Om skyddad identitet
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter eller skyddad identitet:
Sekretessmarkering innebär ett skydd av personuppgifter. Myndigheter får information om att en person är sekretessmarkerad, och i praktiken innebär detta att det ska alltid ske en prövning innan personuppgifter delas av en myndighet.
Skyddad folkbokföring innebär att en person blir folkbokförd på en annan ort än där den egentligen bor. Det innebär alltså ett högre grad av skydd än vid en sekretessmarkering.
Fingerade personuppgifter innebär att en person får ett helt nytt namn och personnummer.
En invånare med skyddade personuppgifter kan logga in i 1177 Vårdguiden med hjälp av sin e-legitimation och har då tillgång till alla tjänster som en mottagning erbjuder. En viss begränsning finns då inte alla regionernas listningssystem kan hantera skyddade personuppgifter. För personer med skyddad identitet som är folkbokförda i dessa regioner kommer möjligheten att lista om sig via e-tjänsten att försvinna.
Ombudsfunktionalitet
Det är inte möjligt att agera ombud och utföra ärenden åt ett barn du är vårdnadshavare för om du eller barnet har skyddad identitet, i någon av tjänsterna. Om ett barn får skyddade personuppgifter och föräldrarna fortfarande är vårdnadshavare kommer ombudskopplingen att brytas, dvs att barnet försvinner från vårdnadshavarens startsida.
Uppgifterna som ligger till grund för ombudsfunktionen hämtas från Folkbokföringsregistret.
Nedan finns beskrivning om hur skyddad identitet fungerar i respektive tjänst: