Sidjämförelse

Innehåll

Bakgrund

Tjänsten 1177 för vårdpersonal lanserades 10 juni 2024 i en första version. Samtidigt påbörjades arbetet med en långsiktig strategi och förslag på hur 1177 för vårdpersonal kan utvecklas. Den här nyttoanalysen är en del i det arbetet.

Syftet med nyttoanalysen är att undersöka vilka nyttor som skulle kunna skapas och vilka kostnader som skulle kunna uppstå om de idéer som finns för framtidens 1177 för vårdpersonal blir verkliga. Nyttoanalysen är tänkt att användas på följande sätt:

• Som underlag om beslut kring utvecklingen av 1177 för vårdpersonal

• För kommunikation om varför utvecklingen görs, med beslutsfattare och vård- och omsorgspersonal

Arbetet med nyttoanalysen gav också ett oväntat resultat i form av att workshop-deltagarna uttryckte många krav och önskemål kring den framtida tjänsten. Dessa har samlats ihop och sammanställts i en lista.

Begrepp

Så arbetades nyttoanalysen fram

Nyttoanalysen togs fram under augusti-september 2024 enligt Ineras metod för nyttoanalyser. Effekterna och nyttorna som identifierats bygger på information som inhämtats genom två effekt-workshopar, en med vårdpersonal från olika verksamheter och olika delar av landet, och en med redaktörer för 1177 för vårdpersonal.

Inför workshoparna fick deltagarna titta på en film som beskrev hur workshopen skulle gå till samt de idéer som finns om utvecklingen av 1177 för vårdpersonal. Under workshopen fick deltagarna försöka komma på så många tänkbara effekter som möjligt från det framtidsscenario som presenterats.

Se filmen som visades inför effekt-workshoparna (10 min)

Jämförelse

Nyttoanalysen bygger på en jämförelse av två scenarier.

0. Att fortsätta som idag (2024) och inte göra någon ytterligare utveckling av 1177 för vårdpersonal vilket innebär att:
   
   Öppen information. Vårdpersonal måste besöka många olika sidor för att inhämta kunskap. Det kan handla om kunskap som riktar sig till medarbetare inom vård och omsorg i kommuner, regioner, hos privata utförare och i statlig verksamhet. Kunskapen vårdpersonalen söker omfattar allt från internationella riktlinjer till regionala/lokala riktlinjer.
   
   Ineras inloggade tjänster. Vårdpersonal måste besöka många olika sidor och använda många olika inloggningsuppgifter för att logga in i Ineras tjänster.

1. Att utveckla 1177 för vårdpersonal till ett nyläge (2030) som innebär att:
   
   Öppen information. Vårdpersonal kan besöka 1177 för vårdpersonal för att inhämta all lokal, nationell och internationell kunskap. Där finns alla kunskapsstöd riktade till medarbetare inom vård och omsorg i kommuner, regioner, hos privata utförare och i statlig verksamhet.
   
   Ineras inloggade tjänster. Vårdpersonal kan logga in en gång på 1177 för vårdpersonal för att nå alla tjänster från Inera som hen har behörighet till.
   Om det redan finns integrationer mellan vårdinformationssystemet och Ineras tjänster, kommer dessa finnas kvar så att vårdpersonal kan arbeta i sitt vårdinformationssystem precis som tidigare.

Effektkedjor

Workshopdeltagarnas tankar kring positiva och negativa effekter grupperades och analyserades i två effektkedjor, en för det öppna läget och en för det inloggade läget.

Effektkedjan kan ses som hypoteser med antaganden om hur det nya 1177 för vårdpersonal skulle kunna skapa effekter. I verkligheten är det inte givet att alla dessa effekter uppstår.

Du hittar effektkedjorna i filen nedan. Klicka på filen och på pilen med molnet uppe i högra hörnet för att ladda ner.

Krav och önskemål på framtidens 1177 för vårdpersonal

Ett resultat från effektworkshoparna var att det kom fram många önskemål eller krav på hur tjänsten behöver vara och fungera.

Många av dessa krav och önskemål är omformulerade från farhågor som kom upp vid frågan “vilka negativa effekter riskerar vi med 1177 för vårdpersonal?”. Många hade då farhågor att 1177 för vårdpersonal inte skulle fungera tillräckligt bra eller ha det innehåll som behövs för att det ska vara användbart. Dessa farhågor omformulerades till krav i analysen. Exempelvis har vi skrivit farhågan att “för svårt att navigera” som kravet “enkelt att navigera”.

