Vi följer de nio stegen i Ineras modell för nyttokalkyler: Praktisk guide med steg-för-steg.
1. Formulera alternativen
I den här nyttokalkylen vill vi jämföra nyttor och kostnader med att använda källor från Sil i vården, jämfört med att inte göra det. Vi planerar att göra besluten för någon eller några av de större källorna.
Frågor:
Vilka källor?
Vilka regioner? Eller ska vi uppskatta nationellt?
2-3. Hitta effekterna och rita en effektkedja
4-5. Beskriv nyttor och risker och sortera nyttorna
Nyttor
“Allt vi använder kan man göra fel med. Men har man tillräckligt med tid, känner man sig tillräckligt trygg och har tillräckligt bra instruktioner så ska det inte vara något problem.”
Per Nydert, apotekare, 2020 (Apotekare har gjort läkemedels-behandling av barn säkrare – Svensk Farmaci)
Frigjorda resurser på sjukhus
När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel.
Därmed behöver inte lika många patienter läggas in på sjukhus eller besöka akutmottagningar på grund av biverkningar - vilket innebär att resurser på sjukhusen frigörs, jämfört med om Sil inte skulle ha använts.
Bättre hälsa / minskad ohälsa och färre dödsfall orsakade av biverkningar
När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel.
Därmed minskar patienternas ohälsa på grund av biverkningar, så att de kan må bättre än de skulle ha gjort med felaktiga läkemedel eller doser, och undviker att dö på grund av biverkningar.
Minskat produktionsbortfall på grund av ohälsa och dödsfall
När förskrivare använder Sil som beslutsstöd, ökar sannolikheten att de väljer rätt läkemedel och rätt dos till sina patienter, så att färre patienter får biverkningar från läkemedel.
När patienter får rätt läkemedel i rätt dos, mår de bättre och undviker att dö - vilket innebär att fler kan fortsätta arbeta, så att produktionsbortfallet i samhället minskar.
Frigjord tid för förskrivare och personer som iordningsställer och administrerar läkemedel
Att använda Sil kan frigöra tid för personal i vården och andra ställen där läkemedel administreras, på flera sätt:
Vid förskrivningstillfället - med Sil som beslutsstöd har förskrivare information om läkemedlet samlad på ett ställe. Det kan spara tid jämfört med att förskrivarna skulle söka efter informationen på egen hand i andra källor. Samtidigt kan Sil ibland tillhandahålla information som förskrivarna kanske inte skulle ha upptäckt om de hade sökt informationen utanför Sil. Det skulle kunna innebära att Sil kräver mer tid, men också ge en högre patientsäkerhet.
Vid iordningsställande och administration av läkemedel - i många fall är Sil inte bara ett beslutsstöd för förskrivare, utan innehåller också instruktioner för iordningsställande och administration av läkemedel. När läkemedlet har ordinerats behöver sjuksköterskan därför inte leta efter instruktioner eller räkna ut dosering själv, vilket sparar mycket tid och ökar säkerheten.
Ökad trygghet för förskrivare och personal som iordningsställer och administrerar läkemedel
För vårdpersonal som arbetar med läkemedel bidrar Sil till en ökad trygghet i arbetet, eftersom de kan känna sig säkra på att ordination, iordningsställande och administration av läkemedel blir rätt.
Jämlik vård
När Sil används av vårdpersonal ökar jämlikheten i vården, eftersom fler patienter i högre utsträckning får läkemedel enligt kunskap som är kvalitetssäkrad, aktuell och anpassad efter deras behov. Läkemedelsbehandlingen i Sverige blir mindre personberoende och mindre påverkad av oskäliga regionala eller kommunala skillnader,
Risker
…
…
6-7. Formulera frågor och samla data för nyttor och kostnader
Källa | Beskrivning (hämtat från Mer om tjänsten - Öppen info: Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) - Confluence (atlassian.net)) | Antal regioner (hämtat från Birgits presentation) | Nytta jämfört med om källan inte används alls | Annat sätt att få tillgång till informationen | Bedömning | |
|---|---|---|---|---|---|---|
1 | Biverkningsöversikten | Möjliggör på ett enkelt sätt att få tillgång till strukturerad biverkningsinformation för samtliga patientens läkemedel. Biverkningsöversikten tillhandahålls av SIDI (Swedish Institute for Drug Informatics). | 3 | Vårdpersonal behöver inte öppna varje enskild Fass-text för att ta reda på biverkningarna, utan får en strukturerad biverkningsinformation för patientens samtliga läkemedel.
