Klicka på bilden Infrastruktur och arktiektur 2020-2021 för att förstora bilden.
...
Projekt
...
Kort beskrivning
...
Genomfört arbetet
...
Hösten 2021
...
Målbild och arkitektur 1177 Vårdguiden
...
Uppdragets områden är:
Målbild 1177 Vårdguiden
Arkitektur och informationskällor
Nationellet ramverk för digital vård
UX-ramverk, fas 3
Uppdragen ska sammantaget beskriva och förankra en struktur för en arkitektur för 1177 Vårdguiden, samt ge förslag på fortsatt arbete. Med utgångspunkt från ett par invånarflöden ska varje del beskrivas utifrån perspektiven målbild, arkitektur, infrastruktur, informationskällor, ramverk och UX. Invånarresor tas fram för enskilda tjänster.
Uppdraget pågår mars - augusti 2021 och fortsätter utifrån framkomna behov efter det.
...
Ett arbetssätt startade under 2020 för att stärka enhetlighet och efterföljsamhet till samverkansarkitekturens riktlinjer.
Dessutom påbörjades arbetet med att ta fram en övergripande införandeplan för utväxlingen av befintligt Rådgivningsstöd. Det har resulterat i ett par nya initiativ som samlas i ett gemensamt projekt, Verksamhetsstöd sjukvårdsrådgivning (se området Effektivare sjukvårdsrådgivning)
...
Analyser av beroenden inom och mellan olika tjänster som Inera levererar fortsätter utifrån framkomna behov.
En grundläggande arkitektur som ska möjliggöra att tjänster fungerar tillsammans i ett sammanhängande flöde för invånaren arbetas fram stegvis och agilt och börjar förankras med regionerna och internt i på Inera.
Arbetet sker dels i de olika utvecklingsprojekten, dels i detta övergripande uppdrag för att säkra att resultat och överenskomna riktlinjer fortsätter förvaltas och drivas i linjearbete efter programmets slut. En del av detta är ny målarkitektur för de inloggade tjänsterna som utforskar hur övergång och samspel mellan öppet läge (http://1177.se ) och inloggat läge kan fungera på ett modernare, mer ändamålsenligt sätt (se Utveckling inloggade tjänster).
...
Utveckling av Utbudstjänsten
...
Projektet gör det möjligt för vårdgivare att tillgängliggöra och förtydliga utbudet av vårdtjänster till invånaren och professionen. Det sker dels genom en nationell informationsstruktur, dels genom ett kodverk.
...
En utvecklingsplan med en beskrivning av förutsättningarna för införande och implementation i regionerna som har ansvar för att relevant kataloginformation finns på plats, togs fram under första halvåret 2020.
Regionerna svarar senast i mitten av maj på en avsiktsförklaring för att säkra långsiktig finansiering av både fortsatt utveckling och förvaltning av den uppdaterade Utbudstjänsten
De första kodverkslistorna har levererats till HSA som nu testar administrationsgränssnittet och kodverksförvaltningen.
Kodverksarbetet fortsätter med nya verksamhetsområden.
Projektet samordnar testaktiviteter/piloter mellan projektet, Örebro, HSA, HJV.
Vidareutvecklat tjänstekontrakt för utbudstjänsten, inklusive nationell informationsstruktur, begreppsdefinition, vårdtjänstskodverk och tillämpningsanvisning (maj).
Driftsättning är planerad Oktober 2021.
...
Kodverket fortsätter att utvecklas och kompletteras.
Tidplanen är beroende av att både pilotregionen och Hitta vård gör sina delar för att ett flöde som helhet ska kunna testas.
Beroenden till katalogtjänsten HSA:s fasta releasedatum gör att projekttiden förlängts till sista oktober 2021.
Införande av utbudstjänsten kommer att fortsätta under 2022.
...
Utveckling inloggade tjänster –
Spåra remiss och Journalen
...
Spåra remiss gör det möjligt att se remissstatus i Journalen.
...
