Status | ||||
---|---|---|---|---|
|
Bakgrund
SammanfattningBakgrund: Under 2020 och 2021 vidareutvecklas tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon med bild- och videoverktyg genom projektet 1177 Vårdguiden på telefon - nya kanaler. Bildverktyget används nu av 19 regioner. |
---|
Resultat från nyttokalkylen
Nyttokalkylen jämför nytta och kostnader för två alternativ - att använda bild och video som stöd i sjukvårdsrådgivningen, eller att enbart ge sjukvårdsrådgivningÖkad trygghet
När sjuksköterska och den inringande använder bild och video som stöd i samtalet ökar tryggheten för båda parter.
Minskade koldioxidutsläpp från resor
När fler kan stanna hemma och få egenvårdtråd bidrar det till en minskning av koldioxidutsläpp för resor.
Minskad smittspridning
När fler kan stanna hemma och få egenvårdsråd bidrar det till minskad trängsel och smittspridning i kollektivtrafik och i vården.
Var går ‘break-even’?
För att de nyttor som värderats i pengar ska överstiga kostnaderna inom 6 år, behöver regionerna använda respektive verktyg för cirka 5 % av de besvarade samtalen. Det innebär att regioner som inför både bild och video behöver använda verktygen i cirka 10 % av de besvarade samtalen.
Följande tabell visar vad det uppskattningsvis skulle innebära för antal samtal för respektive region per månad, från år 2022 (eftersom införanden pågår 2021 utgår kalkylen från att regionerna använder verktygen i mindre än 5 % av samtalen under 2021).
Region
Besvarade samtal 2019
5% per månad-bild
5% per månad-video
Blekinge
77 367
322
Ej aktuellt
Dalarna
107 767
449
449
Gotland
36 251
151
151
Halland
89 583
373
373
Jämtland
63 539
265
265
Jönköping
124 986
521
521
Kalmar
78 089
325
325
Kronoberg
91 894
383
383
Norrbotten
88 139
367
Ej aktuellt
Skåne
302 288
1 260
1 260
Sörmland
118 561 (2020)
494
494
Uppsala
147 743
616
616
Värmland
127 382 (2020)
531
531
Västerbotten
131 098
546
Ej aktuellt
Västernorrland
124 424
518
518
Västmanland
118 457
494
494
Västra Götaland
586 408
2 443
2 443
Örebro
127 152
530
530
Östergötland
187 253
780
780
Antaganden som nyttokalkylen baseras på
Jämförelsealternativ: Kalkylen jämför scenariot att inte använda bildverktyget med scenariot att använda bildverktyget. Nyttor:
Kostnader: Utveckling, införande, förvaltning, ökad bemanning Resultat: Kalkylen visar att nyttan med att använda verktygen är större än kostnaderna. |
---|
Nyttorna som värderats i pengar är:
Frigjorda vårdbesök (79 % av den totala nyttan) - när sjuksköterskan kan se och bedöma synliga åkommor på bild eller video ökar precisionen i bedömningen, så att behovet av att hänvisa den inringande till ett fysiskt besök för en mer precis bedömning minskar. Det innebär att en större andel av de som ringer 1177 kan få egenvårdsråd, än när bild eller video inte används. I kalkylen värderas ett frigjort vårdbesök i primärvården till 1 706 kr (Källa: Vården i siffror) .
Invånare sparar tid (12 % av den totala nyttan) - är invånare får egenvårdsråd istället för att hänvisas till vårdbesök behöver hen inte lägga tid på resa eller besök. I kalkylen värderas en frigjord timme till 197 kr (baseras på medianlön i Sverige plus sociala avgifter).
Invånare undviker patientavgifter (9 % av den totala nyttan) - när invånare får egenvårdsråd istället för att hänvisas till vårdbesök behöver invånaren inte betala patientavgift, som hen annars skulle ha gjort. I kalkylen värderas patientavgifter till 195 kr (Källa: SKR).
