Hitta på sidan
Modellen för nyttokalkyler
Finns det rekommendationer kring när man använder nyttokalkyler i digitaliseringsprojekt. Alla? Eller projekt som har en viss omfattning?
2022-10-10 En generell rekommendation är att väga vad ni tror att nyttokalkylen kan ge er (förståelse, delaktighet, insikter, möjlighet att förklara för ledningen vilka aktörer som bär kostnader och vilka som får del av nyttor) som ni inte får annars, mot vad den kostar er att göra i tid och resurser. Man får helt enkelt göra en -i alla fall teoretisk - nyttokalkyl för nyttokalkylen! Generellt kanske det är rimligt att tänka att i projekt och förändringar där mycket står på spel - som förväntas ha stora kostnader - kanske det är extra viktigt att lägga lite resurser på nyttoanalys och nyttokalkyl, eftersom kostnaderna om ni fattar fel beslut eller prioriterar fel riskerar att bli så höga.
Nyttor borde man prata i alla lägen, finns inga nyttor i ett uppdrag/projekt, varför göra det? Sen kan en del projekt kanske inte vara av nytta i sig, men att de öppnar upp för tre-fyra andra följdprojekt som ger nytta. Men då kan man ju beskriva det som ett mjukt värde som motiverar att projektet ska genomföras. I små projekt kan man ju göra kalkyleringen av mindre omfattning istället.
2022-10-10 Tack för din kommentar! I projekt som inte ger så många nyttor i sig, brukar vi prata om att identifiera nya ‘möjligheter’ som projektet ger - vi definierar möjligheterna som “nyttor som projektet kan bidra till att skapa, men där det krävs ytterligare investeringar innan de förverkligas” och brukar beskriva dem separat från de mjuka / kvalitetsnyttorna.
Tänker att de första stegen (formulera alternativ, rita effektkedja, identifiera nyttor) blir väldigt värdefulla i sammanhang där projekt möjliggör för nyttor men inte ger dem direkt. Den processen upplever jag ger nog så viktiga reflektioner/lärdomar. Vad blir egentligen skillnaden? För vem/vilka skapar vi nytta? Hur kopplar det an till våra verksamhetsmål etc.
2022-10-10 Tack för dina reflektioner!
Det kan vara utmanande att försöka lära organisationen nyttotänk, svårt att få organisationen att se värdet när resultatet inte är tillräckligt stort för att leda till ett mindre personalbehov.
2022-10-10 Tack för att du delar med dig!
Hur skiljer sig er modell från DIGGs?
2022-09-12 I arbetet med att ta fram modellen har vi utgått från DIGGs (och även från SKRs) material om nyttorealisering, samt från den litteratur och forskning som finns på kring nyttokalkyler av olika slag. Ineras modell kan ses som en praktisk tillämpning av delar av DIGGs Vägledning. Medan Vägledningen hanterar helheten kring lednings- och styrningskonceptet nyttorealisering, är Ineras modell en fördjupning i de delar som handlar om att identifiera, beskriva och värdera nyttor och kostnader och hur man kan göra dem rent praktiskt.
Hej, vad är skillnaden mellan PENG-modellen och er version?
2022-09-12 Det finns även likheter med PENG-modellen, eftersom den precis som Ineras modell har som mål att värdera nyttor och kostnader i pengar. Skillnaderna ligger i detaljerna. En skillnad är de begrepp som används skiljer sig. En annan att Ineras modell visualiserar tänkta nyttor och kostnader över flera år, medan PENG slår ihop alla tidsperioder. Även upplägget för att ta sig fram till den färdiga kalkylen ser lite annorlunda ut - enligt PENG-modellen bör en utsedd grupp på 5-8 personer göra analysen under fyra halvdagar, medan Ineras modell fokuserar på metodiken i de enskilda stegen som kan göras av få eller många beroende på situation och behov.
Excelmallen
Går det att förlänga/förändra tidsspannet från 6 år? Och sedan få att det speglas på resultatsidan?
2022-10-10 FÖRSLAG Ja, låt oss titta på att göra den förändringen i mallen. Många brukar tycka att 6 år är lång tid men i våra sammanhang (kommun, region) kan projekt ganska ofta löpa längre än 6 år och det kan ta längre än 6 år att hämta hem nyttorna. Så vi förstår behovet av att kunna räkna på längre sikt.
Jag tänker att man kanske inte skickar 80 % första året. Kan man differentiera andelen per år?
