Nyttor
Nedan beskrivs de nyttor som identifierats genom effektkedjan. Nyttorna märks upp med etiketter för att visa vilken tjänst den kommer från: (B) för bilagor, (E) för elektronisk remiss och (U) för utbudstjänsten.
Nyttor värderade i pengar
(U) Frigjord tid för hälso- och sjukvårdspersonal - hitta, skriva, komplettera. När remisser och bilagor skickas digitalt, frigörs tid för hälso- och sjukvårdspersonal på flera sätt:
Hittar rätt vårdtjänst snabbare. Idag är det ofta svårt och tidsödande att hitta relevanta vårdgivare att remittera till. Det kan vara svårt att hitta uppdaterad och tillförlitlig information om vilka vårdgivare som är mest relevanta, geografiskt nära, eller har kortast väntetider (2). Om läkare får tillgång till utbudstjänstens tillförlitliga, aktuella och totala information via sina vårdinformationssystem eller webbgränssnitt tar det mindre tid att hitta rätt vårdtjänst att remittera till utifrån patientens individuella behov och förutsättningar. Nyttan blir extra stor när det handlar om ny personal ska försöka hitta rätt vårdtjänster, eller när nya verksamheter eller utförare börjar erbjuda en viss vårdtjänst.
Färre kompletteringar. Idag skickas många remisser tillbaka (1-3). Bland de vanligaste skälen är att:
remissen inte innehåll komplett information
den remitterande läkaren inte hade tillräcklig information om vårdtjänster som erbjuds på mottagningen
för långa väntetider på mottagningen
Om läkare får tillgång till utbudstjänstens tillförlitliga, aktuella och totala information via sina vårdinformationssystem eller webbgränssnitt kommer fler patienter remitteras till rätt verksamhet och rätt vårdtjänst direkt, så att vårdpersonalen behöver lägga mindre tid på att hantera remisser som skickats till fel mottagare.
Skriver och skickar snabbare. Idag kan det ta tid och vara svårt att fylla i remisser på det sätt som behövs för att mottagaren ska kunna göra en bedömning. Med Utbudstjänsten och e-remiss får vårdpersonal stöd i form av prompter, mallar och anvisningar för att remittera enkelt och korrekt, vilket frigör tid.
(B) Frigjord tid för hälso- och sjukvårdspersonal - undviker undersökningar. När remittenter har möjlighet att skicka bilagor digitalt, kan det innebära att de skickar bilagor som de inte skulle ha skickat om de hade skickats med posten. Detta eftersom bilagor som skickas med posten ibland inte kommer fram innan den mottagande vårdpersonalen har påbörjat sin bedömning av patienten. Däremot kan digitala bilagor komma fram i tid för mottagande vårdpersonal att hinna ta del av dem. De bilagor som skickas digitalt, som annars inte skulle ha skickats, kan ge information som gör att mottagande hälso- och sjukvårdpersonal inte behöver göra om undersökningar som remittent redan gjort. Ibland behöver de kanske inte träffa patienten alls utan kan göra bedömningen på distans. Att inte behöver göra om undersökningar frigör tid för vårdpersonalen.
(E) Frigjord tid för administrativ personal - posta, scanna, leta. När remisser skickas digitalt, behöver administrativ personal inte skriva ut, vika, kuvertera, frankera och posta remisserna. Administrativ personal hos mottagaren behöver inte öppna kuvert, sortera, och scanna remisserna.
(B) Frigjord tid för administrativ personal - posta, scanna, leta. När bilagor skickas digitalt, behöver administrativ personal inte skriva ut, vika, kuvertera, frankera och posta bilagorna. Administrativ personal hos mottagaren behöver inte öppna kuvert, sortera, och scanna bilagorna. De undviker också tid till att hantera bilagor som skickas på andra sätt, som CD-skivor och USB-minnen. De kan även undvika att behöva leta efter bilagor i olika delar av organisationen.
(U,E,B) Minskat produktionsbortfall genom kortare ledtider.
Ibland är invånaren som har blivit remitterad så sjuk att hen inte kan arbeta, vilket medför kostnader för samhället i form av produktionsbortfall. Flera aspekter bidrar till att förkorta ledtider, så att invånaren inte behöver vänta lika länge på att få en bedömning och påbörja sin behandling, och därmed också bli frisk snabbare så att hen kan återgå i arbete.
(U) Färre remisser skickas fram och tillbaka. Om fler invånare remitteras till rätt verksamhet direkt och med komplett information, minskar tiden som invånaren behöver vänta på vård.
(E) Remisserna kommer fram snabbare. När fler remisser skickas elektroniskt minskar ledtiderna.
(B) Bilagorna kommer fram snabbare. Ibland behövs bilagorna för att mottagaren ska kunna göra en bedömning, och när de kommer fram lika snabbt som den elektroniska remissen kan väntetiden minskas även för de patienter som har bilagor till sina remisser.
(B) Färre undersökningar. När fler bilagor skickas, behöver inte patienter göra om undersökningar lika ofta. Det kortar också tiden till att de får rätt behandling.
