Utbildning #1: Varför app?
GODKÄND
Videon ovan ger en snabb översikt över hur appar fungerar och vad som skiljer dem från webappar.
Här finns en presentation som ger en något djupare inblick. Den användes även vid motsvarande utbildning - Varför app? - som även finns inspelad.
Inledning
Syfte: Gå igenom denna utbildning för att lära dig mer om appar. Detta är en förutsättning för att förstå Ineras app-strategi.
Målgrupp: VD, avdelningschefer, sektionschefer, projektledare, affärs- och tjänsteområdesansvariga, chefsarkitekter - samt namngivna som dessa bjuder in.
Instruktion för användning: När du gått igenom denna utbildning kommer du att ha lärt dig om vad appar är, deras egenskaper jämfört med webbappar och lite om hur man utvecklar och distribuerar appar. Stanna upp och reflektera vid Info-rutorna - där finns information och frågor som är viktiga för din förståelse! Längst ned på sidan finns en utvärdering i form av quiz-frågor som visar om du tillgodogjort dig innehållet.
Innehåll
Utveckling och distribution av appar
Fördelar med webbapp jämfört med app
App – ett tillämpningsprogram för mobila enheter som telefoner och surfplattor (Wikipedia)
Historik - appens födelse
Digitala tjänster
Appar är en teknik för att förmedla digitala tjänster. Tjänster har i allmänhet en klientdel (användargränssnitt) och en serverdel (oftast i molnet). Appar finns i klienten.
1990 och tidigare var alla digitala tjänster datorprogram (“tjocka klienter”) - till exempel ekonomi- och kassasystem, ordbehandlare och kalkylark, mail och kommunikationsprogram. Universitet och en del storföretag var uppkopplade mot datornät. Modem (via telefonjacket) hade inte ännu nått svenska hem.
2000 började World Wide Web (“webben”) att ta fart - digitala tjänster fick ett standardiserat gränssnitt (HTTP/HTML) mellan klient och server som gjorde att alla klienter med webbläsare kunde komma åt webb-tjänster på servrar var som helst på internet. Svenska hem hade börjat övergå från telefonmodem till ADSL och fiber vilket drev företag att möta kunder på sin egen webbsajt.
2010 lossnade det för appar tack vare smarta telefoner och mobil datatrafik i nya 4G - mer om detta följer.
Pre-app
Kring millennieskiftet kunde man börja skicka data via mobilnäten i det som kallades 2.5G (GSM/GPRS). Detta födde tankar på smarta mobiltelefoner som tack vare mobildata samt större pekskärmar och beräkningskapacitet skulle möjliggöra nya tjänster utöver röstsamtal och SMS.
Dessa smartphones hade till en början tjänsterna inbyggda vid leverans - email, kalender och enkel surfing via WAP. 2001 lanserades de första telefonerna som kunde ladda ned Midlets (apparna hette så då) baserat på Java Micro Edition. Det var mest enkla spel som såldes för en tia. 2007 omsatte Midlets en miljard dollar.
iPhone och de första apparna
Strax efter nyår 2007 presenterade Steve Jobs Apples iPhone som började säljas samma sommar. Apples App Store som erbjuder marknadsföring, försäljning och distribution av appar till iPhones (och sedermera även till iPad) öppnade sommaren 2008. Programvaruplattformen (operativsystemet) för iPhone kallas iOS.
Android
Parallellt med iPhone lanserar Google operativsystemet Android med stöd från ett antal telefontillverkare. Appar för Android saluförs och distribueras huvudsakligen via marknadsplatsen Google Play.
Appar idag
De mest populära digitala tjänsterna i världen möter oftast sina kunder i appar. Du känner nog igen dessa varumärken:
I Sverige ser det annorlunda ut - här återfinns apparna Microsoft Teams, BankID och Swish i topp med Kivra på femte plats för iOS-appar (Källa: Apple). Appen Alltid Öppet ligger vaccinationsåret 2021 på en sextonde plats.
App stores
Under 2021 gick sextio miljarder USD till utvecklare av appar/tjänster som förmedlas via Apples app store (Källa: Apple). Apple tog tidigare 30% av intäkterna via app store men detta luckras sakta upp och det pågår både rättegångsprocesser (t ex Epic vs Apple) och insatser från konkurrensmyndigheter för att utreda rimligheten i detta - Apple har ju monopol på publicering och distribution av appar till iPhone och iPad.
Även Google har en dominerande ställning i publicering och distribution av appar via Google Play och de har en liknande intäktsmodell som Apple. Det finns dock alternativa app stores för Android-appar - till exempel från Amazon, Samsung och Huawei - och Android-appar (.apk) kan även distribueras via en webbsida.
Notera dock att appar som är gratis att ladda ned och fria att använda inte skapar någon direkt intäkt för Apple eller Google. Prenumerationstjänster som Netflix och Spotify sköter rekrytering av och betalning från abonnenter via webben och kan därigenom undvika att släppa väsentlig del av sina intäkter till de som driver app stores.
Marknadsandelar
Hur många användare kan man nå med sin app och hur fördelar sig användarna mellan Android och iOS?
Globalt är 15% av telefonerna som såldes i Q3 2021 iPhones och resterande 85% Android (Källa: IDC). I Sverige är iPhone vanligare än Android - 55% mot 45% av smarta telefoner i juni 2021 (Källa: Statista).
Har du en smart mobiltelefon? Vilket operativsystem använder din telefon? Vilken version kör du?
Hur ser marknadsandelarna ut i de målgrupper som Inera vill nå med sina tjänster?
Varför app?
Det enkla svaret är att appar möjliggör den bästa användarupplevelsen för flest användare för de mest använda tjänsterna.
Det huvudsakliga alternativet till appar är webbaserade tjänster eller webbappar. Webbappar körs i din webbläsare - oavsett om webbläsaren finns i din dator, surfplatta eller mobiltelefon.
Alla populära tjänster finns både som app och webbapp. Om du använt samma tjänst både på din dator och mobiltelefon så har du förmodligen noterat vissa skillnader och kanske funderat på när och varför du föredrar app eller webbapp.
Skillnader mellan app och webbapp
Appar är avsedda för mobiltelefoner och surfplattor (samt för smarta klockor, TV-apparater, etc. prylar - men det lämnar vi därhän). Webbappar körs i webbläsare på din dator eller i din mobiltelefon/surfplatta.
Man kallar förvisso även tillämpningsprogram för datorer för appar - till exempel Microsoft Office eller Adobe Creative Suite - men detta är appar som är gjorda för Microsoft Windows eller Apples MacOS.
Formatet på enheten kan avgöra om man föredrar app eller webbapp. En dator har större skärm, tangentbord/mus och högre beräkningskapacitet vilket gör den mer lämpad för t ex textinmatning, kalkylark och redigering eller hantering av videor och fotografier.
Å andra sidan är mobiltelefoner och surfplattor lättare att ta med sig till soffan eller när man är ute på språng - tjänsterna blir mobila. Man har tillgång till mobila tjänster där man vill, när man vill.
Tekniska skillnader mellan app och webbapp
När man utvecklar appar respektive webbappar finns det skillnader i förutsättningar för att utveckla värdefulla tjänster. Vissa funktioner är unika eller enklare att utveckla i appar än i webbappar, och vice versa. Detsamma gäller vissa egenskaper. Här följer en listning av de största skillnaderna:
Design och Interaktion
UX är hårdare standardiserat i appar jämfört med webbappar. Riktlinjer för användargränssnitt är olika för:
iOS - Human Interface Guidelines: Human Interface Guidelines - Design - Apple Developer
Android - Material Design: Design - Material Design
Mobiltelefoner driver utvecklingen inom användarinteraktion. “Tap, swipe och pinch” känns naturligare på en responsiv touchskärm som man har i sin hand än på en touchpad eller touchskärm på bordet framför dig. I takt med nya sensorer (ToF, accelerometer, etc.) sker experiment med nya “gestures” - vissa mindre lyckade.