I kalkylen ingår kostnader för:
Projektet Första linjens digitala vård - nya kanaler - bild och video
Införande
Utbildning
Förvaltning
Kostnader för ökad bemanning på grund av längre ärendetider (läs mer under antaganden)
Bild och video
Nyttokalkyl för bild och videoverktygen tillsammans, för de 19 regioner som planerar att införa bild och de 16 regioner som planerar att införa video.
Nyttorna som värderats är:
Frigjorda vårdbesök
Invånaren sparar tid
Invånaren sparar pengar
Bild
Nyttokalkyl med nyttor och kostnader endast för bildverktyget, räknad för de 19 regioner som planerar att införa det.
Nyttorna som värderats är:
Frigjorda vårdbesök
Invånaren sparar tid
Invånaren sparar pengar
Video
Nyttokalkyl med nyttor och kostnader endast för videoverktyget, räknad för de 16 regioner som planerar att införa det.
Nyttorna som värderats är:
Frigjorda vårdbesök
Invånaren sparar tid
Invånaren sparar pengar
Nyttor som inte värderats i pengar
Utöver nyttorna som värderats i pengar finns ytterligare nyttor med tjänsterna:
Styrkor och svagheter: Styrkan är att antaganden om effekter grundas på en effektmätning som visade statistiskt signifikanta effekter. En svaghet är att det har varit svårt att uppskatta hur stor del av samtalen som skulle lämpa sig för bild och video. |
---|
Hitta på sidan
Innehållsförteckning | ||||
---|---|---|---|---|
|
Bakgrund
Under 2020 och 2021 vidareutvecklas tjänsten 1177 Vårdguiden på telefon med bild- och videoverktyg genom projektet 1177 Vårdguiden på telefon - nya kanaler. Bildverktyget används nu av 19 regioner. Nyttokalkylen kan användas som en grund för uppföljning av de nyttor som förväntades från bildverktyget.
Metod
Jämförelsealternativ. Nyttokalkylen jämför nytta och kostnad för två alternativ:
Att sjuksköterskan genomför alla rådgivningssamtal med telefon utan stöd av bild.
Att sjuksköterskan använder bild som stöd i rådgivningssamtalet, när det är lämpligt.
Perspektiv. Nyttokalkylen omfattar både regionernas och invånarnas perspektiv. De regioner som omfattas i kalkylen är de 19 regioner som använder bildverktyget.
Typ av kalkyl. Nyttokalkylen är en kostnads-intäktsanalys, vilket innebär att nyttor och kostnader värderas i pengar. Nyttor och kostnader som av olika skäl inte värderats i pengar, beskrivs också i texten.
Tidshorisont. Nyttokalkylen är beräknad över sex år.
Diskontering och prisjustering. I nyttokalkylen tillämpas en diskonteringsränta på 3 % i enlighet med Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets rekommendation för ekonomiska analyser. Priserna är justerade till 2020 års prisnivå.
Finansiell nytta och omfördelningsnytta. Kalkylen har två nyttokategorier. Finansiella nyttor är nyttor som realiseras i pengar, i form av besparingar eller intäkter. Omfördelningsnyttor är nyttor som värderas i pengar i kalkylen men som realiseras och mäts på något annat sätt. Till exempel är frigjord tid en omfördelningsnytta när den inte används för att minska personalkostnader, utan istället omfördelas så att personaler kan göra andra saker än de gjorde tidigare.
Bedömning av osäkerhet. En enklare bedömning av osäkerheten har gjorts i kalkylen. Den har gjorts genom att förändra utvalda värden i kalkylen för att få en uppfattning om hur nyttor och kostnader faller ut i det sämsta tänkbara scenariot och i det bästa tänkbara scenariot.