Nyttor ej värderade i pengar
(B) Bättre hälsa och vård genom förstärkning av kunskap. När fler bilagor skickas, ökar kontakten mellan vårdprofessioner runtom i landet som konsulterar varandra kring bilagorna. Att kunna se samma sak och diskutera tillsammans skapar ett bättre lärande för både mottagande och remitterande personal. Exempelvis kan vårdprofessioner lära sig hur de ska hantera sällsynta fall, så att de inte behöver remittera nästa gång de får ett sådant fall. Det förstärker kunskapen i landet och ger på sikt en bättre hälsa och vård.
(EBU) Bättre hälsa och vård genom snabbare och bättre bedömningar.
(EBU) Genom snabbare bedömning och behandling.
Frigjord tid för vårdpersonal (se ovan)
Frigjorda resurser (se ovan)
Remisser och bilagor kommer fram snabbare
Färre remisser behöver skickas fram och tillbaka
(B) Genom bättre bedömningar. De bilagor som skickas digitalt, som annars inte skulle ha skickats, kan ge information som gör att mottagande hälso- och sjukvårdpersonal bättre underlag för sin bedömning, på flera sätt:
Bilagorna ger ett bättre och mer relevant underlag när mottagaren ska hantera frågeställningen i remissen. Exempelvis kanske en läkare remitterar en gravid kvinna, men när mottagande läkare ska undersöka så har fostret vänt sig i magen så att mottagaren inte har möjlighet att se det som remittenten såg. Med hjälp av bilagan kan mottagaren ändå ta del av den viktiga informationen.
Remitterande och mottagande läkare kan båda se bilagornas innehåll och ha dialog om det, vilket kan bidra till en bättre bedömning.
(B) Frigjord tid för vårdpersonal genom bättre lärande. När fler bilagor skickas, ökar kontakten mellan vårdprofessioner runtom i landet som konsulterar varandra kring bilagorna. Att kunna se samma sak och diskutera tillsammans skapar ett bättre lärande för både mottagande och remitterande personal. Exempelvis kan vårdprofessioner lära sig hur de ska hantera sällsynta fall, så att de inte behöver remittera nästa gång de får ett sådant fall. Det frigör tid för mottagarna.
(E) Frigjord tid för administrativ personal genom färre frågor. När invånare kan följa remissens status på 1177 behöver de inte kontakta vården för att ta reda på hur det går med remissen. Det frigör tid för administrativ personal som behöver ta reda på remissens status och informera invånaren.
(B) Frigjorda resurser i hälso- och sjukvården. På samma sätt som tid frigörs för vårdpersonal, frigörs också andra resurser såsom maskiner, lokaler och förbrukningsmaterial.
(EB) Minskade kostnader för kontorsmaterial. När remisser och bilagor inte skickas fysiskt minskar kostnaderna för kontorsmaterial som papper, material till utskrift, digitala medier och porto.
(B) Frigjord tid för invånare.
(EBU) Ökad trygghet för invånare. När remisser och bilagor skickas elektroniskt ökar tryggheten som invånaren upplever på flera sätt:
(EBU) Snabbare bedömning och behandling. Flera faktorer bidrar till att minska väntetiderna, så att fler får vård i rätt tid - vilket ökar tryggheten.
Frigjord tid för vårdpersonal (se ovan)
Frigjorda resurser (se ovan)
Remisser och bilagor kommer fram snabbare
Färre remisser behöver skickas fram och tillbaka
(B) Behöver inte ta ansvar för bilagan. Ibland är det snabbaste sättet att överföra bilagor att be patienten själv bära dem med sig. När de istället skickas elektroniskt, behöver inte patienten ta ansvar för den, vilket kan kännas tryggt.
(EB) Behöver inte oroa sig för hur det går med remissen och bilagan. När invånare kan följa remissens status på 1177 behöver de inte oroa sig för hur det går med remissen.
(EB) Behöver inte kontakta vården. När invånare kan följa remissens status på 1177 behöver de inte kontakta vården för att ta reda på det, vilket kan öka tryggheten.
(B) Minskad obehag för patienter. Elektronisk remiss och bilagor kan minska obehag för patienter på flera sätt.
(EB) Ökad informationssäkerhet och integritet. För att ta del av elektroniska remisser och bilagor behöver hälso- och sjukvårdspersonal identifiera sig, och det loggas vem som har sett uppgifterna. Både identifieringen och loggningen- bidrar till att patientuppgifter inte hamnar hos obehöriga, vilket innebär en högre informationssäkerhet och integritet.
(EB) Ökad trygghet för hälso- och sjukvårdspersonal
(EB) Genom säkrare leverans. Eftersom elektroniska remisser ofta (alltid?) kommer fram till mottagaren, kan hälso- och sjukvårdspersonal känna sig mer trygga med att remissen kommer fram, jämfört med fysiskt post som ofta (?) strular. Ett skäl till att de kommer fram är att adressen hämtas från HSA, så att remittenten får snabb återkoppling om remissen skulle skickas till en ogiltig adress.
(EB) Genom hög informationssäkerhet. Eftersom vårdpersonal behöver identifiera sig för att se remissen och bilagor, till skillnad från för material som skickas fysiskt.
(EB) Minskad miljö- och klimatpåverkan. När remisser och bilagor inte skickas fysiskt minskar kostnaderna för papper, material och porto.