Appar ger större frihet att implementera ett användargränssnitt precis som man önskar. Mediaappar (Netflix, Spotify, SVTPlay, etc.) är ett bästa försök att skapa en mediaspelare för din telefon eller surfplatta. En webbapp begränsas ofta av det ramverk en webbläsare utgör - visuellt och funktionellt.
Användning av telefonens sensorer
Traditionellt har det krävts appar för att nå telefonens inbyggda sensorer - till exempel GPS, kameror, kompass, accelerometer, etc. Nuförtiden kan man komma åt de allra flesta sensorer även via webbappar - se What Web Can Do Today. Dock erbjuder appar ofta tillgång till en större del av sensorns funktionalitet. Dessutom tillkommer nya sensorer (t ex djupkameror “ToF”) där åtkomst från webbappar släpar efter. För utvecklare finns det ofta tidigare och bättre tillgång till kodexempel för appar än för webbappar.
Push-notiser
Push-notiser är ett sätt för appar att notifiera användaren att något har inträffat. Det kan vara händelser lokalt på telefonen/surfplattan eller något som händer i molnet. När du får en notifiering om ett möte, ett nytt mail eller ett meddelande i Messenger/Instagram/Snapchat/etc. så är det en push-notis - den kan t ex visas på låsskärmen och markeras på appens ikon.
Övriga skillnader
Ett axplock av andra fördelar med appar jämfört med webbappar
appar kan vara igång även när telefonen släcker och låser skärmen - till exempel Spotify som fortsätter att spela i lurarna när du stoppat undan telefonen eller en träningsapp som loggar din rutt, fart och puls
appar kan fungera även när telefonen inte har nätverkskoppling - till exempel en navigationsapp i en tunnel där täckning saknas eller en app med tips för fjällräddning
appar kan förbli där de lämnades förra gången - webbappar har ofta en timeout som stänger sessionen
appar (speciellt iOS) har tillgänglighetsverktyg som hjälper främst synsvaga att använda tjänsten
Sammanfattningsvis finns ett antal tekniska skillnader som ger appar bättre förutsättningar att skapa en bättre användarupplevelse för mobila tjänster - vilket förklarar varför de mest populära tjänsterna är appar. Detta sker dock med en större insats för utveckling, distribution och förvaltning.
Utveckling och distribution av appar
Utveckling - webbapp vs native app och cross-platform
Majoriteten av de webbläsare som används, oavsett om de körs på telefon, surfplatta eller dator, stödjer samma sorts webbappar.
Appar finns huvudsakligen för två olika plattformar, Android och iOS, som inte är kompatibla med varandra. Om man utvecklar appar på det sätt som Google och Apple förordar - “native” - så innebär det att man utvecklar en kodbas för Android och en för iOS. I teorin innebär detta att man lägger ned dubbelt så mycket tid på att utveckla en app (en för Android och en annan för iOS) jämfört med en webbapp (som fungerar för de allra flesta webbläsare) för samma lösning.
I praktiken används en väsentlig del av utvecklingsinsatsen till design och arkitektur - man kan återanvända UX och hur koden struktureras på bästa sätt i användargränssnitt, funktioner och gränssnitt mot molndelen av tjänsten . Detta gör att det sällan krävs mer än 50% merarbete för att stödja två native plattformar.
Dessutom finns ett antal utvecklingsverktyg som tillåter att man utvecklar en kodbas som anpassas till appar för Android och iOS. Detta kallas “cross platform”. Med denna teknik kommer man (i stort sett) undan med en kodbas som tar ungefär lika lång tid att utveckla som motsvarande webbapp.