Så togs kalkylen fram. Arbetet med nyttokalkylen påbörjades redan 2018 med nyttoanalyser tillsammans med representanter från 1177 Vårdguiden på telefon. En preliminär nyttokalkyl gjordes 2019 som sedan uppdaterades med siffror från den effektmätning som gjordes i piloten.
Viktiga antaganden i nyttokalkylen
Effektkedjan. Följande bild illustrerar översiktligt hur bildverktyget förväntas bidra till de nyttor som identifierats. Samma kedja antas gälla för videoverktyget. (Detaljerade effektkedjor finns som bilagor längst ner.)
Andel av samtalen som lämpar sig för bild och video. Kalkylen utgår från att sjuksköterskorna erbjuder invånaren bild eller video i de fall där det är lämpligt. Det är dock en utmaning att uppskatta hur stor I dagsläget finns dock inte stöd för att säga exakt för vilken andel av samtalen som bild eller video skulle innebära ett extra stöd. Kalkylen visar att bild och video behöver kunna användas och ge stöd i minst 5 % av de besvarade samtalen för att nyttan ska överstiga kostnaderna. I piloterna användes dock bild för knappt 2 % av alla samtal medan video användes i mindre än 0,5 % (Källa: data från piloterna och från 1177 Vårdguiden på telefon). . Videoverktyget hade många tekniska problem, vilket troligtvis bidrog till det låga användandet, och överlag kan man kanske anta att användandet ökar när är lämpligt, så kalkylen har fått göra ett antagande som baseras på en samlad bedömning av den information som finns att tillgå om användandet i piloterna samt de skäl som finns för att tro att användandet kommer att öka med tiden. Antaget påverkar utfallet i kalkylen - en lägre andel skulle ge en lägre nytta, och en högre andel skulle gett en större nytta. Det är som alltid viktigt att tolka resultatet från kalkylen med beaktande av osäkerheten som finns i de antaganden som görs.
Antagandet som görs är att bild är lämpligt och används i 7 procent av de besvarade samtalen, och att video är lämpligt och används i 7 procent av de besvarade samtalen.
Tabellerna nedan visar användandet av verktygen i piloterna, för alla besvarade samtal och inom de kontaktorsaker där verktygen användes mest (Källa: data från Inera). Bild användes i 2 procent av samtalen, och video i 0,5 procent av samtalen. Det finns några skäl att tro att användandet av verktygen kommer öka med tiden utifrån de nivåer som uppnåddes i piloterna, upp till 7 procent av samtalen. Generellt sett kan användandet öka allt eftersom sjuksköterskor och invånare vänjer sig och känner sig tryggare med de nya verktygen. Tittar vi på kontaktorsaker är det tydligt att bild och video användes för synliga kontaktorsaker. Vissa kontaktorsaker var vanligare än andra. Exempelvis användes bild för 42 % av alla När det gäller video hade verktyget ett antal tekniska utmaningar under piloterna, som projektet har arbetat för att hantera, vilket kan göra att fler sjuksköterskor väljer att använda videoverktyget framöver. Tabellerna nedan visar också att framförallt bild, men även video, användes i stor utsträckning för vissa kontaktorsaker. Det
Användande av bild i piloterna | |
Som andel av alla besvarade samtal | 2 % |
Andel av samtal om nedkylning, köldskada |
42 % | |
Andel av |
samtal om tatueringsrelaterade besvär |
27 % | |
Andel av |
samtal om ansiktsbesvär - hud |
19 % | |
Andel av samtal om utslag - barn |
18 % |
Användande av video i piloterna | |
Andel av alla besvarade samtal | 0,5 % |
Andel av samtal om hud |
- barn 0-6 månader |
5 % | |
Andel av |
samtal om fot- och fotledsbesvär - barn |
4 % | |
Andel av |
Utifrån den information som finns att tillgå, och med en förhoppning av att bild och video kan ge stöd i en större andel av samtal än vad vi sett hittills, antar vi i kalkylen att 7 % av samtalen skulle kunna lämpa sig för bild respektive video. I kalkylen antar vi att det finns en potential att 7 % av samtalen lämpar sig för bild eller video.
