 | 2.0 | Björn Skeppner | Infört begränsningar i vilka kontakttyper och hur många kontaktuppgifter som får användas |
2023-10-xx | 2.1 | Jimmy Fridh | Kompletterat beskrivningar av begränsningar av användandet av kontaktuppgifter |
2025-02-13 | 3.0 | PU förvaltningen | Uppdaterat ramverk i samverkan med Personuppgiftstjänstens samverkansgrupp. Tydliggjort bland annat,
|
2 Inledning
Detta ramverk har tagits fram för att ge verksamheter stöd för hur de kan och får använda de kontaktuppgifter som finns lagrade i Personuppgiftstjänsten tjänsten.
Via ett anslutet verksamhetssystem, till exempel 1177 kan en person välja att komplettera sina folkbokföringsuppgifter med kontaktuppgifter, e-postadress och telefonnummer. De kontaktuppgifter som läggs in i tjänsten blir sedan tillgängliga för andra verksamheter så att de på ett enklare och effektivare sätt kan komma i kontakt med individen utan att behöva använda den vanliga postgången.
En förutsättning för att samla in kontaktuppgifter i PU tjänsten är att personen ifråga samtycker till detta genom acceptera att uppgifterna även kan komma att användas av andra offentligt finansierade verksamheter främst inom hälso- och sjukvården som också är anslutna till PU tjänsten.
Ramverket har tagits fram iterativt inom en arbetsgrupp (se nedan). Därefter har ramverket ytterligare kompletterats och fastställts av en referensgrupp sammansatt för ändamålet. Ramverket har 2024 uppdaterats av deltagare i Personuppgiftstjänstens Samverkansforum
För mer information om personuppgiftstjänsten, se: https://www.inera.se/personuppgiftstjansten
Vi vilja tacka följande personer som deltagit med sina kunskaper och erfarenheter:
Namn |
Martin Lemoine, Evry |
Christel Bengtner, 1177 |
Frida Molleryd, 1177 |
Lena Jönsson, LT Dalarna |
Malin Nyman, LT Skåne |
Christina Nilsson, LT Blekinge |
Björn Skeppner, Inera |
Per Mützell, Inera |
Malin Ljunggren, Inera |
Med flera... |
3 Syfte
Syftet med detta ramverk är att ge offentligt finansierade verksamheter inom hälso- och sjukvård, smittskydd och tandvård stöd i hur de får behandla kontaktuppgifter i Personuppgiftstjänsten.
Alla kontaktuppgifter som finns i tjänsten har samlats in genom ett samtycke där personen i fråga medger att verksamheter vid behov får använda uppgifterna för att kontakta personen, till exempel skicka en kallelse via sms, e-post eller ringa personen, självklar måste det föreligga ett verksamhetsbehov innan kontaktuppgifterna får användas.
Utöver samtycket som har inhämtas inom ramen för Dataskyddsförordningen (GDPR) finnas även krav på vad som får kommuniceras och hur, till exempel måste digital kommunikation av känsliga personuppgifter ske krypterat och eventuella kallelser via sms eller e-post bör inte innehålla avslöjande information om vad ärendet rör sig om.
Ramverket ska således stödja verksamheterna att följa de regulatoriska krav som finns så att personens integritet alltid skyddas.
Ramverket ska även ge stöd åt verksamheterna hur de lämpligast ska kommunicera med en person, både vad gäller känsliga personuppgifter enligt GDPR men även andra typer av uppgifter som också kan vara känsliga till exempel personliga förhållanden.
Ramverket beskriver kortfattat de regulatoriska krav som finns gällande hantering av personuppgifter, till exempel GDPR (dataskyddsförordningen), olika registerlagstiftning och myndigheters föreskrifter, till exempel HSLF-FS 2016:40 och hur de påverkar möjligheten för verksamheterna att nyttja kontaktuppgifterna i syfte att kontakta en person
4 Avgränsning
Verksamhetsramverket är främst utformat för att stödja hälso- och sjukvårdens användning av kontaktuppgifter men att kontaktuppgifterna även kan användas av andra verksamheter som exempelvis vissa kommunala verksamheter inom vård och omsorg (regleras i avtal)
Behandlingen av kontaktuppgifterna baseras på det samtycke som personen ger innan uppgifterna registreras i Personuppgiftstjänsten. Syftet med behandlingen, som anges i samtycket, får inte på något sätt avvika från det som ursprungligen angivits.
Ramverket ger stöd och exempel på tolkning av de regulatoriska krav som finns för hantering av en persons kontaktuppgifter.
Verksamheten som nyttjar kontaktuppgifterna är dock alltid ytterst ansvarig för behandlingen samt att inga känsliga personuppgifter kommer obehörig tillhanda.
Ramverket ger endast exempel på klartextmeddelanden. Verksamheterna är fria att utforma dem efter eget behov, förutsatt att de ej röjer en persons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
Under vissa förhållanden kan en verksamhet välja att lagra kontaktuppgifter hämtade från Personuppgiftstjänsten lokalt, till exempel i verksamhetens IT-stöd. Ett sådant beslut behöver föregås av en riskanalys samt framtagna rutiner hur det ska hanteras.
5 Termer och begrepp
Begrepp | Innebörd |
Anhörig | Begreppet anhörig innebär släktskap eller något legalt förhållande till huvudmannen (maka/make/sambo). Inom hälso- och sjukvården utgår man inte ifrån anhörigbegreppet utan istället används begreppet närstående, dvs en person som utifrån den enskildes synvinkel står patienten nära. En närstående behöver således inte vara anhörig och en anhörig behöver inte vara närstående. Barn företräder således inte sina föräldrar och föräldrar inte heller sina myndiga barn - såvida de inte är närstående enligt huvudmannens egen definition. Närstående har i första hand funktionen som beslutsstöd, dvs de kan berätta om vad de vet om patientens inställning - men de kan till exempel inte avge ett samtycke för patientens räkning. |
Avisering | Ett meddelande med en hänvisning till att det finns mer information på en annan kanal (Meddelandetjänst), ex på 1177 eller Kivra |
Aviseringsväg | Digitalt kommunikationssätt (e-post, sms etc) som kan användas för att avisera ett meddelande. En aviseringsväg kan användas dels för Aviseringar, dels att skicka ett Klartextmeddelande |
Betrodd e-postserver | En e-postserver som normalt förvaltas av- eller på uppdrag av verksamheten och är den som verksamheten nyttjar för att skicka Meddelande såsom e-post. |
Betrodd sms-tjänst | Som ovan fast för sms |
Digitalt meddelande | Ett meddelande som skickas via någon form av ”digital kanal” (e-post och sms) se Meddelande |
e-postdomän | Tillhandahållare av e-post. Exempelvis gmail.com, http://outlook.com . http://inera.se , sll.se etc. |
e-Tjänst/Verksamhetssystem | Ett digitalt system. En e-Tjänst är i ramverkets kontext relevant om den integreras mot Personuppgiftstjänsten för att använda funktionaliteten för kontaktuppgifter som där erbjuds. En sådan e-Tjänst kan vara ett verksamhetssystem som används av Verksamheter eller ett system som används av privatpersoner (till exempel 1177). |
Klartextmeddelande | Ett meddelande som sänd eller lagras okrypterat. Ett Klartetxtmeddelande får ej innehåller Känsliga personuppgifter. Exempel på lämpligt meddelande ”Välkommen till ditt bokade hälso- och sjukvårdsbesök <datum> kl <tid>” |
Kontaktuppgifter | Uppgifter såsom e-postadresser och mobilnummer till personen, eller av personen utpekade kontaktpersoner (t ex vårdnadshavare, partner eller andra närstående), god man/förvaltare etc. Uppgifterna bör anges av personen själv, till exempel via 1177 eller via en verksamhetsperson efter personens samtycke. |
Kontaktpersoner | Av personen utsedda som möjliga att kontakta, ex make/maka/sambo, närstående etc. |
Känsliga personuppgifter | Med känsliga personuppgifter, enligt dataskyddsförordningen GDPR, menas uppgifter om
Det finns även andra typer av personuppgifter som är särskilt skyddsvärda. Det kan till exempel vara
|
Legal företrädare | God man, förvaltare, vårdnadshavare. Dessa personers mandat beskrivs i föräldrabalken |
Meddelande | Meddelandet som kan skickas till personen kan utgöra 2 typer:
|
Meddelandetjänst | En säker meddelandetjänst i vilken en person måste logga in med Stark autentisering för att kunna läsa sina meddelande. T.ex. Kivra, Mina meddelanden, 1177 Meddelanden etc. |
Navet | Skatteverkets tjänst för att till myndigheter tillhandahålla folkbokföringsuppgifter. |
Närstående | Person som den enskilde personen anser sig ha en nära relation till, att det är personens upplevda relation. En närstående behöver inte vara släkt eller stå i något legalt förhållande till personen. Begreppet närstående utgår ifrån personens synvinkel och är således inte samma sak som anhörig. |
