Sidjämförelse

Om skyddad identitet

Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet: 

• Sekretessmarkering 

• Skyddad folkbokföring (vilket har ersatt kvarskrivning) 

• Fingerade personuppgifter  

...

1. Sekretessmarkering innebär ett skydd av personuppgifter. Myndigheter får information om att en person är sekretessmarkerad, och i praktiken innebär detta att det ska alltid ske en prövning innan personuppgifter delas av en myndighet.  

2. Skyddad folkbokföring innebär att en person blir folkbokförd på en annan ort än där den egentligen bor. Det innebär alltså ett högre grad av skydd än vid en sekretessmarkering. 

3. Fingerade personuppgifter innebär att en person får ett helt nytt namn och personnummer.

...

...

En invånare med skyddade personuppgifter kan logga in i 1177 Vårdguiden med hjälp av sin e-legitimation och har då tillgång till alla tjänster som en mottagning erbjuder.

Tidigare användes en fiktiv regionskod för invånare med skyddad identitet, vilket innebar att dessa personer hamnade utanför samtliga betjäningsområdet för mottagningarna i e-tjänsterna. För att en invånare skulle kunna kontakta en mottagning via e-tjänsterna behövde mottagningen gå in och godkänna invånaren för kommunikation. Numera skickas länskoden med från PU även för invånare med skyddade personuppgifter, vilket innebär att de kan kontakta mottagningar som angett regionen som betjäningsområde. 

Om personer med skyddad identitet vill kontakta en mottagning via e-tjänsterna utanför den region där denne är folkbokförd behöver mottagningen sker detta på samma sätt som för invånare utan skyddad identitet. Mottagningen behöver godkänna personen för kommunikation och invånaren får då tillgång till de tjänster som mottagningen erbjuder. 

Begränsningar i e-tjänsterna för personer med skyddad identitet 

En person med skyddads personuppgifter kan använda sig av e-tjänsterna, med viss begränsning. Det är inte alla regionernas listningssystem som kan hantera skyddade uppgifter, och för personer som är folkbokförda i dessa regioner och kommer då att ha tillgång till de tjänster som person utan skyddad identitet har tillgång till. Det finns ingen skillnad i vilka tjänster som en person med skyddad identitet har åtkomst till, jämfört med en person utan skyddad identitet. En viss begränsning finns då inte alla regionernas listningssystem kan hantera skyddade personuppgifter. För personer med skyddad identitet som är folkbokförda i regioner vars listningssystem inte kan hantera personer med skyddade personuppgifter kommer möjligheten att lista om sig via e-tjänsten att försvinna om de får skyddad identitet. 

Ombudsfunktionalitet  

Uppgifterna som ligger till grund för ombudsfunktionen hämtas från folkbokföringsregistret, vilket innebär att det tjänsterna att försvinna. Själva länken som möjliggör ett byte av listning försvinner.

Ombudsfunktionalitet  

Det är inte möjligt att agera ombud och utföra ärenden åt ett barn du är vårdnadshavare för om du där vårdnadshavaren eller barnet har skyddad identitet. Personen kan inte heller se sitt barn journal.  Om ett , i någon av tjänsterna.  Om ett barn får skyddade personuppgifter och föräldrarna fortfarande är vårdnadshavare kommer ombudskopplingen att brytas, dvs att barnet försvinner från vårdnadshavarens startsida. Detta gäller både för allmänna e-tjänsterna samt journalen.   

Uthoppstjänster 

Information om att en person har skyddad identitet skickas inte från e-tjänsterna till den anslutna uthoppstjänsten. Det är den anslutna tjänsten som ansvarar för att kontrollera om en invånare har skyddad identitet samt hantering av detta. 

Personalverktyget  

Information som visas för personal 

För vårdpersonalen visas namn, personnummer och var personen är listad. Uppgifter om e-postadress och telefonnummer kan också visas, förutsatt att invånaren angett dem i sina personliga inställningar i e-tjänsterna. 

Ikoner i personalverktyget 

I personalverktyget markeras personer med skyddade personuppgifter med hjälp av en ikon. Denna ser ut som en röd sköld med ett hänglås (se bild nedan).

Ikonen visas om personen har en sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring (vilket har ersatt kvarskrivning). Har personen fingerade personuppgifter visas inte ikonen.

Ikonen ska alltid visas i vyer där någon av följande uppgifter om invånaren från Personuppgiftstjänsten visas: adressuppgifter, ort, länskod, kommunkod. I vissa vyer visas den tillsammans med texten “Skyddade personuppgifter”.

...

Exempel 1: I listvyer markeras en person med skyddade personuppgifter enbart med hjälp av ikonen:

...

Exempel 2: I ärendevyn visas ikonen tillsammans med texten “Skyddade personuppgifter” högst upp på sidan.

...

Personal med skyddad identitet 

I personalverktyget är det möjligt för vårdpersonal med skyddad identitet att logga in, hantera ärenden och administrera e-tjänster. Det  Det betyder att det är upp till varje enskild vårdpersonal med skyddad identitet att avgöra huruvida det är lämpligt att hantera ärenden eller inte. I ett ärende, som en vårdpersonal hanterar, kommer vårdpersonalens personuppgifter så som för- och efternamn, titel och signatur att visas i ärendet till invånaren. 

Teknisk beskrivning / Personuppgiftstjänsten

Hur får vi information om att en person har skyddade personuppgifter?

Vi får in uppgifter om att en person har skyddade personuppgifter från Skatteverket. uthoppstjänst att säkerställa rätt funktionalitet.

Teknisk beskrivning

Information om skyddade personuppgifter hämtas från Skatteverket

E-tjänsterna hämtar personuppgifter från Skatteverket och folkbokföringen via PU (Personuppgiftstjänsten) även då personen har skyddade personuppgifter. Precis som för de personuppgifter vi får in från PU för personer utan skyddade personuppgifter, kan inga manuella ändringar av denna information kan genomföras. folkbokföringen via Personuppgiftstjänsten. Grundregeln är att i de fall personposten är sekretessmarkerad alternativt skyddad folkbokföring så levererar PU Personuppgiftstjänsten enbart information om personnummer, namn och länskod.

Hantering av skyddade uppgifter i PU 

Vi får in uppgifter om att en person har fått skyddade personuppgifter om de har en sekretessmarkering, eller skyddad folkbokföring (ett högre grad av skydd), enligt Skatteverkets regelverk. 

I e-tjänsterna begränsas på så vis alltså den information som visas upp om personer som har skyddade personuppgifter. De I inställningarna kan en invånare som har skyddad identitet eller är sekretessmarkerad dela med sig av sin information till Personuppgiftstjänsten.

Hantering av skyddade uppgifter i Personuppgiftstjänsten 

De personuppgifter som visas i e-tjänsterna hämtas från Skatteverket via PUPersonuppgiftstjänsten, där det finns två attribut för att indikera skyddade uppgifter: 

...

I e-tjänsterna och personalverktyget görs ingen skillnad mellan dessa attribut trots att de representerar två olika nivåer av skydd. Poster som flaggas med något av dem hanteras på samma sätt i e-tjänsterna.  Det  Det innebär att personer med skyddad identitet markeras i personalverktyget, och möjligheten för dessa invånare att dela kontaktuppgifter med externa vårdsystem via e-tjänsterna begränsas. Vi får inte heller in information om relationer mellan barn/vårdgivare från PU för personer med skyddad identitet, vilket innebär att ombudskopplingen bryts i samtliga tjänster som hämtar personuppgifter via PU. I praktiken innebär detta att om t.ex. en förälder har skyddad identitet så kommer det inte att vara möjligt att se att denna har en vårdgivarrelation, och det kommer inte heller vara möjligt att för personen att agera ombud. i Personalverktyget.

Nedan finns beskrivning om hur skyddad identitet fungerar i respektive tjänst: