Skyddad identitet - Generell dokumentation

Om skyddad identitet

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet: 

  1. Sekretessmarkering innebär ett skydd av personuppgifter. Myndigheter får information om att en person är sekretessmarkerad, och i praktiken innebär detta att det ska alltid ske en prövning innan personuppgifter delas av en myndighet.  

  2. Skyddad folkbokföring innebär att en person blir folkbokförd på en annan ort än där den egentligen bor. Det innebär alltså ett högre grad av skydd än vid en sekretessmarkering. 

  3. Fingerade personuppgifter innebär att en person får ett helt nytt namn och personnummer.

En invånare med skyddade personuppgifter kan logga in i 1177 Vårdguiden och kommer då att ha tillgång till de tjänster som person utan skyddad identitet har tillgång till. Det finns ingen skillnad i vilka tjänster som en person med skyddad identitet har åtkomst till, jämfört med en person utan skyddad identitet. En viss begränsning finns då inte alla regionernas listningssystem kan hantera skyddade personuppgifter. För personer med skyddad identitet som är folkbokförda i regioner vars listningssystem inte kan hantera personer med skyddade personuppgifter kommer möjligheten att lista om sig via e-tjänsterna att försvinna. Själva länken som möjliggör ett byte av listning försvinner.

Ombudsfunktionalitet  

Det är inte möjligt att agera ombud och utföra ärenden åt ett barn där vårdnadshavaren eller barnet har skyddad identitet, i någon av tjänsterna.  Om ett barn får skyddade personuppgifter och föräldrarna fortfarande är vårdnadshavare kommer ombudskopplingen att brytas, dvs att barnet försvinner från vårdnadshavarens startsida.  

Uthoppstjänster 

Information om att en person har skyddad identitet skickas inte från e-tjänsterna till den anslutna uthoppstjänsten. Det är den anslutna tjänsten som ansvarar för att kontrollera om en invånare har skyddad identitet samt hantering av detta. Det betyder att det är upp till varje uthoppstjänst att säkerställa rätt funktionalitet.

Teknisk beskrivning

Information om skyddade personuppgifter hämtas från Skatteverket

E-tjänsterna hämtar personuppgifter från Skatteverket och folkbokföringen via Personuppgiftstjänsten. Grundregeln är att i de fall personposten är sekretessmarkerad alternativt skyddad folkbokföring så levererar Personuppgiftstjänsten enbart information om personnummer, namn och länskod.

I inställningarna kan en invånare som har skyddad identitet eller är sekretessmarkerad inte göra något val själv om att dela med sig av sin information till Personuppgiftstjänsten.

Hantering av skyddade uppgifter i Personuppgiftstjänsten 

De personuppgifter som visas i e-tjänsterna hämtas från Skatteverket via Personuppgiftstjänsten, där det finns två attribut för att indikera skyddade uppgifter: 

  • ProtectedPersonIndicator – sekretessmarkering 

  • protectedPopulationRecord - skyddad folkbokföring.  

Personer med fingerade personuppgifter markeras inte, då detta skydd består i att de har fått ett helt nytt namn och personnummer.

I e-tjänsterna och personalverktyget görs ingen skillnad mellan dessa attribut trots att de representerar två olika nivåer av skydd. Poster som flaggas med något av dem hanteras på samma sätt i e-tjänsterna.  Det innebär att personer med skyddad identitet markeras i Personalverktyget, och möjligheten för dessa invånare att dela kontaktuppgifter med externa vårdsystem via e-tjänsterna begränsas. 

Nedan finns beskrivning om hur skyddad identitet fungerar i respektive tjänst: