Dataunderlag
Study | Published | Setting | Subjects | Resultat | Reflektion | Use? |
|---|---|---|---|---|---|---|
2004 | Two large general hospitals in Merseyside, England | >16 |
|
|
| |
2009 | University hospital in Stockholm, Sweden | >65 receiving home healthcare with impaired renal function as a possible risk factor |
|
|
| |
2014 | Narrative review | Systematic reviews on the effect of CPOE combined with CDSS on ADE rates since 2008 |
| Bra artikel för visar på allt annat som också behövs för goda resultat - inte bara teknik |
| |
2014 | General teaching hospital and a university medical centre on general internal medicine, gastroenterology and geriatric wards. |
|
| Jämför papper med digitalt. Kostar mycket att undvika en pADE |
| |
| 2014 | Systematic review and meta-analysis | Studies comparing CPOE with paper-order entry in acute care hospitals. |
|
|
|
| 2016, data from 2008 | Sweden | Random sample of 5025 adults in a Swedish county |
| Räknar bara indirekta kostnader i form av produktionsbortfall från tiden som vården för ADE tar från patienten. |
|
| 2011 | Systematic review. | Studies published up to 2011 on the prevalence of ADEs and preventable ADES in ambulatory care settings. |
|
|
|
| 2018 | Systematic review | English- and Spanish language articles on CPOE outcomes published 1995 - 2016. |
|
|
|
2014 | Sweden | Studier publicerade 2000 - 2014 som undersöker läkemedelsbiverkningar som orsakar akut inläggning på sjukhus för >65. |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
Källor i Sil
| Källa | Antal system (hämtat från Birgits presentation) | Nytta jämfört med om källan inte används alls | Annat sätt att få tillgång till informationen | Bedömning | |
|---|---|---|---|---|---|---|
1 | Biverkningsöversikten | Möjliggör på ett enkelt sätt att få tillgång till strukturerad biverkningsinformation för samtliga patientens läkemedel. Biverkningsöversikten tillhandahålls av SIDI (Swedish Institute for Drug Informatics). | 3 | Vårdpersonal behöver inte öppna varje enskild Fass-text för att ta reda på biverkningarna, utan får en strukturerad biverkningsinformation för patientens samtliga läkemedel.
|
| Ja |
2 | DHPC (Direct Healthcare Professional Communication) | Är ett sätt för Läkemedelsverket och läkemedelsföretagen att nå ut till hälso- och sjukvårdspersonal med ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel. DHPC kan till exempel innehålla nya rekommendationer riktade till hälso- och sjukvårdspersonal om hur ordination och uppföljning för ett visst läkemedel bör anpassas för att minimera riskerna med användningen. DHPC utarbetas av läkemedelsföretagen i samråd med den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA eller Läkemedelsverket. | 1 | Minskad risk att vårdpersonal förskriver läkemedel felaktigt, exempelvis:
| Via Läkemedelsverket Information till hälso- och sjukvården - DHPC | Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency (lakemedelsverket.se) | Nej |
3 | ePed läkemedelsinstruktioner för barn | ger information om hur läkemedel inom slutenvården ska spädas och doseras. ePed har sitt ursprung på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Läkemedelsinstruktionerna redigeras och tillhandahålls via webbapplikationen Centeped. | 6 | Barn får rätt dos och rätt iordningsställande. “Det största som har hänt sedan journalerna blivit datoriserade tycker vissa läkare” (masterstudie) |
| Ja |
4 | ePed rimlighetskontroller för dosering | av riskläkemedel visar upp gränsvärden för läkemedelsdoseringen för barn i olika åldrar och viktklasser. ePed har sitt ursprung på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. | 5 | Minskar risken att barn får felaktiga doser av läkemedel. |
| Ja |
5 | Fass | tillhandahåller information om godkända läkemedel i Sverige. Viss information i Fass finns för alla läkemedel, medan medlemskap i Fass-samarbetet för företaget är en förutsättning för andra typer av information i Fass. Fass-texterna baseras på den godkända produktresumén (SmPC) för en produkt och innehåller information om godkända indikationer, doseringar, kontraindikationer med mera. Informationen i Fass levereras av Läkemedelsindustriföreningen (Lif) där respektive läkemedelsföretag ansvarar för informationen. | 15 | Ger uppdateringar som kan behövas för att läkemedel ska kunna användas på ett säkert sätt. …mer? |
| Ja |
6 | Fass amning | innehåller amningsklassificieringar och texter enligt Fass som visar om läkemedel kan vara olämpliga att ta i samband med amning. Produktspecifik information för alla godkända läkemedel i Sverige som är medlemmar i Lif. | 7 |
|
| Nej |
7 | Fass graviditet | innehåller graviditetsklassificieringar och texter enligt Fass som visar om läkemedel kan vara olämpliga att ta under graviditet. Produktspecifik information för alla godkända läkemedel i Sverige som är medlemmar i Lif. | 7 |
|
| Nej |
8 | Janusmed interaktioner | innehåller värderingar av interaktioner mellan läkemedel, samt mellan läkemedel och vissa naturläkemedel, födoämnen, alkohol och rökning. Information tas fram av Karolinska Institutet; Avdelningen för klinisk farmakologi och tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. | 14 | Minskar risken att patienter får läkemedel som interagerar med andra läkemdel som hen fått. |
| Ja |
9 | Janusmed amning | innehåller generella rekommendationer om huruvida ett friskt fullgånget spädbarn kan ammas medan modern använder olika läkemedel. Information tas fram av Karolinska Institutet, Avdelningen för klinisk farmakologi och tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. | 6 | Minska risken att ammande får olämpliga läkemdel vid amning. |
| Ja |
10 | Janusmed fosterpåverkan | innehåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när mamman använder olika läkemedel under graviditeten. Innehållet tas fram i samarbete mellan sakkunniga verksamma vid Tornbladinstitutet, Lunds Universitet, barnneurologiska kliniken, Karolinska Huddinge, Karolinska institutet och tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm. | 6 | Minska risken att gravida får läkemedel som kan skada fostret. |
| Ja |
11 | Läkemedel och amning samt läkemedel och graviditet/fosterpåverkan – en mappning av två beslutsstöd | Sil har utarbetat en mappning av Region Stockholms källor för amning och fosterpåverkan (Janusmed) samt information för amning och graviditet från Lifs källa (Fass texter). | 3 | Förenklar för vårdpersonal att tolka och agera på informationen i FASS och Janusmed. - Sparar tid och bidrar till trygghet framförallt?
Janusmed och FASS har båda riskbedömningar för graviditet men de är olika gjorda, så här mappas de ihop istället för att användaren behöver läsa på båda ställen och tolka själv. |
| Nej |
12 | Nationell lista - undvik till äldre | innehåller information om läkemedel enligt Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer inom vården och omsorgen om äldre personer (75 år och äldre). Läkemedel som bör undvikas omfattar läkemedel med betydande antikolinerg effekt, långverkande bensodiazepiner, tramadol och propriomazin. | 6 | Ordinatör ser snabbt och enkelt vilka läkemdel som bör undvikas för personer som är 75 +. (får man en notis eller måste man titta i listan själv undrar Amanda?) |
| Ja |
13 | Nationell källa för ordinationsorsak - behandlingsorsaker | innehåller information om ordinationsorsaker och behandlingsändamål för samtliga godkända läkemedel inom Sverige. Källan ska bidra till ökad patientsäkerhet genom att vårdpersonal på ett tydligt sätt ska veta varför en ordinatör satt in en viss läkemedelsbehandling och för att patienter ska få tydlig information om varför de tar ett visst läkemedel. Socialstyrelsen tillhandahåller nationell källa för ordinationsorsak. | 2 | Källan ska bidra till ökad patientsäkerhet genom att vårdpersonal på ett tydligt sätt ska veta varför en ordinatör satt in en viss läkemedelsbehandling och för att patienter ska få tydlig information om varför de tar ett visst läkemedel. |
| Ja |
14 | Produktresuméer för beviljade rikslicenser (APL) | innehåller information om läkemedlets egenskaper och användning. Produktresumén är granskad och accepterad av Läkemedelsverket. Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) tillhandahåller informationen. | 2 |
|
| Kanske |
15 | Rekommenderade läkemedel | är en samling av listor med rekommenderade läkemedel från varje region. Varje region administrerar sin rekommenderade lista i Sil genom verktyget RekOrd där även flera listor med olika inriktningar, till exempel baslistor, sjukhuslistor, lista för upphandlade läkemedel kan skapas. Via journalsystemet kan förskrivaren se vilka läkemedel den lokala läkemedelskommittén rekommenderar. | 17 |
|
| Ja |
Register | ||||||
16 | Administreringskällan | är framtagen av Sil för att underlätta ordination/förskrivning genom att tillhandahålla information om administreringsväg, -ställe och -metod. | 3 |
|
| Nej |
17 | Doseringskällan | är framtagen av Sil. Vid ordination/förskrivning genererar tjänsten en doseringstext när doseringsenhet och eventuell administration finns. | 2 |
|
| Nej |
18 | Kortnotationer | är ett gemensamt lexikon framtagen av Sil. För att underlätta för ordinatören att skriva en tydlig doseringstext kan kortnotationer användas som är en förkortning av en doseringsangivelse. (Till exempel 1+1+2 eller 2x4). | 4 |
|
| Nej |
19 | Nationell lista - läkemedel under utökad övervakning. | Information om läkemedel under utökad övervakning möjliggör för förskrivaren att snabbt och enkelt kunna identifiera och uppmärksamma de läkemedel som enligt Europeiska Unionen (EU) står under utökad övervakning. |
|
|
|
|
20 | Nationellt substansregister för läkemedel (NSL) | innehåller information om aktiva substanser och ATC koder som förekommer i läkemedel, licensläkemedel och extempore samt ett urval av hjälpämnen. Källan tillhandahålls av Läkemedelsverket. | 1 |
|
|
|
21 | Synonymkällan | är framtagen av Sil och kompletterar Biverkningsöversikten för att underlätta sökningen på biverkningar som omfattar fler än ett läkemedel. Olika läkemedelsföretag uttrycker samma biverkan på olika sätt eller använder mer omfattande termer (till exempel "alopeci" och "håravfall" eller "angina pectoris" och "kärlkramp"). |
|
|
| Ja - i förhållande till bikt |
22 | Vara, det nationella produkt- och artikelregistret, | används som grundkälla för information om läkemedelsprodukter och förpackningar. Det innehåller läkemedelsinformation för registrerade läkemedel som är eller har varit marknadsförda i Sverige, licensläkemedel och extempore och lagerberedningar. Dessutom finns information kring handelsvaror och livsmedel som ingår i högkostnadsskyddet. VARA tillhandahålls av eHälsomyndigheten. | 26 |
|
| Utan vara fungerar ingen av de andra. |
23 | Utsättningsorsaker | När en läkemedelsbehandling avslutas krävs att ordinatören anger utsättningsorsak. Utsättningsorsakerna har tagits fram i samråd med medicinska experter och med stöd från Fass. | 0 |
|
|
|