Personuppgiftstjänsten (PU-tjänsten) | Infrastruktur tjänst från Inera som hanterar personuppgifter från Skatteverket (Navet), personens kontaktuppgifter och reservidentiteter. På Ineras hemsida finns mer information om Personuppgiftstjänsten |
Person | En person som finns i Personuppgiftstjänsten registrerad på ett personnummer eller samordningsnummer eller reservidentitet. |
Personidentifierare | En identitetsbeteckning för att identifiera en person. Exempelvis personnummer, samordningsnummer, reservidentitet. |
Personliga förhållanden | Personliga förhållanden är ett begrepp som rymmer det mesta som kan kopplas till en enskild människa. Uppgifter om bostadsadress, sjukdomstillstånd och ekonomi är exempel på personliga förhållanden. |
Personuppgiftsansvaret | För uppgifter som lagras i Personuppgiftstjänsten (tjänsteproducenten) och inhämtats från Skatteverket Navet gäller att det landsting/region (huvudman för hälso- och sjukvård) som beställt uppgifterna från Skatteverket är personuppgiftsansvarig. För uppgifter som lagras i Personuppgiftstjänsten utöver folkbokföringsuppgifterna som beställts från Skatteverket, t.ex kompletterande adressuppgifter, kontaktuppgifter m.m. är det landsting/region där personen är folkbokförd i som är personuppgiftsansvarig. I de fall uppgifterna anges av en verksamhetsperson, med personens samtycke, så blir verksamhetspersonens uppdragsgivare därmed personuppgiftsansvarig (dvs landsting/region/kommun/privat underleverantör). |
Sekretess | Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. |
Sekretessreglerad uppgift | En uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess, exempelvis är uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, sekretessreglerade enligt 25 kap 1§ OSL. Uppgifter inom socialtjänsten om enskilds personliga förhållanden omfattas av sekretessreglering 26 kap 1§ OSL |
Sekretessbrytande bestämmelse | En bestämmelse som innebär att en uppgift får lämnas ut, trots sekretess, under vissa förutsättningar |
Skyddade personuppgifter | Personer som är utsatta för ett allvarligt och konkret hot kan ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Personerna kan exempelvis vara utsatta för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier. Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet som kallas: sekretessmarkering, Skyddad folkbokföring (kvarskrivning) och fingerade personuppgifter. De myndigheter som hanterar skyddade personuppgifter ska alltid göra en särskilt noggrann prövning innan uppgifterna lämnas ut. |
Skyddad folkbokföring | En person som har beviljats skyddad folkbokföring fr o m 2019-01-01 har ett starkare sekretesskydd, jämfört med den person som endast beviljats en sekretessmarkering. Uppgift om adress kommer inte att finnas på personen utan endast en särskild postadress, på samma sätt som personer med kvarskrivning fått sin adress hanterad tidigare. De kommer att vara folkbokförda ”på kommunen”, vanligtvis i den kommun de senast var bosatta i. |
Stark autentisering | Flerfaktorsautentisering med minst 2 faktorer, t.ex en inloggning med en e-legitimation och en pinkod |
Svartlistning | Är en förteckning över identiteter (sms-nummer eller e-postdomäner) som anses som ej lämpliga att använda för att skicka ut Meddelanden till. |
Verksamhet | Inom denna kontext en verksamhet som är inom landsting, kommuner och privata vårdgivare som är offentligt finansierade. |
Vitlistning | Är en förteckning över identiteter (sms-nummer och/eller e-postdomäner) som är godkända av verksamheten att skicka ut Meddelanden till. |
Vårdgivare | Region och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, region eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare). |
Vårdnadshavare | Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (det vill säga är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan antingen vara en eller båda föräldrarna eller en person utsedd av domstol. |
6 Förutsättningar
I detta avsnitt beskrivs information som påverkar användningen av en persons kontaktuppgifter.
