Sidjämförelse

...

De mest populära digitala tjänsterna i världen möter oftast sina kunder i appar. Du känner nog igen dessa varumärken:

...

Notera att antalet nedladdningar av TikTok motsvarar mer än var tionde människa på jorden.I Sverige ser det ungefär likadant ut - här återfinns dock apparna Swish Microsoft Teams, BankID och Microsoft Teams på tio-i topp Swish i topp med Kivra på femte plats för iOS-appar (Källa: IDG) Apple). Alltid Öppet ligger detta vaccinationsår på sextonde plats.

App stores

Under 2021 gick sextio miljarder USD till utvecklare för appar/tjänster som förmedlas via Apples app store (Källa: Apple). Apple tog tidigare 30% av intäkterna via app store men detta luckras sakta upp och det pågår både rättegångsprocesser (t ex Epic vs Apple) och insatser från konkurrensmyndigheter för att utreda rimligheten i detta - Apple har ju monopol på publicering och distribution av appar.

Även Google har en dominerande ställning i publicering och distribution av appar via Google Play och de har en liknande intäktsmodell som Apple. Det finns dock alternativa app stores för Android-appar - till exempel från Amazon och Samsung - och Android-appar (.apk) kan även distribueras via en webbsida.

...

Globalt är 15% av telefonerna som såldes i Q3 2021 iPhones och resterande 85% Android (Källa: IDC). I Sverige är iPhone vanligare än Android - 55% mot 45% av smarta telefoner i juni 2021 (Källa: Statista).

...

Det enkla svaret är att appar möjliggör den bästa användarupplevelsen för flest användare för de mest använda tjänsterna.

Det huvudsakliga alternativet till appar är webbaserade tjänster eller webbappar. Webbappar körs i din webbläsare - oavsett om webbläsaren finns i din dator, surfplatta eller mobiltelefon.

...

Formatet på enheten kan avgöra om man föredrar app eller webbapp. En dator har en större skärm, tangentbord/mus och högre beräkningskapacitet vilket gör den mer lämpad för t ex textinmatning, kalkylark och redigering eller hantering av videor och fotografier.

...

UX är hårdare standardiserat i appar jämfört med webbappar). Riktlinjer för användargränssnitt är olika för:

...

Mobiltelefoner driver utvecklingen inom användarinteraktion. “Tap, swipe och pinch” känns naturligare på en responsiv touchskärm som man har i sin hand än på en touchpad eller touchskärm på bordet framför dig. I takt med nya sensorer (ToF, accelerometer, etc.) sker experiment med nya “gestures” “gestures” - vissa mindre lyckade.

Appar ger större frihet att implementera ett användargränssnitt precis som man önskar. Mediaappar (Netflix, Spotify, SVTPlay, etc.) är ett bästa försök att skapa en mediaspelare för din telefon eller surfplatta. En webbapp begränsas ofta av det ramverk en webbläsare utgör - visuellt och funktionellt.

...

Traditionellt har det krävts appar för att nå telefonens inbyggda sensorer - till exempel GPS, kameror, kompass, accelerometer, etc. Nuförtiden kan man komma åt de allra flesta av dessa sensorer även via webbappar - se What Web Can Do Today. Dock erbjuder appar ofta tillgång till en större del av sensorns funktionalitet. Dessutom tillkommer nya sensorer (t ex djupkameror “ToF”) där åtkomst från webbappar släpar efter. För utvecklare finns det ofta tidigare och bättre tillgång till kodexempel för appar än för webbappar.

...

Push-notiser är ett sätt för appar att notifiera användaren att något har inträffat. Det kan vara händelser lokalt på telefonen/surfplattan eller något som händer i molnet. När du får en notifiering om ett möte, ett nytt mail eller ett meddelande i Messenger/Instagram/Snapchat/etc. så är det en push-notis - den kan t ex visas på låsskärmen och markeras på appens ikon.

Övriga skillnader

Ett axplock av andra fördelar med appar jämfört med webbappar

• appar kan vara igång även när telefonen släcker och låser skärmen - till exempel Spotify som fortsätter att spela i lurarna när du stoppat undan telefonen eller en träningsapp som loggar din rutt, fart och puls

• appar kan fungera även när telefonen inte har nätverkskoppling - till exempel en navigator navigationsapp i en tunnel där täckning saknas eller en app med tips för fjällräddning

• appar kan förbli där den lämnades förra gången - webbappar har ofta timeout som stänger sessionen

• appar (speciellt iOS) har tillgänglighetsverktyg som hjälper främst synsvaga att använda tjänsten

...

Appar finns huvudsakligen för två olika plattformar, Android och iOS, som inte är kompatibla med varandra. Om man utvecklar appar på det sätt som Google och Apple förordar - “native” - så innebär detta att man utvecklar en kodbas för Android och en för iOS. I teorin innebär detta att man lägger ned dubbelt så mycket tid på att utveckla en app (en för Android och en annan för iOS) jämfört med en webbapp (som fungerar för alla de allra flesta webbläsare) för samma lösning.

...

Test och kvalitetssäkring av appar är mer resurskrävande än webbappar - beroende av den stora variationen av telefoner i marknaden och att dom kan köra olika versioner av operativsystem. Dessutom finns fler sätt att interagera med en app (swipe/pinch/etc.) och skärmen kan användas används stående såväl som liggande.

Native appar kräver en större insats vid förvaltning medan cross-platform och webbappar är likvärdiga.

Publicering och distribition av appar

En webbapp publiceras genom att innehållet på webbsidan görs tillgängligt. Om enbart länken till webbsidan publiceras men inget innehåll finns på plats får användaren Error 404.

En app publiceras och distribueras via en app store (se ovan). För att ladda ned appen krävs:

• en enhet som man kan köra appen på (telefon/surfplatta med Android/iOS) med rätt version av OS

• ett konto på relevant app store (Apples eller Google Play)

• att man hittar och laddar ned appen

Dessutom måste användaren ladda ned eventuella uppdateringar av appen som krävs för att till exempel åtnjuta ny funktionalitet eller täppa till säkerhetsbrister.

Med den extra komplexitet som publicering och distribution av appar innebär måste den som publicerar appen lägga en större insats för att vårda kanalen (app store) jämfört med webbappar:

Appen kräver:

• marknadsföring på app store i form av klassificering, beskrivning (inklusive bilder) och publikationsdata

• hantering av återmatning från användare (betyg och kommentarer)

• publicering av nya versioner - med ev förändringar i ovanstående punkter

Fördelar med webb jämfört med app

...

• insats och därmed kostnad är ofta högre för appar - såväl för utveckling som förvaltning

• tillgång till talang - det finns idag fler webbutvecklare än app-utvecklare vilket också driver timpriser

• nytt webbinnehåll blir automatiskt tillgängligt för alla webb-användare​ i det ögonblick det publiceras (jämfört med Appar som kräver aktiv nedladdning av användare för att de skall nås av en ny app-version​)

• publicering och distribution via en app store kräver att appen granskas och godkänns

• det finns regler avtalsvillkor för appar som distribueras över app stores - till exempel tar distributören en procentandel av intäkter från försäljning av prissatta appar och även av betalningar som görs inom appen (denna affärsmodell kritiseras, speciellt som distributörerna har monopol, se till exempel Apple vs Epic​)

• webbinnehåll fungerar på samma sätt på de allra flesta webbläsare - på datorer, surfplattor och telefoner - speciellt om man följt riktlinjer för så kallad responsiv webb som anpassar sig efter skärmformat

• sökmotorer indexerar inte innehåll i appar - man rankas inte högre vid sökningar så - appar driver inte trafik

(Kursiva delar hör ev bättre hemma i mer tekniska delar av app-strategin)

Notera: Det finns mekanismer för att driva användare att uppdatera in-app​, till exempel med hjälp av notiser.

...

Länklista

Listning av skillnader i vilka funktioner man kommer åt i appar vs webbappar: What Web Can Do Today (Observera! Det kan förstås finnas skillnader i hur enkla och pålitliga funktionerna är att använda.)

...