| ||
2 | DHPC (Direct Healthcare Professional Communication) | Är ett sätt för Läkemedelsverket och läkemedelsföretagen att nå ut till hälso- och sjukvårdspersonal med ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel. DHPC kan till exempel innehålla nya rekommendationer riktade till hälso- och sjukvårdspersonal om hur ordination och uppföljning för ett visst läkemedel bör anpassas för att minimera riskerna med användningen. DHPC utarbetas av läkemedelsföretagen i samråd med den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA eller Läkemedelsverket. | 1 | Minskad risk att vårdpersonal förskriver läkemedel felaktigt, exempelvis:
| Via Läkemedelsverket Information till hälso- och sjukvården - DHPC | Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency (lakemedelsverket.se) | |
3 | ePed läkemedelsinstruktioner för barn | ger information om hur läkemedel inom slutenvården ska spädas och doseras. ePed har sitt ursprung på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Läkemedelsinstruktionerna redigeras och tillhandahålls via webbapplikationen Centeped. | 6 | Barn får rätt dos och rätt iordningsställande. | ||
4 | ePed rimlighetskontroller för dosering | av riskläkemedel visar upp gränsvärden för läkemedelsdoseringen för barn i olika åldrar och viktklasser. ePed har sitt ursprung på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. | 5 | Minskar risken att barn får felaktiga doser av läkemedel. | ||
5 | Fass | tillhandahåller information om godkända läkemedel i Sverige. Viss information i Fass finns för alla läkemedel, medan medlemskap i Fass-samarbetet för företaget är en förutsättning för andra typer av information i Fass. Fass-texterna baseras på den godkända produktresumén (SmPC) för en produkt och innehåller information om godkända indikationer, doseringar, kontraindikationer med mera. Informationen i Fass levereras av Läkemedelsindustriföreningen (Lif) där respektive läkemedelsföretag ansvarar för informationen. | 15 | Ger uppdateringar som kan behövas för att läkemedel ska kunna användas på ett säkert sätt. …mer? | ||
6 | Fass amning | innehåller amningsklassificieringar och texter enligt Fass som visar om läkemedel kan vara olämpliga att ta i samband med amning. Produktspecifik information för alla godkända läkemedel i Sverige som är medlemmar i Lif. | 7 | |||
7 | Fass graviditet | innehåller graviditetsklassificieringar och texter enligt Fass som visar om läkemedel kan vara olämpliga att ta under graviditet. Produktspecifik information för alla godkända läkemedel i Sverige som är medlemmar i Lif. | 7 | |||
8 | Janusmed interaktioner | innehåller värderingar av interaktioner mellan läkemedel, samt mellan läkemedel och vissa naturläkemedel, födoämnen, alkohol och rökning. Information tas fram av Karolinska Institutet; Avdelningen för klinisk farmakologi och tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. | 14 | Minskar risken att patienter får läkemedel som interagerar med andra läkemdel som hen fått. | ||
9 | Janusmed amning | innehåller generella rekommendationer om huruvida ett friskt fullgånget spädbarn kan ammas medan modern använder olika läkemedel. Information tas fram av Karolinska Institutet, Avdelningen för klinisk farmakologi och tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. | 6 | Minska risken att ammande får olämpliga läkemdel vid amning. | ||
10 | Janusmed fosterpåverkan | innehåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när mamman använder olika läkemedel under graviditeten. Innehållet tas fram i samarbete mellan sakkunniga verksamma vid Tornbladinstitutet, Lunds Universitet, barnneurologiska kliniken, Karolinska Huddinge, Karolinska institutet och tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. | 6 | Minska risken att gravida får läkemedel som kan skada fostret. | ||
11 | Läkemedel och amning samt läkemedel och graviditet/fosterpåverkan – en mappning av två beslutsstöd | Sil har utarbetat en mappning av Region Stockholms källor för amning och fosterpåverkan (Janusmed) samt information för amning och graviditet från Lifs källa (Fass texter). | 3 | Förenklar för vårdpersonal att tolka och agera på informationen i FASS och Janusmed. - Sparar tid och bidrar till trygghet framförallt? Janusmed och FASS har båda riskbedömningar för graviditet men de är olika gjorda, så här mappas de ihop istället för att användaren behöver läsa på båda ställen och tolka själv. | ||