Så finns även ett enkelt sätt att kapsla in en webbapp inuti en app - detta kallas då en “hybridapp”. En existerande webbapp kan på detta vis distribueras och köras som om vore det en app. Det är vanligt att appar mixar native och/eller cross platform med hybrid - man gör då kärnan av tjänsten som native eller cross platform och andra delar som man använder mer sällan (med mindre kritisk UX) som hybrid.
Test och kvalitetssäkring av appar är mer resurskrävande än webbappar - beroende av den stora variationen av mobila enheter i marknaden och att dom kan köra olika versioner av operativsystem. Dessutom finns fler sätt att interagera med en app (swipe/pinch/etc.) och skärmen används stående såväl som liggande.
Native appar kräver en större insats vid förvaltning än cross-platform som i sin tur kräver mer än webbappar.
Publicering och distribition av appar
En webbapp publiceras genom att innehållet på webbsidan görs tillgängligt. Om enbart länken till webbsidan publiceras men inget innehåll finns på plats får användaren Error 404.
En app (native/cross-platform) publiceras och distribueras via en app store. För att ladda ned appen krävs att användaren:
har en mobil enhet som kan köra appen (telefon/surfplatta med Android/iOS) med rätt version av OS
har ett konto på relevant app store (Apples eller Google Play)
hittar och laddar ned appen
Dessutom måste användaren ladda ned eventuella uppdateringar av appen som krävs för att till exempel åtnjuta ny funktionalitet eller åtgärda säkerhetsbrister.
Notera: Det finns mekanismer för att driva användare att uppdatera in-app, till exempel med hjälp av notiser.
Här finns appen 1177 Vårdguiden publicerad på Apple App Store och Google Play.
Med den extra komplexitet som publicering och distribution av appar innebär måste den som publicerar appen lägga en större insats för att vårda kanalen (app store) jämfört med webbappar.
Appen kräver:
marknadsföring på app store i form av klassificering, beskrivning (inklusive bilder) och publikationsdata
hantering av återmatning från användare i form av betyg och kommentarer
publicering av nya versioner - med ev förändringar i ovanstående punkter
Dessutom både krävs och förväntas nya uppdateringar av appar - jämfört med webbappar där mycket av arbetet kan ske “bakom kulisserna”. “Krävs” därför att nya versioner av mobila operativsystem publiceras årligen (oftast i juni vid Google I/O och Apple WWDC) som gör att appar behöver/tjänar på att uppgraderas. “Förväntas” därför att användare vill se progress och att man tar hänsyn till brister enligt deras återmatning.
Fördelar med webbappar jämfört med app
Det är framför allt när man beaktar utveckling och distribution av tjänster som webbappar har fördelar jämfört med appar.
insats och därmed kostnad är ofta högre för appar - såväl för utveckling som förvaltning
nytt webbinnehåll blir automatiskt tillgängligt för alla webb-användare i det ögonblick det publiceras (jämfört med Appar som kräver aktiv nedladdning av användare för att de skall nås av en ny app-version)
publicering och distribution av appar via app stores kräver att appen granskas och godkänns - detta sker i dialog med Google/Apple och tar ofta flera dagar per iteration, vid första publicering upp till veckor
det finns avtalsvillkor för appar som distribueras över app stores - till exempel tar distributören en procentandel av intäkter från försäljning av prissatta appar och även av betalningar som görs inom appen (denna affärsmodell kritiseras, speciellt som distributörerna har monopol, se till exempel Apple vs Epic)
webbinnehåll fungerar på samma sätt på de allra flesta webbläsare - på datorer, surfplattor och telefoner - speciellt om man följt riktlinjer för så kallad responsiv webb som anpassar sig efter skärmformat
sökmotorer indexerar inte innehåll i appar - man rankas inte högre vid sökningar - appar driver inte trafik (och omvänt så vill många aktörer finnas på Google Play/Appstore just av den anledningen - att synas)
tillgång till talang - det finns idag fler webbutvecklare än app-utvecklare vilket också pressar timpriserna
Notera att det även finns utmaningar med webbläsare - t ex kräver ny funktionalitet att man använder en viss minimiversion av en webbläsare. Firefox har inte samma stöd för webbappar i desktop-versionen.