Bild - antagande att 7% av samtalen lämpar sig för bild.
Video - antagande att 7 % av samtalen lämpar sig för video.
samtal om nagelskador | 4 % |
Andel som får egenvårdsråd
Antagande att av de samtal som lämpar sig för bild, så får 33 % egenvårdsråd utan bild, och 42 % egenvårdråd egenvårdsråd med bild. (Källa: effektmätning i piloterna).
Antagande att av de samtal som lämpar sig för video, så får 27 % egenvårdsråd utan video, och 42 % egenvårdråd egenvårdsråd med video. (Källa: effektmätning i piloterna).
De som får egenvårdsråd följer rådet. Vi antar i kalkylen att invånare som för får egenvårdsråd följer rådet, och att de inte behöver besöka vården. Antagandet stödjer sig på undersökningar (exempel från Myndigheten för Vårdanalys) som visar att en majoritet av de som ringer 1177 följer råden.
Regionerna utökar bemanningen för att bibehålla tillgängligheten. De piloter som genomförts visade att samtal och dokumentation tog längre tid när bild och video användes, jämfört med liknande samtal utan bild och video. När ärendena tar längre tid, minskar tillgängligheten för invånarna, om inte bemanningen i tjänsten ökas.
Kalkylen räknar därför med att regionerna utökar bemanningen för att bibehålla en tillgänglighet där 75 % av de besvarade samtalen besvaras inom 5 15 minuter - en tillgänglighet som tjänsten hade i september 2019. Beräkningen av antalet extra sjuksköterskor som behövs har gjort med hjälp av en Erlang C-räknare, med följande antaganden:
480 besvarade samtal per timme dagtid, sammanlagt för regionerna som planerar att införa bild. (Källa: inera.se)
431 besvarade samtal per timme dagtid, sammanlagt för regionerna som planerar att införa video. (Källa: inera.se)
Antagande att samtal med bild har en medelärendetid på 19 minuter. (Källa: effektmätning i piloterna).
Antagande att samtal med video har en medelärendetid på 18 minuter. (Källa: effektmätning i piloterna).
Antagande att medelärendetiden för övriga samtal är 8 minuter. (Källa: fördjupad analys av effekterna på tillgängligheten).
Utifrån medelärendetiderna ovan beräknades en total medelärendetid för regionerna i ett scenario med bild och video.
Målet att uppnå att 75 % av de besvarade samtalen besvaras inom 15 minuter, vilket var tillgängligheten i september 2019 (Källa: inera.se)
Nyttan ökar över tid. Eftersom det finns en inlärningsperiod då verktygen kanske inte används till sin fulla potential, antar vi att ingen nytta uppstår med bildverktyget under 2020 och att endast 30 % av den potentiella årliga nyttan uppstår 2021. Därefter räknar vi med att 90 % av den årliga nyttan uppstår.
För videoverktyget antar vi att ingen nytta med videoverktyget uppstår under 2021 och endast 30 % av den potentiella årliga nyttan uppstår 2022. Därefter räknar vi med att 90 % av den årliga nyttan uppstår.
Regionerna inför bild och video enligt plan. Kalkylen utgår från den införandeplanering som finns för bild och video. Det är endast de regioner som i mars 2021 hade infört eller planerade att införa verktygen som ingår i kalkylen. Tabellen nedan är hämtad från sidan införandeplanering 2021-03-31.
