...
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet:
Sekretessmarkering innebär ett skydd av personuppgifter. Myndigheter får information om att en person är sekretessmarkerad, och i praktiken innebär detta att det ska alltid ske en prövning innan personuppgifter delas av en myndighet.
Skyddad folkbokföring innebär att en person blir folkbokförd på en annan ort än där den egentligen bor. Det innebär alltså ett högre grad av skydd än vid en sekretessmarkering.
Fingerade personuppgifter innebär att en person får ett helt nytt namn och personnummer.
En invånare med skyddade personuppgifter kan logga in i 1177 Vårdguiden och kommer då att ha tillgång till de tjänster som person utan skyddad identitet har tillgång till. Det finns ingen skillnad i vilka tjänster som en person med skyddad identitet har åtkomst till, jämfört med en person utan skyddad identitet. En viss begränsning finns då inte alla regionernas listningssystem kan hantera skyddade personuppgifter. För personer med skyddad identitet som är folkbokförda i regioner vars listningssystem inte kan hantera personer med skyddade personuppgifter kommer möjligheten att lista om sig via e-tjänsterna att försvinna. Själva länken som möjliggör ett byte av listning försvinner.
...
I e-tjänsterna och personalverktyget görs ingen skillnad mellan dessa attribut trots att de representerar två olika nivåer av skydd. Poster som flaggas med något av dem hanteras på samma sätt i e-tjänsterna. Det innebär att personer med skyddad identitet markeras i Personalverktyget, och möjligheten för dessa invånare att dela kontaktuppgifter med externa vårdsystem via e-tjänsterna begränsas.
Nedan finns beskrivning om hur skyddad identitet fungerar i respektive tjänst:
...