Sidjämförelse

Bakgrund

Under 2020 och 2021 vidareutvecklas tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon med bild- och videoverktyg genom projektet 1177 Vårdguiden på telefon - nya kanaler.

Resultat från nyttokalkylen

Nyttokalkylen jämför nytta och kostnader för två alternativ - att använda bild och video som stöd i sjukvårdsrådgivningen, eller att enbart ge sjukvårdsrådgivning på telefon. Kalkylen visar att nyttan med att använda verktygen är större än kostnaderna.

Nyttorna som värderats i pengar är:

• Frigjorda vårdbesök (79 % av den totala nyttan) - när sjuksköterskan kan se och bedöma synliga åkommor på bild eller video ökar precisionen i bedömningen, så att behovet av att hänvisa den inringande till ett fysiskt besök för en mer precis bedömning minskar. Det innebär att en större andel av de som ringer 1177 kan få egenvårdsråd, än när bild eller video inte används. I kalkylen värderas ett frigjort vårdbesök i primärvården till 1 706 kr (Källa: Vården i siffror) .

• Invånare sparar tid (12 % av den totala nyttan) - är när invånare får egenvårdsråd istället för att hänvisas till vårdbesök behöver hen inte deinte lägga tid på resa eller besök. I kalkylen värderas en frigjord timme till 197 kr (baseras på medianlön i Sverige plus sociala avgifter).

• Invånare undviker patientavgifter (9 % av den totala nyttan) - när invånare får egenvårdsråd istället för att hänvisas till vårdbesök behöver invånaren inte betala patientavgift, som hen annars skulle ha gjort. I kalkylen värderas patientavgifter till 195 kr (Källa: SKR).

I kalkylen ingår kostnader för:

• Projektet Första linjens digitala vård 1177 Vårdguiden på telefon - nya kanaler - bild och video

• Införande

• Utbildning

• Förvaltning

• Kostnader för ökad bemanning på grund av längre ärendetider (läs mer under antaganden)

Bild och video

Nyttokalkyl för bild och videoverktygen tillsammans, för de 19 regioner som planerar att införa bild och de 16 regioner som planerar att införa video.

Nyttorna som värderats är:

• Frigjorda vårdbesök

• Invånaren sparar tid

• Invånaren sparar pengar

Bara bild

Nyttokalkyl med nyttor och kostnader endast för bildverktyget, räknad för de 19 regioner som planerar att införa det.

Nyttorna som värderats är:

• Frigjorda vårdbesök

• Invånaren sparar tid

• Invånaren sparar pengar

Bara video

Nyttokalkyl med nyttor och kostnader endast för videoverktyget, räknad för de 16 regioner som planerar att införa det.

Nyttorna som värderats är:

• Frigjorda vårdbesök

• Invånaren sparar tid

• Invånaren sparar pengar

Resultatet skiljer sig mellan bild och video på grund av att kostnader, tid för införande, antal regioner som inför verktygen, och ärendetider i samtalen skiljer sig mellan de två kalkylerna.

Nyttor som inte värderats i pengar

Utöver nyttorna som värderats i pengar finns ytterligare nyttor med tjänsterna:

Var går ‘break-even’?

För att de nyttor som värderats i pengar ska överstiga kostnaderna inom 6 år, behöver regionerna använda respektive verktyg för cirka 5 % av de besvarade samtalen. Det innebär att regioner som inför både bild och video behöver använda verktygen i cirka 10 % av de besvarade samtalen.

Följande tabell visar vad det uppskattningsvis skulle innebära för antal samtal för respektive region per månad, från år 2022 (eftersom införanden pågår 2021 utgår kalkylen från att regionerna använder verktygen i mindre än 5 % av samtalen under 2021).

Antaganden som nyttokalkylen baseras på

Andel av samtalen som lämpar sig för bild och video

Kalkylen utgår från att sjuksköterskorna erbjuder invånaren bild eller video i de fall där det är lämpligt. Det är dock en utmaning att uppskatta hur stor I dagsläget finns dock inte stöd för att säga exakt för vilken andel av samtalen som bild eller video skulle innebära ett extra stöd. Kalkylen visar att bild och video behöver kunna användas och ge stöd i minst 5 % av de besvarade samtalen för att nyttan ska överstiga kostnaderna. I piloterna användes dock bild för knappt 2 % av alla samtal medan video användes i mindre än 0,5 % (Källa: data från piloterna och från 1177 Vårdguiden på telefon). . Videoverktyget hade många tekniska problem, vilket troligtvis bidrog till det låga användandet, och överlag kan man kanske anta att användandet ökar när är lämpligt, så kalkylen har fått göra ett antagande som baseras på en samlad bedömning av den information som finns att tillgå om användandet i piloterna samt de skäl som finns för att tro att användandet kommer att öka med tiden. Antaget påverkar utfallet i kalkylen - en lägre andel skulle ge en lägre nytta, och en högre andel skulle gett en större nytta. Det är som alltid viktigt att tolka resultatet från kalkylen med beaktande av osäkerheten som finns i de antaganden som görs.

Antagandet som görs är att bild är lämpligt och används i 7 procent av de besvarade samtalen, och att video är lämpligt och används i 7 procent av de besvarade samtalen.