Arbete pågår med tjänstekontraktet för Spåra remiss som Journalen och NPÖ ska ansluta till, samt anpassning av den grafiska profilen för Journalen till Ineras UX-ramverk. Avstämning med medicinsk referensgrupp.
Första delleverans skedde i juni.
...
Genomföra förbättringar inom Spåra remiss och Journalen (inklusive NPÖ).
Tjänstekontraktet för att spåra remiss förbättras och produktionssätts.
...
Journalen och NPÖ driftstabilisering
...
Stabiliseringsåtgärder för tjänsterna.
...
Leveranser under 2021: Stabiliserande åtgärder exempelvis:
Utbyte av gammal root inloggning och applikationsdelar.
Minskat antal skrivningar och hämtningar till databasen genom att lagra i cache.
Förbättrat statistikloggning och loggning till Systemhändelser för mindre påverkan på applikationen.
Optimerat läsning mot databas för funktionaliteten att kunna visa vilka poster som är nya sedan invånaren senast loggade in.
Tillgänglighetsanpassningar mot gällande lagkrav för tillgänglighet.
Avveckla kopplingen till Uppsalas regionala tjänsteplattform.
...
utvecklat arkitekturen i utvecklingsprojekten inom programmet
analyserat, vidareutvecklat och tagit fram ett arbetssätt och en grund för gemensam infrastruktur inom 1177 Vårdguiden
formulerat krav och behov på nya standarder för gemensam, nationell infrastruktur och samverkansarkitektur
tagit fram ett gemensamt kodverk och standarder för hur vårdutbud kan beskrivas på ett likartat sätt i olika tekniska system
vidareutvecklat den tidigare piloten för infrastrukturtjänsten Utbudstjänsten
tagit fram ett förslag på ett nationellt ramverk för digital vård som ska gå ut på remiss i regionerna
tagit fram ett nytt UX-ramverk och genomfört nödvändig teknisk utveckling för att förbättra en enhetlig användarupplevelse
uppdaterat riktlinjerna för varumärket 1177 Vårdguiden utifrån marknadens och regionernas behov.
Vidareutveckling av Utbudstjänsten gör det lättare att hitta rätt i vården
En viktig del i målbilden för första linjens vård är att invånare ska kunna hitta eller hänvisas till rätt vårdnivå. Utbudstjänsten skapar förutsättningar för att både profession och invånare via olika digitala system ska få information om vilka vårdtjänster som regioner, och på sikt även kommuner, erbjuder.
Ett gemensamt kodverk som talar om hur olika vårdtjänster ska benämnas har tagits fram i samverkan med regionerna. Resultatet är förankrat hos både regioner och myndigheter. Kodverket behöver fortsätta utvecklas under flera år framöver och nyttan uppstår först när huvudmännen gör sin utbudsinformation tillgänglig via tjänsten. För vårdpersonal blir den största nyttan att mindre tid går åt till att hantera remisser. För invånare blir den största nyttan en följd av den förbättrade remisshanteringen. När en större andel remisser kommer rätt minskar tiden som patienten behöver vänta på vård, vilket innebär minskat lidande, minskad oro och minskad utebliven inkomst.
Arkitekturarbete för att tjänster ska fungera tillsammans
Fokus för arkitekturarbetet har legat dels på hur de befintliga och nya tjänsterna inom 1177 Vårdguiden ska fungera tillsammans, dels på hur de ska fungera tillsammans med regionernas egna tjänster och verktyg. Allt fler regioner inför olika digitala tjänster och lösningar för att förenkla kontakten mellan invånare och hälso- och sjukvården. Ett centralt område är att vidareutveckla den nationella infrastrukturen[2] för att viktig information ska kunna följa med invånaren och finnas tillgänglig för vårdpersonal när den behövs. En utbyggd nationell infrastruktur gör att landets vårdgivare kan utveckla och upphandla tjänster utan att viktig informationsöverföring hindras.