2022-10-10 Ja, på ett sätt. Det går bara att räkna ut en årlig nytta, men sedan kan ni välja hur stor andel av nyttan ni vill ska finnas med för respektive år.
Snyggt! Finns det någon typ av inbyggda hjälptexter? Mouse-over eller ngt annat?
2022-10-10 Tack! Ja, de lila kommentarerna har hjälp-texter som förhoppningsvis guidar er lite grann i mallen. Hör gärna av er till mig om ni tycker att någonting är svårt att i mallen.
I den förra mallen fanns ett antal exempelberäkningar med som egna flikar, ligger de kvar även i den här?
2022-10-10 FÖRSLAG I den förra versionen av mallen fanns en exempelberäknings-flik som vi tog bort i version 3.0.0. Men vi kan lägga in en sådan flik igen - lägger det på att-göra listan.
Hur räknar ni med osäkerhetsgrad?
2022-10-10 Det finns möjlighet att lägga in lägsta och högsta värden i beräkningarna av nyttor och kostnader. Sedan kan man se hur kalkylen skulle bli i de bästa och sämsta scenarierna.
Går det att följa upp verksamheter på aggregerad nivå, kan man följa upp fördelningen per verksamhet och filtrera resultatet samt fördela kostnaderna per verksamhet?
2022-10-10 Ja, du kan använda mallen för att räkna ut nytta och kostnad per verksamhet. En nytta för verksamhet 1, en för verksamhet 2, etc. Och så gör du detsamma för kostnaderna. Sedan kan du dels titta på alla tillsammans, och dels filtrera på att titta på enskilda verksamheter i Nyttokalkyls-fliken där resultatet redovisas.
Nyttorealisering 2.0 från DIGG/Ekonomistyrningsverket har en excelmall som kallas Business case. Hur jämför ni den med er mall?
2022-09-12 Det finns likheter med DIGGs mall för Business case, eftersom den precis som Ineras modell har som mål att värdera nyttor och kostnader i pengar. När Inera började arbeta med nyttokalkyler (runt 2018) använde vi DIGGs mall för Business case, men allteftersom vi gjorde fler och fler kalkyler anpassade och förändrade vi den utifrån de behov som uppkom. Skillnaderna ligger i detaljerna. Bland de främsta är:
Ineras mall är rensad från hinders-, risk- och angelägenhetsanalys för att enbart fokusera på beräkningar av nytta och kostnader.
Alla beräkningar görs strukturerat i Ineras mall, till skillnad från i mallen för Business case där beräkningarna behövde göras någon annanstans för att sedan dokumenteras i mallen.
Delvis används andra begrepp i Ineras mall, framförallt begreppen omfördelningsnytta och finansiell nytta.
ör många verksamheter så är det viktigt att modellen inte “dödar” sig själv, det vill säga det får inte vara för omständligt eller tidskrävande att fylla i mallen. En av de enklaste är ju http://ekalkyl.se så en kombo hade varit att föredra.
2022-09-12 FÖRSLAG Det är en bra poäng att det inte ska ta för lång tid. Vi har som mål att göra det enkelt att göra nyttoanalyser och nyttokalkyler av hög kvalitet! Men det går fint att bara använda delar av den metodik som presenteras i Ineras modell - använd den som en verktygslåda om det är det som passar er bäst. Exempelvis kanske ni använder ett workshopformat från metodiken i nyttoanalysen, men att ni sedan föredrar att beräkna nyttor och kostnader med hjälp av ekalkyl eller något annat verktyg eller någon annan mall.
Det går också att använda Ineras mall för att hjälpas åt över organisationsgränser. Om en organisation har gjort en kalkyl, skulle andra kunna hämta den och enkelt anpassa den efter sina egna förutsättningar, utan att behöva göra allt arbete igen (förutsatt att jämförelsealternativen och nyttoanalysen är relevanta).
Vad är skillnaden på version 3.0 av excelmallen jämfört med föregående version?
2022-09-12 Bland de främsta nyheterna är att den har en uppdaterad design som ska göra den lite lättare att använda. Det finns möjlighet att räkna på omfördelningskostnader samt att dokumentera de nyttor och kostnader som man inte värderar i pengar i mallen. Och resultatfliken är uppdaterad så att det ska gå att vrida och vända på resultatet.
Är det möjligt att bygga på er mall med mall för uppföljning av nyttorealisering? Idag hänvisar ni till ett gott exempel från Göteborgs stad. Det är bra, men det vore snitsigt med en helhet från er.
2022-09-12 FÖRSLAG Tack för ett bra förslag. Det ska vi titta på!
