...
Om vi tar diabetes typ 2 som exempel, skulle detta steg kunna innebära att man ser över vilka resurser som finns tillgängliga för att stödja patientens egenvård, samt vilka risker och utmaningar som kan uppstå i den specifika verksamheten för olika typer av insatser beroende på målnivå av kunskap och förmåga.
Här bör även nyckeltal identifieras (KPI:er) som blir tydliga ledstjärnor i vad som ska uppnås med målen.
Till hjälp:
Är målen och omfattningen realistiska och genomförbara i den aktuella verksamheten?
Finns det en gemensam förståelse och acceptans bland alla inblandade parter?
Har en riskanalys och en bedömning av resursbehov genomförts?
Är olika insatser tydligt definierade?
Är kunskapsmål satta för att kunna skalas efter varje individs behov?
Är vårdens uppdrag och ansvar tydligt definierat, och matchar det insatserna och förmågan hos både vårdgivare och patient?
| Expandera |
|---|
| title | Exempel på nyckeltal (KPI:er) |
|---|
|
Patientnöjdhet: Mätning av patientens upplevelse och tillfredsställelse med det erhållna stödet. Behandlingsutfall: Mätning av den faktiska förbättringen i patientens hälsotillstånd, t.ex. minskning av symptom. Kostnadseffektivitet: Kostnaden för att uppnå ett visst behandlingsresultat. Tillgänglighet: Hur snabbt och enkelt kan patienter få tillgång till kunskapsstödet? Användarinteraktion: Hur ofta patienten genomför en hel behandling, interagerar med vården på ett visst sätt jämfört med ett annat. Personalens kompetensnivå: Mätning av vårdpersonalens förmåga att effektivt använda kunskapsstödet i sin praktik. Tidsåtgång: Hur mycket tid tar det för personal och patienter att använda kunskapsstödet? Förändring i beteende: Mätning av hur väl kunskapsstödet lyckas påverka patientens beteende i enlighet med målen. Återkommande användning: Hur ofta återvänder användare till kunskapsstödet? Dataintegritet och säkerhet: Mätning av hur väl kunskapsstödet skyddar användardata och uppfyller lagkrav.
|