Arkitektur utgör en stor del av utvecklingsprojektens arbete och bland annat har det tagits fram:
en förmågekarta, en sammanställning av vilka förmågor och verksamhetsprocesser som tjänsterna i 1177 Vårdguiden ska stödja. Tillsammans med exempelvis användarresor är förmågekartan ett av de verktyg som kan användas när beslut om utveckling tas, både regionalt och nationellt
möjlighet att skicka med en fil i ett meddelande till invånaren på 1177.se, att följa status för en remiss samt att hantera utbudsinformation
lösningsförslag för gemensam journalhantering i nationella tjänster
en krav- och behovsbild för hur 1177 Vårdguiden ska kunna möta regionernas behov av nya standarder för informationsöverföring mellan system, kopplat till de nya vårdinformationssystemen.
Gemensamt ramverk för digital vård underlättar god och nära vård över regiongränser
En följd av den ökade digitaliseringen är att geografiska gränser blir mindre självklara. Intresset från regionerna för gemensamma verksamhetsprocesser, arbetssätt och överenskomna ramverk växer i takt med ökad digitalisering. Programmet har därför tagit fram ett förslag till ett nationellt ramverk för digital vård som alla regioner kan jobba långsiktigt mot för att säkerställa patient- och invånarperspektivet om en god och jämlik vård. Ramverket beskriver gemensamma arbetssätt och principer. En första version av ramverket presenterades för representanter från samtliga regioner i samband med en nationell samling i december 2021.
Ett nationellt ramverk som är teknik-, plattforms- och organisationsneutralt kan:
underlätta nationell samverkan
visa på ett nationellt basutbud – minsta gemensamma nämnare
underlätta nationell uppföljning och forskning
säkerställa koppling till andra nationella ramverk och kunskapstjänster, exempelvis Nationellt kliniskt kunskapsstöd
klargöra och förtydliga juridiska ställningstaganden
ge övergripande principer som stöd vid fortsatt utveckling av tjänsterna.
Ramverket ska fastställas av Ineras styrelse och även på politisk ledningsnivå i regionerna. Förslagsvis revideras ramverket efter ett till två år eftersom utvecklingen är stor inom området.
UX-ramverk effektiviserar både utveckling och förvaltning inom 1177 Vårdguiden
Inera har under lång tid utvecklat, övertagit och vidareutvecklat tjänster för både invånare och vårdprofession i Sverige. Flera tjänster används av samma användare och fram till nyligen har de mötts av användarvyer som skilt sig åt både till utseende och sätt att fungera. Programmet har därför tagit fram ett UX-ramverk för att underlätta utveckling inom 1177 Vårdguiden. UX-ramverket innehåller tydliga regler för hur användargränssnitten ska se ut, fungera och tillgänglighetsanpassas. Tjänsterna utgår från ramverket i sin utveckling.
UX-ramverkets designsystem går att återanvända för alla framtida projekt och större ombyggnationer av befintliga lösningar. Dessutom ingår ett metodstöd för UX inom Inera och även för regionerna om de önskar. Utvärderingar visar att redan i uppbyggnaden av ramverket har kvaliteten ökat och att både tid och resurser har sparats in i utvecklingsarbetet. UX-ramverkets återanvändbara delar och konkreta vägledningar för utveckling inom varumärket 1177 Vårdguiden är en förutsättning för att användningen av varumärket breddas i samband med att regionernas egna digitala verktyg och tjänster blir allt fler.
Nya riktlinjer för varumärket 1177 Vårdguiden möter nya användningsområden
Sveriges regioner samverkar kring det gemensamma varumärket 1177 Vårdguiden och använder det som en del av sin kommunikation med invånare inom området hälsa, vård och omsorg. Sveriges kommuner bedriver också hälso- och sjukvård, vilket gör kommunerna till nya möjliga användare och avsändare till varumärket. När allt fler digitala verktyg och tjänster, nationella såväl som regionala, används inom vård och omsorg, har regioner och kommuner behov av en bredare användning av varumärket 1177 Vårdguiden.
Riktlinjerna för varumärket 1177 Vårdguiden har kompletterats med villkor för användning av 1177 Vårdguiden som omfattar samverkan mellan både nationella, regionala, kommunala och privata aktörer samt en gemensam finansierings- och samarbetsmodell.