...
En förbättrad användarupplevelse kräver i flera fall att arkitekturella förändringar behöver genomföras. Detta för att 1177-tjänster fram till nu har skapats, förvaltats och utvecklats som solitärer - vilket har medfört att en tjänst i de flesta fall inte har någon koppling till andra tjänster. Det är ännu mer påtagligt märks allra mest mellan öppna och inloggade tjänster, där avståndet är ännu längre..
Och i I arbetet med att definiera en ny målarkitektur i linje med Målbild 1177 så har det här identifierats som ett problem att lösa som behöver adresseras och är en förutsättning för att bl.a. bland annat kunna skapa översiktsvyer som utgår från invånarens behov och inte är inlåsta i en specifik tjänst.
Idag innehåller 1177 ett flertal e-tjänster som i många fall är framtagna för att lösa ett specifikt problem och i sig självt . Varje tjänst erbjuder tillräckligt med förmågor och funktionalitet för att lösa det specifika problemet. Det här har lett till att det i vissa fall finns flera implementationer av samma förmåga, som ska lösa samma/liknande behov, men de vet inte om varandra. Och Det innebär också att nya tjänster inte kan inte återanvända bra lösningar som har gjorts finns sedan tidigare. Detsamma gäller information som har inhämtats från externa källor (regioner, kommuner, etc); varje tjänst hämtar bara den information som behövs i den specifika tjänsten. Och om behovet Om behov av samma information finns i andra tjänster så behöver de varje tjänst bygga funktionalitet och för att hämta den själva. Återanvändning och resurseffektivisering stödjs inte på ett bra sätt i dagens lösning.
Svaret på frågan Det är inte alltid glasklart om specifika lösningar för en viss tjänst vs. eller generella lösningar för flera tjänster är inte alltid glasklar och ibland det bästa. Ibland är det mest kostnadseffektivt att ta fram specifika lösningar; och ibland är . Ibland finns det även juridiska skäl som spelar inavgör. Men för varje given situation bör vi analysera och ifrågasätta detta och undersöka om det finns en större nytta med att lösa ut problemet ett problem med en generell lösning.
En anledning till att det ser ut som det gör är att Inera och kunder kommit överens om lagom stora beställningar, som då ofta har kunnat definierats som en tjänst i omfattning. Ett sätt att se på det är Det kan beskrivas som att Inera har ett tjänsteorienterat angreppssätt, och inte ett användarcentrerat angreppssätt.
Men större Större initiativ som Sammanhållen plan planering på 1177.se och Målbild 1177 har påvisat visat på behovet av att 1177 behöver tänka bredare och större, ett enterprise-arkitekturperspektiv: genom att tänka på 1177 som helhet vs. visavi de ingående 1177-tjänsterna. Och utmaningarna . Det kan kallas för att ta ett enterprise-arkitekturperspektiv. Utmaningarna att gå från regioners och Ineras behov till att istället utgå från användarens (invånarens) unika behov och situation är således stora - och behöver även förhålla sig till gällande lagar & och förordningar.
Lösningsförslag
Många behov som skönjas visas inom uppdraget Förbättrad användarupplevelse i 1177 kan lösas med ett nytt grepp som vi inom arkitekturen har valt att kalla “Vyer” - ett lager ovanpå dagens e-tjänster. Ett intressant grepp där användarupplevelse och arkitektur möts på ett nytt sätt. Detta grepp har möjliggjort att istället för att bygga om alla e-tjänster, så lägger vi ett skal ovanpå för att stödja en förbättrad användarupplevelse:
...
Det här är ett exempel på hur användarbehov leder till förslag på arkitekturella lösningar, som i sin tur leder till innovativa förslag på hur användares behov kan mötas, som . Detta i sin tur pekar på behov även på vilka vika informationskällor som behöver stärkas för att nyttan nytta ska uppnås. Se exempel nedan:
...
Att införa Vyer som begrepp har inneburit en kanske ännu större förtjänst - för att Vyer ska kunna realiseras, behöver ett införande av ett API-lager inom 1177 etableras. Detta innebär inte bara att Vyer kan etableras, men också att annat informationsutbyte inom 1177 tjänster kan realiseras och eventuellt centraliseras.
Att erbjuda “Vyer”, e-tjänster och sidor en möjlighet att medelst med hjälp av API:er kunna bygga upp innehållet för att förbättra användarupplevelsen är kanske den största förändringen på länge inom 1177.
...
För att säkerställa att arbetet med Förbättrad användarupplevelse linjerar med det arkitekturella arbetet, så behöver inititativ både taktas och prioriteras gentemot helheten och framför allt Målbild 1177.
Istället för att tänka på att vi behöver bygga ett helt nytt 1177 (2.0), så ser vi nu möjligheter att tänka på att Inera och 1177 successivt kan lösa ut problem - både för användare och ur ett tekniskt perspektiv. På det sättet kommer det troligen bli både billigare och transparentare gentemot kunder var 1177 (och Inera) är på väg.
Nedan är en illustration av ett arbetssätt som vi arkitekter och UX-leads tillsammans förespråkar för framtida arbete:
...
Och för att säkerställa att både projekt och förvaltningar går i rätt riktning, så kan vi knyta an till avdelningen Arkitektur & Digital infrastrukturs krav på att införa begreppet Design Authority i ett bredare perspektiv:
...