Tabellerna nedan visar användandet av verktygen i piloterna, för alla besvarade samtal och inom de kontaktorsaker där verktygen användes mest (Källa: data från Inera). Bild användes i 2 procent av samtalen, och video i 0,5 procent av samtalen. Det finns några skäl att tro att användandet av verktygen kommer öka med tiden utifrån de nivåer som uppnåddes i piloterna, upp till 7 procent av samtalen. Generellt sett kan användandet öka allt eftersom sjuksköterskor och invånare vänjer sig och känner sig tryggare med de nya verktygen. Tittar vi på kontaktorsaker är det tydligt att bild och video användes för synliga kontaktorsaker. Vissa kontaktorsaker var vanligare än andra. Exempelvis användes bild för 42 % av alla När det gäller video hade verktyget ett antal tekniska utmaningar under piloterna, som projektet har arbetat för att hantera, vilket kan göra att fler sjuksköterskor väljer att använda videoverktyget framöver. Tabellerna nedan visar också att framförallt bild, men även video, användes i stor utsträckning för vissa kontaktorsaker. Det

Utifrån den information som finns att tillgå, och med en förhoppning av att bild och video kan ge stöd i en större andel av samtal än vad vi sett hittills, antar vi i kalkylen att 7 % av samtalen skulle kunna lämpa sig för bild respektive video. I kalkylen antar vi att det finns en potential att 7 % av samtalen lämpar sig för bild eller video.

Andel som får egenvårdrådegenvårdsråd

• Antagande att av de samtal som lämpar sig för bild, så får 33 % egenvårdsråd utan bild, och 42 % egenvårdråd egenvårdsråd med bild. (Källa: effektmätning i piloterna).

• Antagande att av de samtal som lämpar sig för video, så får 27 % egenvårdsråd utan video, och 42 % egenvårdråd egenvårdsråd med video. (Källa: effektmätning i piloterna).

De som får egenvårdsråd följer rådet

Vi antar i kalkylen att invånare som för får egenvårdsråd följer rådet, och att de inte behöver besöka vården. Antagandet stödjer sig på undersökningar (exempel från Myndigheten för Vårdanalys) som visar att en majoritet av de som ringer 1177 följer råden.

Regionerna utökar bemanningen för att bibehålla tillgängligheten

De piloter som genomförts visade att samtal och dokumentation tog längre tid när bild och video användes, jämfört med liknande samtal utan bild och video. När ärendena tar längre tid, minskar tillgängligheten för invånarna, om inte bemanningen i tjänsten ökas.

Kalkylen räknar därför med att regionerna utökar bemanningen för att bibehålla en tillgänglighet där 75 % av de besvarade samtalen besvaras inom 5 15 minuter - en tillgänglighet som tjänsten hade i september 2019. Beräkningen av antalet extra sjuksköterskor som behövs har gjort med hjälp av en Erlang C-räknare, med följande antaganden:

• 480 besvarade samtal per timme dagtid, sammanlagt för regionerna som planerar att införa bild. (Källa: inera.se)

• 431 besvarade samtal per timme dagtid, sammanlagt för regionerna som planerar att införa video. (Källa: inera.se)

• Antagande att samtal med bild har en medelärendetid på 19 minuter. (Källa: effektmätning i piloterna).

• Antagande att samtal med video har en medelärendetid på 18 minuter. (Källa: effektmätning i piloterna).

• Antagande att medelärendetiden för övriga samtal är 8 minuter. (Källa: fördjupad analys av effekterna på tillgängligheten).

• Utifrån medelärendetiderna ovan beräknades en total medelärendetid för regionerna i ett scenario med bild och video.

• Målet att uppnå att 75 % av de besvarade samtalen besvaras inom 15 minuter, vilket var tillgängligheten i september 2019 (Källa: inera.se)

Nyttan ökar över tid

Eftersom det finns en inlärningsperiod då verktygen kanske inte används till sin fulla potential, antar vi att ingen nytta uppstår med bildverktyget under 2020 och att endast 30 % av den potentiella årliga nyttan uppstår 2021. Därefter räknar vi med att 90 % av den årliga nyttan uppstår.

För videoverktyget antar vi att ingen nytta med videoverktyget uppstår under 2021 och endast 30 % av den potentiella årliga nyttan uppstår 2022. Därefter räknar vi med att 90 % av den årliga nyttan uppstår.

Regionerna inför bild och video enligt plan

Kalkylen utgår från den införandeplanering som finns för bild och video. Det är endast de regioner som i mars 2021 hade infört eller planerade att införa verktygen som ingår i kalkylen:. Tabellen nedan är hämtad från sidan införandeplanering 2021-03-31.

Osäkerhetsanalys

I en osäkerhetsanalys framgår att nettonyttan skulle vara positiv även om kostnaderna ökar med 20 procent och bild och video endast användes i 5 procent av samtalen - till 20 miljoner kronor år 2024.

Det högsta värdet på nettonytta på 195 miljoner representerar istället ett scenario där kostnaderna är 20 procent lägre än troligt och där bild och video används i 10 procent av samtalen.

Bilagor

Nedan finns de fullständiga kalkylerna i excelformet.

Effektkedjorna användes för att hitta effekterna till kalkylen.