Nyttor
Nyttor som värderats i pengar i kalkylen
BilagorFrigjorda resurser i vården. När sjuksköterskan kan se och bedöma synliga åkommor på bild eller video ökar precisionen i bedömningen, så att behovet av att hänvisa den inringande till ett fysiskt besök för en mer precis bedömning minskar. Det innebär att en större andel av de som ringer 1177 kan få egenvårdsråd, än när bild eller video inte används. I kalkylen värderas ett frigjort vårdbesök i primärvården till 1 706 kr (Källa:
Bild - 19 Regioner
Video - 16 Regioner
Blekinge
Införande planerat 2021
Dalarna
Införande klart
Införande planerat 2022
Gotland
Införande klart
Införande planerat 2021
Gävleborg
Halland
Införande klart
Införande planerat 2021
Jämtland Härjedalen
Införande klart
Införande planerat 2023
Jönköping
Införande klart
Införande planerat 2021
Kalmar
Införande klart
Införande planerat 2021
Kronoberg
Införande klart
Införande planerat 2021
Norrbotten
Införande klart
Skåne
Införande klart
Införande planerat 2022
Stockholm
Sörmland
Införande pågår Q1 2021
Införande planerat 2021
Uppsala
Införande klart
Införande planerat 2021
Värmland
Införande planerat 2021
Införande planerat 2021
Västerbotten
Införande klart
Införande planerat 2021
Västernorrland
Införande klart
Införande planerat 2021
Västmanland
Införande klart
Västra Götaland
Införande klart
Införande planerat 2021
Örebro
Införande planerat 2021
Införande planerat 2021
Östergötland
Införande klart
Införande planerat 2021
Osäkerhetsanalys
I en osäkerhetsanalys framgår att nettonyttan skulle vara positiv även om kostnaderna ökar med 20 procent och bild och video endast användes i 5 procent av samtalen - till 20 miljoner kronor år 2024.
Det högsta värdet på nettonytta på 195 miljoner representerar istället ett scenario där kostnaderna är 20 procent lägre än troligt och där bild och video används i 10 procent av samtalen.
Frigjord tid för invånare. När invånare får egenvårdsråd istället för att hänvisas till vårdbesök behöver deinte lägga tid på resa eller besök. I kalkylen värderas en frigjord timme till 197 kr (baseras på medianlön i Sverige plus sociala avgifter).
Minskade kostnader för invånare. När invånare får egenvårdsråd istället för att hänvisas till vårdbesök behöver invånaren inte betala patientavgift, som hen annars skulle ha gjort. I kalkylen värderas patientavgifter till 195 kr (Källa: SKR).
Nyttor som inte värderats i pengar i kalkylen
Ökad trygghet för invånare. När sjuksköterska och den inringande använder bild och video som stöd i samtalet ökar tryggheten för båda parter.
Ökad trygghet för sjuksköterskor. När sjuksköterska och den inringande använder bild och video som stöd i samtalet ökar tryggheten för båda parter.
Minskade koldioxidutsläpp från resor. När fler kan stanna hemma och få egenvårdtråd bidrar det till en minskning av koldioxidutsläpp för resor.
Minskad smittspridning. När fler kan stanna hemma och få egenvårdsråd bidrar det till minskad trängsel och smittspridning i kollektivtrafik och i vården.
Risker och eventuella negativa effekter
Dessa finns beskrivna i en bilaga till projektrapporten - men fanns inte tillgängliga vid tillfället för publiceringen av den här nyttokalkylen.
Kostnader
I kalkylen ingår kostnader för:
Projektet 1177 Vårdguiden på telefon - nya kanaler
Införande
Utbildning
Förvaltning
Kostnader för ökad bemanning på grund av längre ärendetider (läs mer under antaganden)
Resultat
Bild och video tillsammans. Nyttokalkyl för bild och videoverktygen tillsammans, för de 19 regioner som planerar att införa bild och de 16 regioner som planerar att införa video.
Nyttorna som värderats är:
Frigjorda vårdbesök
Invånaren sparar tid
Invånaren sparar pengar
Bara bild. Nyttokalkyl med nyttor och kostnader endast för bildverktyget, räknad för de 19 regioner som planerar att införa det.