Först beskrivs kort vilka regulatoriska krav som påverkar, därefter definieras de olika meddelandetyperna som kan komma i fråga vid användning av personens kontaktuppgifter.
6.1 Regulatoriska krav
Här beskrivs kortfattat ett antal lagar, föreskrifter och riktlinjer som kan påverka hantering av en persons personuppgifter.
Lagar, föreskrifter och riktlinjer | Innebörd |
Patientdatalag (SFS 2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) | Föreskriver bl.a att personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras. Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. En vårdgivare är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som vårdgivaren utför. I landsting och kommun är varje myndighet som bedriver hälso- och sjukvård personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför. Uppställer bl.a krav på att personal som använder IT-stöd för åtkomst till patientuppgifter ska vara identifierade genom stark autentisering. |
Dataskyddsförordningen (EU 2016/679) [R6], GDPR | Principerna innebär bland annat att den som är personuppgiftsansvarig
|
Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning | Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning (GDPR) |
Offentlighets- och sekretesslag (OSL) | Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar. |
6.2 Tekniska förutsättningar för åtkomst till kontaktuppgifter
För att en verksamhet ska få åtkomst till kontaktuppgifter måste ett verksamhetssystem vara anslutet till Personuppgiftstjänsten via tjänstekontrakt [2].
Verksamhetssystemet i sig ska ha stöd för att personuppgifter hanteras på ett korrekt sätt och att inte fler personuppgifter än vad som är nödvändigt behandlas.
Behörig personal kan på uppdrag av aktuell person ges tillåtelse att rätta eller ändra dennes kontaktuppgifter, bör dock göras med viss försiktighet. Många gånger kan det vara bättre att ta bort uppgifterna för att sedan be personen i fråga att själv gå in via 1177 och lägga till korrekta uppgifter.
Ett verksamhetssystem som konsumerar kontaktuppgifterna ska normalt ej lagra informationen i sitt lokala system utan vid behov hämta uppgifterna från PU tjänsten. Om behov finns av lokal lagring behöver verksamheten bland annat ta ställning till hur ofta personuppgifterna behöver uppdateras för att alltid vara aktuella. Ett exempel är om en personpost av någon anledning blir skyddsmarkerad måste det lokala verksamhetssystemet få kännedom om detta inom rimlig tid (1dygn) men det är även viktigt att även kontaktuppgifter är uppdaterade innan kommunikation sker. Det är verksamhetens ansvar att lokalt lagrade personuppgifter håller hög aktualitet.
För skyddsmarkerade personuppgifter finns det tekniska begränsningar som gör att Personuppgiften via de grundläggande tjänstekontrakten ej lämnar ut Kontaktuppgifter. I de fall behov finns att ta del av skyddsmarkerade personuppgifter finns speciellt framtagna (utökade) tjänstekontrakt. Dessa utökade tjänstekontrakt bör användas väldigt restriktivt och innan beslut tas om användning bör minst en behov- och riskanalys ha genomförts.
Ett verksamhetssystem som tillhandahåller möjlighet att administrera kontaktuppgifter, ska så långt det är möjligt säkerställa att kontaktuppgifterna stämmer. Det kan göras genom att till exempel be personen att skriva in kontaktuppgifterna i två olika fält för att på så sätt säkerställa att det inte skett någon felskrivning, systemet bör även göra en formatkontroll på de inmatade värdena.