Nyttor med framtidens 1177 för vårdpersonal

Öppet läge - nyttor

Nyttor för invånare och samhälle

Ökad delaktighet för invånare. När invånare enkelt kan hitta den information som vårdpersonalen använder, får invånare och vårdpersonal samma kunskapsgrund i högre utsträckning. Invånare får också en ökad medvetenhet om vad de kan förvänta sig. Det gör det lättare för vårdpersonal och invånare att prata om vården, så att invånaren blir mer delaktig i sin egen vård.

Ökad trygghet för invånare. När invånare blir mer medvetna om vad de kan förvänta sig, och enklare kan prata med vårdpersonalen om vården (se 'ökad delaktighet'), känner de sig också tryggare med den vård de får. Invånare blir också tryggare om 1177 för vårdpersonal bidrar till att regionerna ger vård på mer likartade sätt, så att de slipper oroa sig över skillnader i vården mellan olika regioner.

Mer jämlik vård. Vården förväntas bli mer jämlik av flera skäl:

• När vårdpersonal i hela landet och inom både vård och omsorg använder samma kunskapsstöd blir vården mer lik.

• Mindre regioner som inte har råd med egna kunskapsstöd får bättre tillgång till det senaste och bästa.

• Det faktum att all information finns på samma plats gör skillnader mer uppenbara så att kommuner, regioner och myndigheter “tvingas” samarbeta mer och arbeta igenom sin information så att den blir mer samstämmig.

Bättre vård för invånare. När vårdpersonal lättare hittar det de söker, och när de alltid hittar den senaste och bästa informationen, minskar risken att vårdpersonal använder gammal eller felaktig information. Det blir också lättare att prata med kollegor när alla använder samma kunskapskälla. Detta gör att det blir lättare för vårdpersonal att göra “rätt” saker så att vården för invånare blir bättre.

Ökad transparens i vården. När invånare enkelt kan hitta den information som vårdpersonalen använder, blir vården mer transparent, vilket eventuellt kan ses som värdefullt i sig.

Nyttor för vårdpersonal och huvudman

Frigjord tid för vårdpersonal. Flera olika saker förväntas göra att 1177 för vårdpersonal frigör tid för vårdpersonalen:

• Vårdpersonal behöver inte söka på många ställen. Vårdpersonalen behöver inte gå in på en mängd olika sidor för att hitta den information de söker, eller värdera och tolka information från olika sidor.

• Färre lokala och regionala riktlinjer. Regioner och vårdenheter behöver inte lägga lika mycket tid på att ta fram eget material när det som behövs är lätt att hitta på 1177 för vårdpersonal.

• Färre diskussioner med invånare om skillnader i vård. När vårdpersonal i hela landet använder samma information som grund för vården, blir vården mer lika i hela landet. Invånare som får vård i flera regioner behöver inte möta lika stora skillnader i vården och behöver inte oroa sig lika mycket för vilken region som gör “rätt”. Invånare behöver inte diskutera skillnader mellan regioner med vårdpersonalen lika ofta, vilket frigör tid.

Frigjord tid vid nyrekryteringar. När all vårdpersonal använder samma källa oavsett var i landet de är, behövs inte lika mycket tid till introduktioner vid byte av arbetsplats.

Ökad trygghet för vårdpersonal. Flera saker kan bidra till att öka tryggheten för vårdpersonal.

• När det är lättare att göra rätt saker och ge bättre vård (se “Bättre vård för invånare”) känner sig vårdpersonalen tryggare

• När vårdpersonal vet att den information de använder är kvalitetssäkrad, det senaste och det bästa känner de sig tryggare.

• När olika vårdenheter eller regioner inte behöver diskutera eller “träta” om olika kunskapsstöd och riktlinjer kan vårdpersonal känna sig tryggare

Minskade kostnader i kommuner och regioner - färre egna stöd. I vissa fall kan kostnader och regioner spara pengar genom att inte längre behöva ta fram och förvalta lokala och regionala riktlinjer och rutiner.

Inloggat läge - nyttor

Nyttor för invånare och samhälle

Ökad trygghet för invånare. Med mer digital kommunikation mellan invånare och vårdpersonal tappar invånaren inte bort informationen lika ofta. Dialogen med patienten blir också bättre när det finns bra digitala verktyg för kommunikation, vilket ökar tryggheten. Det blir lättare för invånaren att kommunicera med just “sin” vårdpersonal när vårdpersonalen har bra verktyg på sin ände.

Bättre vård för invånare. Många faktorer förväntas påverka vården som invånare får:

• Vårdpersonal samordnar vården. Det är lättare att kommunicera via huvudmän, vilket förbättrar utbytet mellan vården och skolan och omsorgen, gör överlämningar enklare, gör det enklare att koordinera vården och att exempelvis ha SIP-möten, så att invånare får en mer sammanhållen vård, och därmed en bättre vård.

