...
Bakgrund: Många äldre vill röra sig i vardagen men oroar sig för att det ska hända dem något när de är utanför hemmet, och att de inte skulle kunna kontakta någon för att få hjälp. Även närstående oroar sig. Med ny teknik kan äldre att bära med sig ett litet mobilt trygghetslarm, exempelvis som ett armband, som kan kopplas till en larmcentral eller till vårdpersonal så att de kan larma efter hjälp om det behövs. Jämförelsealternativ: Nyttokalkylen jämför två alternativ. Alternativet att kommunen inte erbjuder äldre mobila trygghetslarm, eller alternativet att den erbjuder äldre mobila trygghetslarm. Perspektiv: Kalkylen är beräknad från Övertorneå kommuns perspektiv. Nyttor:
Kostnader:
Resultat: I kalkylen nedan är inte nyttor i form av trygghet och hälsa värderade i pengar.    |
|---|
Mobila trygghetslarm
...
Så togs kalkylen fram. Nyttokalkylen har arbetats fram stegvis utifrån Ineras modell för nyttokalkyler.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar
Frigjord tid inom hemtjänsten genom minskat behov av ledsagning. När brukare känner sig trygga med att göra mer själva, till exempel promenera eller handla, minskar deras behov av ledsagning från hemtjänsten. Det frigör tid i kommunen som kan användas där det behövs.
Frigjorda resurser inom särskilt boende. När användare rör sig mer själva för att de känner sig trygga, kan de bibehålla sin hälsa så att de inte behöver flytta till särskilt boende. Det frigör resurser i kommunen som kan användas där det behövs.
Frigjorda resurser inom polisen genom färre sökinsatser. När brukare som gått ut på egen hand skadat sig eller gått vilse kan de använda det mobila trygghetslarmet, så att personal eller närstående enkelt kan hitta dem. Sannolikt bidrar därför trygghetslarmen till att minska antalet polisiära sökinsatser, jämfört med ett scenario där de inte skulle ha använts.
Frigjord tid för närstående genom färre sökinsatser. När brukare som gått ut på egen hand skadat sig eller gått vilse kan de använda det mobila trygghetslarmet, så att personal eller närstående enkelt kan hitta dem. Sannolikt bidrar därför trygghetslarmen till att minska tiden som närstående lägger på att leta, jämfört med ett scenario där de inte skulle ha använts.
Frigjord tid för kommunens personal genom färre sökinsatser. När brukare som gått ut på egen hand skadat sig eller gått vilse kan de använda det mobila trygghetslarmet, så att personal eller närstående enkelt kan hitta dem. Sannolikt bidrar därför trygghetslarmen till att minska tiden som kommunens personal lägger på att leta, jämfört med ett scenario där de inte skulle ha använts.
Nyttor som inte värderats i pengar
Brukare bibehåller sin hälsa. När brukare känner sig mer trygga med att röra sig ute på egen hand, kan de i större utsträckning fortsätta delta i samhällslivet och i sina sociala nätverk, motionera mer och klara saker som att handla på egen hand. Det leder till än bättre psykisk och fysisk hälsa än vad de skulle ha haft om de inte känt sig trygga med att gå ut.
...
Närstående känner sig mer trygga. När närstående vet att att brukarna kan få hjälp om de behöver när de går ut, behöver de inte oroa sig för att det ska hända något och känner sig mer trygga.
Frigjorda resurser inom hemtjänstenFrigjord tid för närstående genom minskat behov av ledsagning. När brukare känner sig trygga med att göra mer själva, till exempel promenera eller handla, minskar deras behov av hemtjänstledsagning från närstående. Det frigör resurser i kommunen som kan användas där det behövstid för närstående.
Frigjorda resurser inom hemsjukvården. När användare rör sig mer själva för att de känner sig trygga, kan de bibehålla sin hälsa så att de inte behöver hemsjukvård i samma utsträckning. Det frigör resurser i kommunen som kan användas där det behövs.
Frigjorda resurser inom särskilt boende. När användare rör sig mer själva för att de känner sig trygga, kan de bibehålla sin hälsa så att de inte behöver flytta till särskilt boende. Det frigör resurser i kommunen som kan användas där det behövsräddningstjänsten genom färre sökinsatser. När brukare som gått ut på egen hand skadat sig eller gått vilse kan de använda det mobila trygghetslarmet, så att personal eller närstående enkelt kan hitta dem. Sannolikt bidrar därför trygghetslarmen till att minska antalet sökinsatser som kräver räddningstjänst, jämfört med ett scenario där de inte skulle ha använts. De försvinnanden med äldre eller personer med demens som kräver räddningstjänst är endast cirka 240 per år i Sverige (Hjälpmedelsinstitutet 2013). Dock kräver de stora resurser med poliser, hemvärnet, ideella krafter, bilar och helikoptrar, och slutar i dödsfall i 10 procent av fallen (Hjälpmedelsinstitutet 2013).
Risker och eventuella negativa effekter
...
De viktiga nyttorna i form av hälsa och trygghet är inte värderade i pengar i kalkylen. Likaså finns ett antal omfördelningsnyttor som inte är värderade i pengar, där en stor sådan nytta är färre sökinsatser med räddningstjänsten.
...
Bilagor
De kompletta beräkningarna i excel
...