Generella riktlinjer
e-Tjänsten ska säkerställa att en e-postadress har rätt format och enbart innehåller tecken enligt RFC 2832.
e-Tjänsten ska säkerställa att ett telefonnummer följer ITU-standarden E.164–3, vilket innebär följande format +4612345678
e-Tjänsten ska kontrollera om personen har en Sekretessmarkering eller Skyddad folkbokföring. Om så är fallet bör ej e-Tjänsten tillåta inmatning av kontaktuppgifter.
6.2.1 Förutsättningar för att lagra personens kontaktuppgifter
Ett verksamhetssystem som är kopplat till Personuppgiftstjänsten och används för att uppdatera en persons kontaktuppgifter ska tydligt informera om att detta sker med personens samtycke. Samtyckets innebörd ska vara att kontaktuppgifterna endast får användas inom offentligt finansierad hälso-och sjukvård, tandvård och smittskydd i samband med att en vårdgivare har ett verksamhetsbehov av att kontakta personen samt att kontaktuppgifterna därmed tillgängliggörs för andra anslutna verksamheter (idag primärt inom hälso- och sjukvården).
Ett exempel på teknisk lösning är 1177 där inloggad person dels matar in kontaktuppgifterna (lokalt i 1177), dels för att de ska överföras till Personuppgiftstjänsten även klickar i en kryssruta där personen ger sitt samtycke till att kontaktuppgifterna kan användas av andra verksamheter inom ramen för samtycket.
6.2.2 Förutsättningar för personens möjlighet att redigera/ta bort sina kontaktuppgifter
De verksamhetssystem som är anslutna till Personuppgiftstjänsten och som möjliggör lagring av kontaktuppgifter i Personuppgiftstjänsten bör ha stöd för en personens möjlighet att på egen hand eller med hjälp av en administratör redigera och ta bort sina kontaktuppgifter (återkalla samtycket) alternativt hänvisa till 1177.
Verksamhetssystem som enbart lagrar kontaktuppgifter lokalt bör även de informera personen hur kontaktuppgifterna kan komma att användas.
6.2.3 Begränsningar gällande vilka kontakttyper som får användas
För att hanteringen av nationella kontaktuppgifter ska fungera finns det vissa begränsningar gällande vilka typer av kontaktuppgifter som får användas och hur de får hanteras.
Ramverk anger endast följande tillåtna kontaktuppgifter/kontakttyper:
Typ av kontaktuppgift | Användning | Kommentar |
sms | Denna kontaktuppgift anger ett telefonnummer, som kan vara ett mobiltelefonnummer eller ett fast telefonnummer. Telefonnumret kan användas av verksamheter för att ringa eller för att skicka sms till personen. | En förutsättning för att få skicka sms via telefonnummer är att flaggan digital avisering (se digitalNotification, ref [2], kap. ContactInformationType) är satt på den aktuella kontaktuppgiften.
OBS! Ett telefonnummer ska lagras som typ “sms”. Detta för att på så sätt undvika att redan anslutna system ska behöva ändra Typ samt att all lagring av telefonnummer blir enhetligt. Användning av typ sms begränsar inte anslutna verksamheter att ringa personen. |
Denna kontaktuppgift anger en e-postadress, vilken kan användas av verksamheter för att kontakta personen via e-post |
|
Obs! Genom anslutna tjänstekontrakt finns det teknisk möjlighet att använda flera olika kontakttyper, registrera flera uppgifter av samma typ och prioritera mellan dessa. I praktiken är blir det dock svårt för anslutna verksamhetssystem att implementera en fungerande logik för detta, vilket har lett till införandet av dessa begränsningar.
Ramverket tillför en mjuk regel som begränsar användningen till endast ett telefonnummer och/eller en e-postadress per identitet. Om behov finns att registrera fler kontaktuppgifter ska detta ske i det lokala verksamhetssystemet.
6.3 Tekniska förutsättningar för att skicka Meddelande