Trender - app vs webbapp
Det finns ingen anledning att tro att appar eller webbappar kommer att vinna väsentliga marknadsandelar på den andres bekostnad inom de närmaste åren. Sedan tio år tillbaka konkurrerar båda teknikerna om att vara det bästa valet för att realisera mobila tjänster i en dans där appar leder och webbappar följer.
Treder och drivkrafter för appar
Google och Apple driver utvecklingen av vad som är möjligt med appar - båda har stort inflytande genom att man utvecklar operativsystemen (Android/iOS), telefoner (Pixel/iPhone) och driver de dominerande distributionsplattformarna (Play/App Store). Appar är en viktig inkomstkälla för båda och en central del av verksamheten för Apple.
Dessutom erbjuder Google och Apple mobila tjänster - musik, video, spelportaler, kartor, etc. - där man drar fördel av sin position inom appar. Detta är förstås kontroversiellt och även föremål för juridiska processer.
En ytterligare intressant trend är att Android och iOS fortsätter att vinna nya marknader i nya apparater - klockor (WearOS/WatchOS), TV-apparater (Android TV/tvOS), bilar (Android Auto/CarPlay) och andra apparater, t ex i det smarta hemmet.
Man kan räkna med att Apple och Google årligen kommer fortsätta att introducera nya funktioner i sina operativsystem och telefoner som driver möjligheterna att utveckla värdefulla mobila tjänster med appar.
Trender och drivkrafter för webbappar
Webbläsare utgör inte en väsentlig direkt intäkt för Google, Apple eller någon annan. Speciellt för Google, men även för Apple, är det en viktig kugge i företagens tjänstemaskineri genom att vara en inkörsport mot övriga tjänster - eller “äga” användaren, om man så vill.
Värt att notera här att Google betalar Apple ca 10 miljarder USD årligen för att få vara förvald sökmotor i deras produkter.
Dynamiken för vad som är möjligt med webbappar ser därför annorlunda ut. Utvecklingsplattformar för webbappar, speciellt för mobila tjänster, följer de trender som sätts av appar.
Ineras app-strategi
Hur skall Inera ställa sig till appar i sina tjänster - nuvarande och framtida? Vilka konsekvenser får det om man beslutar att ta fram en app-baserad tjänst - internt i processen Hantera Behov och i förvaltning såväl som externt för Ineras kunder och slutanvändare av tjänsten?
Detta är temat för en följande utbildning i Ineras app-strategi.
Med ovanstående utbildning i färskt minne har du goda förutsättningar att förstå Ineras app-strategi! Visa att du förstått viktiga delar av denna utbildning genom att svara på nedanstående frågor.
Länklista
Offentlig engelsk syn på mobila tjänster: Making sure your service works well on mobile - Service Manual - GOV.UK (www.gov.uk)
Listning av skillnader i vilka funktioner man kommer åt i appar vs webbappar: What Web Can Do Today (Observera! Det kan förstås finnas skillnader i hur enkla och pålitliga funktioner är att använda via webbapp.)
Roadmap för webbapp: Sensors and Local Interactions - Roadmap of Web Applications on Mobile (w3.org)
Rapport om app stores: Rapportbilaga - Butiker för mobilappar - Konkurrensverkets rapportserie 2021:1
Listning av app stores: App Stores List (2020) - Business of Apps
Googles syn på alternativa distributionskanaler: Alternative distribution options | Google Play | Android Developers
Svenskarna och Internet: Fler använder Iphone än Android | Svenskarna och internet
Löpande uppgifter om marknadsandelar för webbläsare: Browser Market Share Worldwide
Firefox och webbappar: Mozilla drops support for desktop web apps in Firefox (xda-developers.com)