12 | Nationell lista - undvik till äldre | innehåller information om läkemedel enligt Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer inom vården och omsorgen om äldre personer (75 år och äldre). Läkemedel som bör undvikas omfattar läkemedel med betydande antikolinerg effekt, långverkande bensodiazepiner, tramadol och propriomazin. | 6 | Ordinatör ser snabbt och enkelt vilka läkemdel som bör undvikas för personer som är 75 +. (får man en notis eller måste man titta i listan själv undrar Amanda?) | ||
13 | Nationell källa för ordinationsorsak - behandlingsorsaker | innehåller information om ordinationsorsaker och behandlingsändamål för samtliga godkända läkemedel inom Sverige. Källan ska bidra till ökad patientsäkerhet genom att vårdpersonal på ett tydligt sätt ska veta varför en ordinatör satt in en viss läkemedelsbehandling och för att patienter ska få tydlig information om varför de tar ett visst läkemedel. Socialstyrelsen tillhandahåller nationell källa för ordinationsorsak. | 2 | Källan ska bidra till ökad patientsäkerhet genom att vårdpersonal på ett tydligt sätt ska veta varför en ordinatör satt in en viss läkemedelsbehandling och för att patienter ska få tydlig information om varför de tar ett visst läkemedel. | ||
14 | Produktresuméer för beviljade rikslicenser (APL) | innehåller information om läkemedlets egenskaper och användning. Produktresumén är granskad och accepterad av Läkemedelsverket. Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) tillhandahåller informationen. | 2 | |||
15 | Rekommenderade läkemedel | är en samling av listor med rekommenderade läkemedel från varje region. Varje region administrerar sin rekommenderade lista i Sil genom verktyget RekOrd där även flera listor med olika inriktningar, till exempel baslistor, sjukhuslistor, lista för upphandlade läkemedel kan skapas. Via journalsystemet kan förskrivaren se vilka läkemedel den lokala läkemedelskommittén rekommenderar. | 17 | |||
Register | ||||||
16 | Administreringskällan | är framtagen av Sil för att underlätta ordination/förskrivning genom att tillhandahålla information om administreringsväg, -ställe och -metod. | 3 | |||
17 | Doseringskällan | är framtagen av Sil. Vid ordination/förskrivning genererar tjänsten en doseringstext när doseringsenhet och eventuell administration finns. | 2 | |||
18 | Kortnotationer | är ett gemensamt lexikon framtagen av Sil. För att underlätta för ordinatören att skriva en tydlig doseringstext kan kortnotationer användas som är en förkortning av en doseringsangivelse. (Till exempel 1+1+2 eller 2x4). | 4 | |||
19 | Nationell lista - läkemedel under utökad övervakning. | Information om läkemedel under utökad övervakning möjliggör för förskrivaren att snabbt och enkelt kunna identifiera och uppmärksamma de läkemedel som enligt Europeiska Unionen (EU) står under utökad övervakning. | ||||
20 | Nationellt substansregister för läkemedel (NSL) | innehåller information om aktiva substanser och ATC koder som förekommer i läkemedel, licensläkemedel och extempore samt ett urval av hjälpämnen. Källan tillhandahålls av Läkemedelsverket. | 1 | |||
21 | Synonymkällan | är framtagen av Sil och kompletterar Biverkningsöversikten för att underlätta sökningen på biverkningar som omfattar fler än ett läkemedel. Olika läkemedelsföretag uttrycker samma biverkan på olika sätt eller använder mer omfattande termer (till exempel "alopeci" och "håravfall" eller "angina pectoris" och "kärlkramp"). | ||||
22 | Vara, det nationella produkt- och artikelregistret, | används som grundkälla för information om läkemedelsprodukter och förpackningar. Det innehåller läkemedelsinformation för registrerade läkemedel som är eller har varit marknadsförda i Sverige, licensläkemedel och extempore och lagerberedningar. Dessutom finns information kring handelsvaror och livsmedel som ingår i högkostnadsskyddet. VARA tillhandahålls av eHälsomyndigheten. | 26 | |||
23 | Utsättningsorsaker | När en läkemedelsbehandling avslutas krävs att ordinatören anger utsättningsorsak. Utsättningsorsakerna har tagits fram i samråd med medicinska experter och med stöd från Fass. | 0 | |||