Nyttorna som värderats är:
Frigjorda vårdbesök
Invånaren sparar tid
Invånaren sparar pengar
Bara video. Nyttokalkyl med nyttor och kostnader endast för videoverktyget, räknad för de 16 regioner som planerar att införa det.
Nyttorna som värderats är:
Frigjorda vårdbesök
Invånaren sparar tid
Invånaren sparar pengar
Resultatet skiljer sig mellan bild och video på grund av att kostnader, tid för införande, antal regioner som inför verktygen, och ärendetider i samtalen skiljer sig mellan de två kalkylerna.
Vilket användande krävs för att nå ‘break-even’?
I kalkylen som presenterats ovan genererar bild och video en positiv nettonytta redan efter 5 år utifrån antagandet att respektive verktyg används i 7 % av samtalen. En intressant fråga är vilket nyttjande av verktygen som minst behövs för att nettonyttan ska vara positiv inom kalkylperiodens 6 år. Svaret är att regionerna behöver använda respektive verktyg i cirka 5 % av de besvarade samtalen för att de nyttor som värderats i pengar ska överstiga kostnaderna inom 6 år. Det innebär att regioner som inför både bild och video behöver använda verktygen i cirka 10 % av de besvarade samtalen.
Följande tabell visar vad det uppskattningsvis skulle innebära för antal samtal för respektive region per månad, från år 2022 (eftersom införanden pågår 2021 utgår kalkylen från att regionerna använder verktygen i mindre än 5 % av samtalen under 2021).
Region | Besvarade samtal 2019 | 5% per månad-bild | 5% per månad-video |
Blekinge | 77 367 | 322 | Ej aktuellt |
Dalarna | 107 767 | 449 | 449 |
Gotland | 36 251 | 151 | 151 |
Halland | 89 583 | 373 | 373 |
Jämtland | 63 539 | 265 | 265 |
Jönköping | 124 986 | 521 | 521 |
Kalmar | 78 089 | 325 | 325 |
Kronoberg | 91 894 | 383 | 383 |
Norrbotten | 88 139 | 367 | Ej aktuellt |
Skåne | 302 288 | 1 260 | 1 260 |
Sörmland | 118 561 (2020) | 494 | 494 |
Uppsala | 147 743 | 616 | 616 |
Värmland | 127 382 (2020) | 531 | 531 |
Västerbotten | 131 098 | 546 | Ej aktuellt |
Västernorrland | 124 424 | 518 | 518 |
Västmanland | 118 457 | 494 | 494 |
Västra Götaland | 586 408 | 2 443 | 2 443 |
Örebro | 127 152 | 530 | 530 |
Östergötland | 187 253 | 780 | 780 |
Styrkor och svagheter
Styrkan är att antaganden om effekter grundas på en effektmätning som visade statistiskt signifikanta effekter. En svaghet är att det har varit svårt att uppskatta hur stor del av samtalen som skulle lämpa sig för bild och video.
Slutsatser
Kalkylen visar att nyttan med att använda verktygen är större än kostnaderna.
Bilagor
Effektkedja
⬇ Klicka på filen nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet. ⬇
Nyttokalkylen i excel
⬇ Klicka på filerna nedan och sedan på ikonen med ett moln och en pil i övre högra hörnet. ⬇
Nedan finns de fullständiga kalkylerna i excelformet.
Bild och video tillsammans
View file | ||
---|---|---|
|
Bild
View file | ||
---|---|---|
|
Video
View file | ||
---|---|---|
|
Effektkedjorna användes för att hitta effekterna till kalkylen.
Ändringshistorik
Version | Datum | Författare | Kommentar |
---|---|---|---|
1.0 | 2021-03 | Amanda Sundberg | Reviderar kalkylen i samråd med Hanna Nykvist |
1.1 | 2022-05-12 | Amanda Sundberg | Presenterar kalkylen i enlighet med rapportmallen för nyttokalkyler. |