• Vårdpersonalen har en bättre överblick. När alla Inera-tjänster finns samlade under en inloggning behöver vårdpersonal inte logga in på flera olika ställen för att få en överblick över informationen för en viss patient. Risken att någon information ska försvinna minskar, och det bidrar till en bättre vård.

• Vårdpersonalen får tid. Att slippa logga in många gånger och bevaka olika platser för information frigör också tid för vårdpersonalen, och den frigjorda tiden kan bidra en bättre vård.

Nyttorna från Ineras tjänster blir verkliga i högre utsträckning. När Ineras tjänster finns tillgängliga via en inloggning förväntas fler i vården använda tjänsterna oftare, så att nyttorna som tjänsterna skapar blir verkliga i högre utsträckning.

Nyttor för vårdpersonal och huvudmän

Frigjord tid för vårdpersonal. Vårdpersonal sparar tid genom

• att slippa inloggningar på olika ställen, slippa röra sig mellan många olika verktyg, slippa bevaka flera olika ställen. För fasta vårdkontakter blir det enklare att se helheten och ha överblick över patienten, så att det blir lättare att klara sitt uppdrag.

• bättre verktyg för digital kommunikation med invånaren, och mindre tid till att skicka fysiska pappersbrev eller till andra kanaler

Minskade kostnader för fysiska brev hos huvudmän. Med bättre verktyg för kommunikation med invånaren skickas färre pappersbrev, vilket minskar kostnaderna för dem i regionen.

Bättre arbetsmiljö för vårdpersonal. Att slippa många olika verktyg och inloggningar minskar den kognitiva belastningen för vårdpersonal och ger en bättre arbetsmiljö.

Kostnader för framtidens 1177 för vårdpersonal

Följande kostnader har identifierats som sådant som kommer krävas för att nyttorna ska uppstå.

Engångskostnader

• Kostnad för utveckling

• Eventuella kostnader för kommuner och regioner att anpassa och ansluta tekniskt (exempelvis att ansluta till SITHS för kommuner)

• Tidsåtgång för implementering - att förändra arbetssätt i regioner och kommuner, för att informera och utbilda

• För regioner som idag har en tydlig vårdgivarwebb kan det upplevas som negativt när det kommer en nationell “konkurrent” (en kvalitetskostnad)

Löpande kostnader

• Kostnad för förvaltning

• Löpande resurser från kommuner och regioner för dialog och förankring kring innehållet

• Kostnad för teknisk drift med hög tillgänglighet och säkerhet

Risker med framtidens 1177 för vårdpersonal

Öppet läge - risker

• Dubbel- eller trippelpublicering av information

• Blir det svårare att justera regionala tillägg?

• Vården implementerar inte det som kunskapsstöden förespråkar - invånaren blir besviken

• Invånare förstår inte vad de läser på 1177 för vårdpersonal, och upplever ökad oro

• Invånare lägger all sitt fokus på att kontrollera att vårdpersonalen följer allt som står och gör många avvikelseanmälningar - ökad tidsåtgång för vårdpersonal?

Inloggat läge - risker

• Dubblering av arbete som görs i vårdinformationssystem

• Risk att det blir ytterligare en ingång (om man misslyckas med funktionalitet, innehåll och implementering)

• Risk för undanträngning av invånare som inte är så digitala när mer kommunikation sker digitalt

• Risk för att bra tjänster som inte finns i gränssnittet inte används - minskad nytta från dem

• Risker vid IT-haverier - katastrof om sajten går ner!

Sammanfattning

Nyttoanalysen som gjorts bygger främst på tankar och idéer från vårdpersonal och redaktörer som deltagit vid två workshoptillfällen. Resultatet visar att man förväntar sig nyttor både för vårdpersonal och invånare. För invånare väntas det öppna läget kunna bidra till ökad trygghet, ökad delaktighet och bättre vård genom att vårdpersonalen har ett bättre kunskapsstöd. För vårdpersonal bidrar det till frigjord tid och ökad trygghet.

Det inloggade läget förväntas också bidra till bättre vård, genom att vårdpersonalen får bättre verktyg för att kunna samordna vården och överblicka patientens situation, men också ökad trygghet för invånare genom mer digital kommunikation. För vårdpersonalen finns återigen frigjord tid, men också en bättre arbetsmiljö genom färre gränssnitt och inloggningar.

Självklart finns det också kostnader och dessa har identifierats på rubriknivå, både utvecklingskostnader och löpande kostnader.

Kostnaderna är till stor del finansiella eller omfördelningskostnader, medan många av nyttorna är kvalitetsnyttor.